Skogsextra 3 - 2023

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 3/2023 SKOGSEXTRA

Historiens största investering i Finlands skogsindustri är klar. s. 2 Kemi infriar förväntningarna

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

eller bygga en helt ny fabrik. Då lades planeringsarbetet dock på is. Metsä Group planerade nämligen ett annat jätteprojekt, dvs. bioproduktfabriken i Äänekoski. ”Vi beslöt 2011 att Metsä Fibres alla resurser riktas till Äänekoski och utvecklingen av Kemi lades på is.” ”Vi hålls kvar i Kem En sak var klar från början då vi fattade beslut om massafabriken i Kemi: Metsä Group fortsätter sin verksamhet i norr, säger koncernchef Ilkka Hämälä.

Trots allt har fabriken i Kemi rests enligt tidta- bellen. ”Efter alla dessa onormala händelser måste vi vara nöjda med att vi har haft en så bra grupp. Den har klarat av att anpassa sig och hittat sätt att tackla alla externa problem. Det ska vi vara stolta över”, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . M assafabriken i Kemi har funnits till också tidigare, men den har varit annor- lunda än Metsä Groups andra fabriker. Orsaken finns i dess historia. Den gamla fabriken ägdes ursprungligen av Kemi-yhtiö som 1991 fusionerades med Metsä-Bot- nia som är Metsä Fibres föregångare. I Metsä Fibre har man resonerat så, att man använder bästa till- gängliga teknik då fabriken byggs och då fabrikens livscykel kommer till sin ända, byggs en ny fabrik enligt samma princip. Kemi-yhtiö var däremot ett bolag med en fabrik och dess resurser räckte inte till för byggandet av en ny fabrik. Därför förnyades den gamla massafabriken i Kemi en avdelning åt gången. ”Helheten i en sådan fabrik når aldrig en högre nivå och dess tekniska kapacitet höjs inte”, säger Hämälä. Den gamla fabrikens sista förnyelser utfördes 2010 och redan då stod det klart att man förr eller senare skulle bli tvungen att göra stora förnyelser

Fabriken i Äänekoski startade hösten 2017 och samtidigt blev ett stort antal sakkunniga lediga, vilka hade deltagit i byggandet av fabriken. Det var dags att rikta blickarna mot Kemi och redan ett år senare kunde Metsä Group meddela om det skulle bli en ny fabrik i Kemi eller om den gamla skulle för- nyas. Det var från början klart vilket som är alternativ nummer ett. ”Målsättningen var att bygga nytt. Plan B var att förnya den befintliga fabriken om nybygget av orsak eller annan skulle visa sig vara omöjligt.” Förutredningen leddes av Timo Merikallio, en långa linjens massaman som hade lett byggandet av fabriken i Äänekoski. Den första och kanske mest kritiska uppgiften av att utreda om det finns virke för en ny fabriks behov i norra Finland. En annan stor fråga var att lösa miljöfrågorna. Snabbt var det tid för optimism. ”Rätt snabbt stod det klart att det finns virke att få. I Lappland och Kajanaland finns outnyttjade virkesreserver särskilt på gallringsobjekt. Det är

D å Metsä Groups dot- terbolag Metsä Fibre under våren 2018 bör- jade planera en ny bioproduktfabrik i Kemi, visste man inte i bolaget vad som skulle komma: under pågå- ende utredningsar- bete kom en pandemi som vände upp och ned på arbetslivet. I februari 2022, då byggandet av fabriken hade pågått i ett års tid, anföll Ryssland Ukraina. Kriget stökade till världsmarknaden för råvaror, komponenter och arbetskraft, vilket ledde till brist på dem alla. Dessutom steg inflationen till rekordnivå, vilket höjde på fabriksprojektets pris från den ursprungliga uppskattningen. TEXT ILKKA LUUKKONEN OCH MATTI REMES FOTO NINA SUSI

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Nyckeltal för bioproduktfabriken i Kemi

Förnybar el varje år

Självförsörjningsgrad för el

Förbrukar virke

Fabriksbyggets sysselsättande effekt

terawattimmar procent 2,0 250

10 000 7,6

miljoner kubikmeter årligen

personarbetsår

Producerar 2,5 % av Finlands totala elproduktion

2,5 %

LEDARE

Metsä Group tror på Finland

Barkad massaved på väg till flisning.

Å ret 2023 inleddes i sjunkande konjunktur. Den sjunkande trenden i vårt resultat har for- tgått till det tredje kvartalet. Vår bransch är cyklisk, upp- och nedgångar följer varandra, även om tiden och växlingarnas styrka varierar. Därför är det viktigt att vi inom Metsä Group kan fortsätta att utveckla vår verksamhet i olika konjunkturlägen. Kontinuiteten tryggas av tre saker: en tydlig ägar- strategi styr vår verksamhet, en stark balans och till- räcklig likviditet tryggar vår ekonomi. Vår verksamhet är vidsträckt från skogsvård i våra ägarmedlemmars finländska skogar till våra kunder i alla världsdelar. Därför är också våra utvecklingsprojekt både mångsidiga och talrika. Vi ska främja skogsbruket för att vi ska kunna svara mot höga ekonomiska och ekologiska krav. Vi ska hitta nya kunder i utvecklingsbranscher, vårt avfall ska bli till nya produkter, vår verksamhet ska svara mot samhäl- lets utveckling. Du kan läsa mera om dessa teman i denna tidning. I skrivande stund utförs omfattande provkörningar av den nya bioproduktfabriken i Kemi och produktionen inleds ungefär då tidningen publiceras. Den omfattande investeringen är ett bevis på att Metsä Group litar på det finländska skogsbrukets fram- gång och en satsning på skogsindustrins långsiktiga konkurrensförmåga. Den ledande tanken i Metsäliitto Osuuskuntas ägarstrategi är att öka värdet för ägar- medlemmarnas skogsegendom. Det är ett arbete som Metsä Groups personal utför i samarbete med med- lemskåren, varje dag, långsiktigt och stolt över sitt arbete.

mi”

lämpligt för fiberindustrin och 60 procent av virket till fabriken i Kemi kommer från gallringar”, säger Hämälä. Miljöfrågorna utreddes också och fick en lös- ning. Slutligen utredde Metsä Group inte ens särskilt detaljerat en uppdatering av den befintliga fabriken. Så mycket bättre var det att bygga en ny. Däremot utfördes ett viktigt stresstest som är viktigt för alla stora investeringar: man räknade ut hur Metsä Group skulle klara av att den nya fabriken byggs klar, men att den av en eller annan anledning aldrig startar. En sådan teoretisk granskning är nöd- vändig, säger Hämälä. ”Inom affärsverksamheten får man aldrig göra ett sådant beslut som i värsta fall leder till att man mister hela affärsverksamheten.” Även detta test visade grönt ljus, så projektet kunde inledas. Metsä Group hade samlat värde- full erfarenhet från projektet i Äänekoski vilken nu kunde utnyttjas i Kemi. D et finns en skillnad mellan dessa storpro- jekt. Förberedelserna av fabriken i Ääneko- ski utfördes länge i hemlighet. Inom Metsä Group kände endast en handfull till planerna, pro- jektet hade kodnamnet Timbuktu och möten hölls långt från huvudkontoret. Projektet fick offentlighet

då byggbeslutet var klart. Fabriksprojektet i Kemi fördes till allmän känne- dom redan i det skede då förutredningen inleddes, dvs. tre år före det slutliga byggbeslutet gjordes. ”Vi ville visa att här kommer vi. Det fanns inte ett sådant alternativ att vi inte skulle ha gjort någon- ting. Vi hålls kvar i Kemi. Det ska finnas massaveds- anskaffning i norr” säger Hämälä. D irektören för bioproduktfabriksprojektet i Kemi Jari-Pekka Johansson fungerade som Valmets projektdirektör i Metsä Groups Äänekoskiprojekt under åren 2014–2017. Även han konstaterar att lärdomarna från det tidigare projektet har kommit till stor nytta i Kemi. ”Fabriksprojektet har genomförts under drygt två och ett halvt år enligt helhetsplanen. Det är ett tecken på deltagarnas yrkesskicklighet och kun- nande.” Fabriken i Kemi är norra halvklotets effektivaste virkesförädlingsanläggning. Fabriken represente- rar också branschens absoluta toppkunnande inom energi-, material- och miljöeffektivitet. Cirkulär ekonomi förverkligas fullt ut i anlägg- ningen som utnyttjar den nyaste teknologin, eftersom träråvarorna och sidoströmmarna

I Esbo 10.9. Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

ÖKAR EXPORTENS VÄRDE I FINLAND MED 500 000 000 euro KOSTADE 2 020 000 000 euro, historiens största investering i finländsk skogsindustri

SYSSELSÄTTER CIRKA 2500 personer i den direkta värdekedjan

Bioproduktfabrikens funktioner styrs av processoperatörerna från huvudkontrollrummet.

utnyttjas till hundra procent i form av olika biopro- dukter och bioenergi. “Kemifabriken är unik i fråga om sitt mycket slutna kretslopp, där vatten och produktionsproces- sens kemikalier till stora delar återförs till processen och återanvänds.” Tack vare effektiv återanvändning och andra miljöeffektiva lösningar fyller bioproduktfabriken utsläppsgränserna för den nuvarande massafabri- kens miljötillstånd, även om den nya fabriken pro- ducerar 2,5 gånger mera massa. J ohansson berättar att fabriken i Kemi utnyttjar ny, miljöeffektiv teknologi som har utvecklats enligt det bioproduktfa- brikskoncept som Metsä Group har utveck- lat. ”Fabrikens luktgaser förädlas till exempel till sva- velsyra som utnyttjas bland annat för tillverkning av tallolja.” Utnyttjandet av luktgaser minimerar sulfatut- släppen. Samtidigt minskar behovet av kemikalie- transporter på järn- och landsvägar. Också det slam som uppstår vid fabrikens avloppsvattenreningsverk utnyttjas. Det pressas till biopellets och säljs till bioförbränningsanlägg- ningar. Fabriken är fossilfri tack vare den produktgas som erhålls från torkning och förgasning av bark. Gasen används som bränsle i mesaugnen i stället för tung brännolja. Bioproduktfabriken är också en betydande producent av förnybar el. Fabriken pro- ducerar årligen två terawattimmar el, vilket motsva- rar cirka 2,5 procent av hela landets elproduktion. Fabrikens självförsörjningsgrad för el är 250 pro- cent. Överskottet överförs till det nationella stam- nätet. Förnybar el utnyttjas av fabriken i funktioner vilka traditionellt använder fossila bränslen. Ellok används för virkestransporter i stället för diesellok. På virkesplanen förflyttas virket med autonoma, el- drivna fältkranar. I produktlagret i hamnen i Ajos används eldrivna truckar och kranar för hantering och lastning av massabalar.

B ioproduktfabriken som startas under årets tredje kvartal tillverkar årligen 1,5 miljoner ton barr- och lövträdsmassa och andra bioprodukter, så som tallolja och terpentin. Fabriken fungerar också som bas för produktion av nya produkter som är under utveckling. Investeringens värde är drygt två miljarder euro, vilket gör investeringen till den största i finländsk skogsindustri. Fabrikens hela värdekedja sysselsätter cirka 2 500 personer i Finland, varav 1 500 är nya arbetsplatser. Landets exportintäkter ökar med ungefär en halv miljard euro årligen. “Byggandet av fabriken har också haft en bety- dande sysselsättande effekt. Som mest arbetade under årets början 2023 över 4 000 personer dagli- gen på byggplatsen”, säger Johansson. D en massa som tillverkas i Kemi används för tillverkning av kartong, mjuk- och tryckpapper samt specialprodukter runt om i världen. Metsä Fibres verkställande direktör Ismo Nousi- ainen säger, att investeringen stärker bolagets ställ- ning på massamarknaden långt in i framtiden. “Investeringen i Kemi visar att vi är den ledande leverantören av marknadsmassa både till volym och teknologi. Vår fossilfria produktion svarar allt bättre mot våra kunders krav på hållbar utveckling.” Nousiainen uppskattar att de globala mega- trenderna i framtiden sätter fart på efterfrågan av mångsidig och ekologisk massa. Till exempel kon- sumtionen av mjukpapper ökar till följd av urbanise- ring och konsumenternas ökande köpkraft särskilt i utvecklingsekonomier. “Konsumtionen av tryck- och skrivpap- per minskar, men som motvikt ökar behovet av

hygienprodukter, förpackningsmaterial och special- produkter.” Utöver marknaderna i Europa och Asien möjlig- gör den ökande produktionen i Kemi massaexport till Nordamerika. “Där är stora varumärkeshus och andra bety- dande kunder intresserad av massa vars tillverkning är fossilfri.”

FIBERNS KVALITET PÅVERKADE

ENLIGT NOUSIAINEN PÅVERKAS valet av Kemi som förläggningsplats för den nya fabriken av att Metsä Group har en kartongfabrik på samma fabriksområde. Kemi ligger också cen- tralt med tanke på virkesanskaffningen från norra Finland och Sverige. “Våra kunder uppskattar den nordliga träfi- berns kvalitet och egenskaper.” Nordlig barrträdsmassa lämpar sig bra för pappersmaskiner och uppnår snabbt en viss hållfasthet. Björkmassa är tack vare sin styrka en utmärkt råvara för inhemsk kartong och vissa specialpapperskvaliteter. Nousiainen påpekar att den nya fabri- ken också är grunden för nya bioprodukter. En sådan kan till exempel vara textilfiber som till- verkas av barrträdsmassa, vars tillverkning och kommersiella produktion är under utredning vid Metsä Groups provanläggning i Äänekoski.

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Allt klart i Kemi Virkesanskaffningen och virkeslogistiken för bioproduktfabriken i Kemi har under de senaste åren finslipats ingående. För staden Kemi och norra Finlands skogsägare är bioproduktfabriken en vitamininjektion och förväntningarna är stora.

B ioproduktfabriken i Kemi som startar under årets tredje kvartal har varit en veritabel storsatsning för både virkesanskaffningen och virkeslogistiken, uppskattar Metsä Groups produktionsdirektör för virkesanskaffning Hannu Alarautalahti . ”Jag har arbetat inom virkesanskaffning i 37 års tid och jag har aldrig tidigare upplevt någonting motsvarande. Nu ser vi dock mållinjen, så man får vara nöjd”, säger Alarautalahti. Ungefär två tredjedelar av råvirket till biopro- duktfabriken i Kemi transporteras på räls. Det inne- bär cirka 5 miljoner kubikmeter per år och cirka 8–10 tåg per dag. ”Järnvägslogistik med sina tillstånd och bygg- nadsarbeten är en lång process. Vi inledde plane- ringen i samarbete med Trafikledsverket och VR för fem år sedan och vi har hållit gemensamma möten minst en gång per månad.” Allt som allt byggdes tiotals kilometer ny räls för bioproduktfabriken i Kemi. Antalet mötesplatser har också utökats. Fem nya lastningsplatser har grun- dats och en mängd lastningsplatser har förbättrats. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO NINA SUSI

Dagligen anländer 8–10 tåg och 180 fordons-kombinationer med virke till fabriken. På bilden lastas virke från bil till tåg i terminalen i Kemijärvi, varifrån tåget för virket till Kemi.

Virkesmottagning, lastning, järnvägstransporter och lossning av lasten vid fabriken har planerats till en smidig helhet. Pendelsystemet grundar sig på slu- ten rotation av vagnar och samma vagn roterar mel- lan vissa lassnings- och lossningsstationer. Optimeringen är av toppklass också i fråga om vagnrotation, då tiden mellan lastningarna har min- skats till hälften av det tidigare.

U töver järnvägstransporterna anländer dagligen 180 fordonskombinationer med virke till bioproduktfabriken. I fråga om landsvägstransporter var den största utmaningen enligt Alarautalahti rekryteringen av förare. Denna utmaning tacklade Metsä Group med pro- jektet Pro Kuljettaja, vilket har lett till att regionens virkesdrivnings- och transportföretag på drygt två år har rekryterat över 50 nya förare. ”För närvarande är situationen god och det finns inte akut brist på förare. Naturligtvis ska vi också framledes se till att förutsättningarna för entrepre- nad bevaras på en god nivå, till exempel i fråga om förutsägbarhet och jämnhet.” S tarten av bioproduktfabriken i Kemi märks redan i virkeshandelsvolymerna och virkesinköpen har pågått redan under en tid, säger direktör Jani Riissanen som ansvarar för Metsä Groups virkeshandel. ”Vi hade redan i god tid planerna klara för en ökning av volymerna och vi har rekryterat mera yrkesfolk, vilket innebär att vi kan förbättra

Efter vägning (strax innan val av körfält) visas bilens registernummer på infotavlan, varvid föraren kan välja rätt körfält.

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Förväntningarna är stora i Kemi tack vare den nya bioproduktfabriken, säger skogsägaren Tytti Ahoranta.

Utöver distriktskontoret i Kajana finns lokala kontor i Nurmes, Sotkamo, Hyrynsalmi, Suomus- salmi, Taivalkoski och Kuusamo. Enligt Huovinen leder det nya distriktet och ett tätare nätverk av skogsexperter och kontor till att Metsä Groups ägarmedlemmar får allt bättre ser- vice. ”Ägarmedlemsbasen är det viktigaste för oss och vi har fått nya medlemmar från Kajana anskaff- ningsdistrikts område”, berättar Huovinen. Enligt Huovinen har bolagets förmåner för ägar- medlemmar varit en positiv överraskning för områ- dets skogsägare. ”Många har konstaterat att de borde ha anslutit sig tidigare.” T ytti Ahoranta från Kemi har följt med bioproduktfabriksprojektet bokstavligen från paradplats, dvs. från granntomten. Ahoranta som arbetar som projektchef för Digipolis Oy i Kemi är både skogsägare och långa linjens skogsproffs. ”Bioproduktfabriken är verkligen en fin sak för Kemi stad och hela landskapet. Den har lett till en investeringsboom också inom mekanisk träföräd- ling och för sin del ökat intresset också för andra företag att investera i Kemi”, säger Ahoranta. Metsä Group har meddelat att bolaget planerar ett liknande ekosystem av industriella aktörer kring Kemifabriken som det som redan finns på fabriks- området i Äänekoski. ”Förväntningarna för fabriksintegratet är stora och det med all orsak. Vi vet att man kan tillverka vad som helst av trä.” Ahoranta äger skog i Kittilä. Dessutom är hon del- ägare i två olika skogssammanslutningar. Hon har varit medlem i Metsäliitto Osuuskunta sedan 2014. ”Andelslagets vinstutdelningsmodell ger verkligt bra avkastning. Redan det är en bra orsak att ansluta sig.”

Autonom fältkran

flyttar massaved med stora gripar.

greppet om virkesanskaffningen. Jag litar fullt och fast på att vi kan anskaffa det virke vi behöver av våra ägarmedlemmar.” Kemifabrikens huvudsakliga virkesanskaffnings- område omfattar landskapen Lappland, Norra Öster- botten och Kajanaland. Anskaffningsområdet växer jämfört med tidigare, vilket innebär att det påverkar anskaffningsområdet för alla Metsä Groups fabriker som använder massaved. Kemifabriken ökar särskilt efterfrågan på massa- vedsdominerade objekt i Lappland och Metsä Group säljer nordlig stock till lokala privata sågverk. Kon- cernen har dock användning även för stock. ”Vi har världens modernaste sågverk i Raumo, vilket hjälper oss att bevara balansen mellan stock och massaved”, säger Riissanen Under årens lopp har det bildats avverkningsbe- hov i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten särskilt i fråga om gallringsskogarna, så det finns potential att öka avverkningsvolymerna. ”Genom den nya bioproduktfabriken kan vi bättre än tidigare svara på skogsägarnas behov i hela norra Finland, särskilt i fråga om massaved”, säger virkesanskaffningens distriktschef i Kemi Jarkko Parpala . Det finns en del utmaningar i fråga om

avverkningsbehoven, då en del av potentialen finns på torvmark eller bakom myrar. ”Med noggrann planering och specialutrustning på drivningsutrustningen kan vi flytta en betydande del av vinterobjekten till sommaren”, säger Parpala. Dessutom ska vinterdrivningen bli effektivare än tidigare. ”Vi har redan under ett par år flyttat drivnings- utrustning söderifrån norrut med goda resultat. Biltransporterna kräver mellanterminaler särskilt under den bråda vintern och det finns sedan tidigare riktigt bra av dem att tillgå.” Leveransvirke kommer att ha en betydande roll för virkesanskaffningen till bioproduktfabriken i Kemi, berättar distriktschef Harri Huovinen från Kajana anskaffningsdistrikt. ”I norra Finland utförs ännu betydande leve- ransavverkningar och tack vare bioproduktfabriken kommer avsättningen att vara på en sådan nivå som uppmuntrar till avverkning av leveransvirke även framledes.” A nskaffningsdistriktet i Kajana som inledde sin verksamhet vid årsskiftet omfattar geografiskt landskapet Kajana- land, Nurmes, Taivalkoski och Kuusamo.

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

FÖRNYELSE LÖNAR SIG

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

Metsä Group söker idéer för förbättrande av naturvård och utveckling av nya tjänster.

EN TIDNINGS layout är som klä- der, vilka då och då fordrar rengö- ring, uppsnyggning eller till och med byte till nytt. När och varför lönar det sig då att förnya layout för en tidning? Det lönar sig att göra ett grundligt förarbete innan den nya börjar planeras. Ingen- ting är värdefullare än responsen från tidningens läsare. Vi har gjort arbete för att för- bättra tidningens läsbarhet och även innehållet har förbättrats. Målsättningen är att erbjuda en allt mångsidigare och aktuell tid- ning för att den bättre ska betjäna sin läsarkrets, nya skogsägare såväl som dem som har arbetat tiotals år med skog. Vi lever i en tid av förnyelse i Metsä Group. I Äänekoski byggs en ny limträfabrik och i Kaskö pla- neras en ny kartongfabrik. Dess- utom utvecklar vi skogsbruket i allt mera hållbar och lönsam rikt- ning. Vår nya skötselmodell Metsä Group Plus som tryggar skogar- nas mångfald och livskraft är ett exempel på detta. Goda lässtunder med vår för- nyade tidning.

Ansvarshandlingar i ekonomiskog

Hur skulle du förbättra naturens tillstånd i ekonomiskog? Hur skulle du förbättra skogens klimatresistens? Hurudana nya skogstjänster saknar du? Berätta om dina idéer och delta i en tävling.

kuntas ägarmedlemmar. Tävlingstiden är 1.10–30.11. Man kan delta i tävlingen genom att fylla i en blan- kett som finns på Metsä Groups webbplats. Tävlingen ordnas också för att få fram nya idéer för vilka nya skogstjänster Metsä Group kunde erbjuda medlemmarna kring dessa teman. Bedömningen av idéerna utförs på basen av fem kriterier: Idén ska vara innovativ. Den ska vara för- verklingsduglig. De åtgärder som föreslår ska vara effektiva. Gärningarna ska vara mätbara. Åtgär- derna ska vara ekonomiskt vettiga. Huvudpriset är 5 000 euro skattefritt, andra pris är 3 000 euro och tredje pris 1 000 euro. Vinnaren väljs av en jury som utses av Metsä Group, bestående av koncernens anställda. Vinnarna publiceras under Metsäliitto-dagen i januari 2024. Vinnarna informeras på förhand. Pitkänen-Arte påminner om att Metsä Group förra vintern publicerade sina hållbarhetsmål för 2030. Under våren publicerade bolaget sitt program för förnyande skogsbruk, vars mål är att förbättra skogsnaturens tillstånd. ”Tävlingen har en stark koppling till våra hållbar- hetsmål och vårt program för förnyande skogsbruk. Vi söker nya metoder att sköta om skogen”, säger hon. Den skogsbaserade bioekonomin har stor bety- delse för det finländska samhället. Metsä Group har en betydande roll i detta och våra investeringar innebär att vår betydelse ytterligare ökar. ”Därför vill vi särskilt noga lyssna in våra ägar- medlemmars tankar kring hur vi kan agera ännu mera ansvarsfullt i våra skogar”, säger Pitkä- nen-Arte.

TEXT METSÄ GROUP FOTO MIKA ANKKURI

M etsä Group ordnar under hösten en tävling, där bolaget söker idéer för hur verksamheten i ekonomiskogar kunde utvecklas. Tävlingen söker kon- kreta nya tankar kring hur man kunde förbättra mångsidig användning av ekonomiskog, dess mångfald, livskraft och vattenvård på ett sådant sätt att också ekonomiska aspekter beaktas. Täv- lingen går under namnet Uudista Metsää (Förnya Metsä). Tävlingen är en fortsättning på förra vårens skogs- och naturkvällar, där miljö- och klimatteman väckte livlig diskussion, berättar Metsä Groups chef för hållbar utveckling Silja Pitkänen-Arte . ”Vi vill fortsätta diskussionen om vad hållbarhet innebär i praktiken. Vi tror att våra ägarmedlemmar har en massa kunnande och tankar om hur man kan trygga livskraften, mångfalden och vattenvården i våra ekonomiskogar samt önskemål om nya skogs- tjänster, utan att glömma den ekonomiska lönsam- heten.” Tävlingen är öppen för alla Metsäliitto Osuus-

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

INFO Vad är Metsäverkko- mobiili?

METSÄVERKKO är Metsä Groups ägarmedlemmars verktyg för skötsel av sko- gsegendomen. I Metsä- verkko kan man uppdatera sin egen skogsbruksplan samt bedriva elektronisk virkeshandel och bes- tälla skogsvårdsarbeten. Metsäverkko-mobil är dess mobiltillämpning för smarttelefoner.

Tillämpningen utvärderar skadans sannolikhet och styrka och visar skadeområdet med röd färg.

Insektsskador på mobiltelefonen I Metsäverkko-mobiili kan man snart öppna kartmaterial, av vilket skogsägaren ser eventuella skogsskador. Tillämpningen observerar skadorna tidigt, till och med före människoögat.

välja i kartmenyn. Materialet har avgränsats så, att eventuella skador endast visas på skogsägarens egna fastigheter. Eventuella skadeområden visas som röda pixlar, berättar Lumperoinen. OM TILLÄMPNINGEN visar på eventuella skogsska- dor för skogsägaren, lönar det sig att ta sig ut i fält och kontrollera området och försäkra sig om huru- vida det verkligen är fråga om en skogsskada, säger Lumperoinen. ”Om skogsägaren observerar till exempel kåda eller träd som håller på att torka. lönar det sig att kontakta sin egen skogsexpert, särskilt om objektet är omfattande.” Tillämpningen observerar skador i ett mycket tidigt skede, till och med tidigare än de kan obser- veras med ögat. Detta innebär att man med tillämp- ningen kan förhindra uppkomsten av större skador. Metsäverkko är Metsä Groups webbtjänst för skogsägare, med vars hjälp de kan sköta sin skog- segendom. En del av Metsäverkkos tjänster, så som kartmaterialet som visar insekts- och stormskador, är tillgängliga endast för Metsä Groups ägarmed- lemmar. Ägarmedlemmarna kan granska skade- situationen i sin egen skog. Skadetillämpningen har utvecklats i samarbete med bolaget CollectiveCrunch som utnyttjar artifi- ciell intelligens.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO MIKKO LUMPEROINEN

M etsä Group har utvecklat en tillämpning som berättar om det finns insekts- eller stormskador i skogen. Tillämpningen blir tillgänglig för Metsä Groups ägar- medlemmar i Metsäverkko-mobiili och tillämp- ningen tas först i bruk i södra och mellersta Fin- land. Skadetillämpningen utnyttjar artificiell intelli- gens, maskininlärning och fjärrkartering. Tillämp- ningen observerar förändringar i trädbeståndet och utgående från sitt insamlade material gör den en

uppskattning av eventuella skogsskador. Tillämp- ningen bedömer både sannolikheten för skada och skadans omfattning. ”Tillämpningen observerar förändringar som hänger ihop med trädens stress, vilket indikerar skogsskada. I typiska fall beror det på insektsskador, ofta granbarkborre. Stress kan också bero på övertät- het eller andra orsaker”, säger Metsä Groups utveck- lingschef Mikko Lumperoinen . I Metsäverkko-mobiili visas resultatet i skogs- bruksplanen som en särskild kartnivå som man kan

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ljusglimtar i sikte

E fter Metsä Groups utmärkta resultat under årets första kvartal var det andra kvarta- lets resultat som väntat sämre. Kvartalets resultat kan beskrivas med ordet svagt, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . ”Koncernens största affärsverksamhetsområ- den kartong och massa är i ett svagt konjunkturläge. Efterfrågan på kartong är svag särskilt på den euro- peiska marknaden, där den höga inflationen har påverkat konsumenternas köpbeteende och därmed också efterfrågan på förpackningsmaterial.” Efterfrågan på marknaden i USA som är viktig för Metsä Board är avsevärt starkare är den är i Europa, konstaterar Hämälä. Både Metsä Boards och Metsä Fibres fabriker begränsade sin produktion under årets andra kvar- tal på grund av den svaga efterfrågan inom kartong- och massaindustrin. Efterfrågan på sågade varor var sämre än normalt på grund av den svaga efterfrågan inom byggnadsindustrin.

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförtbart rörelseresultat , milj. euro

1–6 2023

1–6 2022

1–6 2023

1–6 2022

Virkesanskaffning och skogstjänster 1131,0

1037,7

4,1

8,9

Träprodukter

325,6

344,9

45,6

20,7

Massa och sågvaror

1210,6

1480,9

158,7

387,9

Kartong

1040,2

1232,5

116,0

267,4

Mjuk- och pergaminpapper

654,0

536,0

85,1

- 27,7

Metsä Tissues mjuk- och pergaminpapper är kon- sumentprodukter med mycket stabil efterfrågan, vilket har förverkligats också i denna konjunkturcy- kel, säger Hämälä. ”Metsä Tissue har gjort ett starkt resultat.”

Efterfrågan på Metsä Woods björkplywood och Kerto har hållit sig på en god nivå. Marknaden för barrträdsplywood har varit svag liksom under före- gående kvartal och produktionen vid fabriken i Suo- lahti har därför begränsats.

Kemi. Vi fortsätter vara aktiva på virkesmarknaden och högst på vår inköpslista finns sommardrivnings- dugliga gallringar, björkstock och leveransvirke. Slutmarknaden för skogsindustriprodukter för- svagades under våren och sommaren. Detta mins- kade leveranserna och delvis drivningsvolymerna inom Metsä Group. På längre sikt är dock sysselsätt-

åtgärden. I praktiken visar sig Metsä Group Plus -model- len i skogen på det sättet, att vi lämnar flera natur- vårdsträd, döda träd och skyddsbuskage på avverk- ningsobjekt och skyddszonerna mot vattendrag är bredare. Det förekommer också bränning av spar- trädsgrupper. Jag tror att verksamhet enligt model- len kommer att bli betydande och jag rekommenderar den varmt. Det nya regeringsprogrammet

ningsutsikterna sakliga för våra driv- nings- och transportentreprenörer då bioproduktfabriken i Kemi star- tar. Virkesmarknadssituationen är balanserad i Östersjöregionen. Pris- nivåerna för virke på bark, vid väg är för närvarande lägre i Baltikum än i Finland.

Virkeshandeln har löpt i positiva tecken.

innehåller flera positiva skrivningar: skogsanvändningen begränsas inte, det satsas på god skogsvård vid rätt tid, EU-påverkan på förhand intensi- fieras, skyddet riktas bättre och egen-

domsskyddet stärks. EU:s avskogningsförordning trädde i kraft i juni, vilket främst innebär en ökande rapporteringsskyldighet för Finland, men den påver- kar inte skogsvården. Klimatförändringen ökar risken för skogsskador och framledes måste vi förbereda oss allt bättre för dem. Lanseringen av vår tillämpning för skogsägare som identifierar skogsskador har inletts via Metsä- verkko. Jag uppmanar alla att bekanta sig med det nya kartlagret. Jag anser att vi i Finland behöver en nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Beredskapen har höjts och det bedrivs forskning, men alla stenar måste vändas för att vi ska undvika skogsskador likt dem i Kanada och Centraleuropa och för att våra skogar ska vara livskraftiga ännu om 50 år. Ansvar ligger i kärnan för allt vi gör och vi har öppnat en tävling för våra ägarmedlemmar, där vi söker nya idéer för hur vi ska kunna förbättra mång- sidig användning av skog, mångfald, klimatresistens, livskraft och vattenvård. Ta modigt del i tävlingen!

Från 17.8 minskade vi minimidiametern för mas- saved (tall, björk, gran) i Finland från sex till fem centimeter i nya och gamla rot- och leveransaffärer. Förändringen gäller både för affärer som prissätts per sortiment och stamprissatta affärer och den är tidsbunden till årets slut. På typiska stämplingspos- ter ökar gagnvirkesvolymen med några procent och förändringen har en positiv effekt på skogsägarens virkesförsäljningsintäkter. Nu är det god tid att göra särskilt gallringsaffärer och ta hem nyttan av min- dre diameterkrav. Metsäliitto Osuuskunta har under detta år fått över 2 100 nya medlemmar, vilket är en stark signal om att vi gör rätta saker. Det vittnar också en rekord- hög kundnöjdhet om. Våra skogsvårdstjänster är efterfrågade och försäljningen har ökat betydligt jämfört med fjolåret. Den frivilliga skötselmodellen Metsä Group Plus som vi tog i bruk i juni har varit populär. Modellen beaktar mångfald och skogsnatur i större omfatt- ning än tillämpade skogscertifieringssystem och skogsägaren får en hektarbaserad tilläggsbonus för

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

S kogsindustrin rf:s medlemmar köpte cirka en fjärdedel mera virke från privatskogar under årets början än ett år tidigare. Mas- savedspriserna var i juli fortfarande på rekordhög nivå, även om priserna sjönk lite jäm- fört med juni. Metsä Groups målsättning för inköp av virke uppfylldes enligt plan för början av året. Inköpsvoly- merna var betydligt större än i fjol, främst tack vare det ökande virkesbehovet till bioproduktfabriken i Vi bedriver aktiv virkeshandel

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Finsilva intresserad av Metsä Group Plus Storskogsägaren Finsilva följer framledes en ny skogsvårdsmodell. Den sitter som en smäck i bolagets strategi, säger verkställande direktör Juha Hakkarainen.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO MIKA ANKKURI F insilva som hör till Finlands största skogsägare tog i slutet av juni i bruk skötselmodellen Metsä Group Plus. Finsilvas verkställande direktör Juha Hakkarainen säger, att bolagets stra- tegi är att utveckla skogsbruket i en allt mera hållbar och lönsam riktning och Metsä Group Plus tjänar denna målsättning. Modellen tillämpas på Finsilvas alla virkesaffärer. ”Plus stämmer precis överens med Finsilvas stra- tegi och mångfaldsprogram, där vi har funderat på samma saker”, säger Hakkarainen. Finsilva Abp är en av Finlands största pri- vatskogsägare. Bolaget äger cirka 130 000 hektar skog, varav största delen finns i södra och mellersta Finland. Årligen avverkas 600 000 – 650 000 kubik- meter virke. I fjol uppgick Finsilvas omsättning till cirka 27 miljoner euro. Finsilva ägdes tidigare av bland annat Metsä- liitto Osuuskunta och MTK. Sedan februari 2022 ägs bolaget av Dasos skogsfonder och Ilmarinen Metsä- rahasto II Ky. Metsä Group är Finsilvas främsta kom- panjon inom virkeshandel, skogsvård och fastig- hetsutveckling. Finsilva är ägarmedlem i Metsäliitto Osuuskunta.

Metsä Group Plusmodellen innebär att man lämnar flera naturvårdsträd, konstgjorda högstubbar, döda träd och skyddsbuskage än tidigare. Längs vattendragen lämnas breda skyddszoner.

Finsilva är enligt sin strategi ett naturkapitalbo- lag och en del av strategin är naturens mångfald och dess värde. Satsningarna är marknadsorienterade, påpekar Hakkarainen. ”Vi producerar naturvärden som marknaden är beredd att betala för. Vi vill att Finsilvas skogar ska innehålla sådana värden. De är en produkt som vi producerar.” I MARS STÄLLDE Finsilva upp sitt eget program för mångfald och klimat, och Metsä Group deltog i arbetet. Samtidigt presenterade Metsä Group sitt program för förnyande skogsbruk och Metsä Group Plusmodellen i anslutning till det. Metsä Group Plusmodellen innebär att man läm- nar flera naturvårdsträd, konstgjorda högstubbar. döda träd och skyddsbuskage än konventionellt.

Längs vattendragen lämnas skyddszoner. Kraven är strängare än till exempel inom skogscertifieringen. Metsä Group betalar tilläggsbonus för slutavverk- ningar som utförs enligt Plus-modellen. Finsilva bekantade sig med modellen redan i ett tidigt skede och begrundade vad Plus-modellen skulle innebära i bolagets skogar. Arealerna är stora liksom avverkningarna. Bolaget kom fram till att modellen skulle vara nyttig. ”Modellen innebär vettiga åtgärder som kompen- seras på marknaden.” HAKKARAINEN PÅPEKAR att bolaget redan tidigare har gått med i PEFC- och FSC®-certifieringarna, så Plus-modellen innebär inte en enorm förändring av skogsbehandlingen. ”Vi hoppar alltså inte in i någonting alldeles nytt, utan det är snarare så att vi gör mera, vi gör bättre.” Enligt Hakkarainen lönar det sig för skogsägare över lag att begrunda huruvida Metsä Groups Plus skulle ge ett mervärde. Mycket beror på vilka mål man har för sitt skogsägande. ”Vi vill ta nya steg i den här riktningen, eftersom vi anser att naturvärden ska beaktas mera än förr. Det är vettigt och nödvändigt.” DIREKTÖR JANI RIISSANEN som ansvarar för Metsä Groups virkeshandel och skogstjänster säger att det var en glädje att få höra om Finsilvas linjedragning. ”Det är till vår gemensamma fördel att värna om de finländska skogarna i ett föränderligt klimat. Metsä Group Plus -skötselmodellen i kombination med en breddning av trädslagspaletten är centrala för denna målsättning. Vi är mycket nöjda med Fin- silvas beslut”, konstaterar Riissanen. Finsilva och Metsä Group informerade om beslu- tet i slutet av juni. Bolaget gjorde följande virkesaffär i juli och vid den tillämpades Plus-modellens arbets- sätt. Så kommer Finsilva att göra även framledes. ”Från och med nu utförs alla åtgärder enligt Plus”, säger Hakkarainen. FSC-C111942

Metsä Group Plus -skötselmodellens praktiska åtgärder

Åtgärder

Nuvarande praxis

Metsä Group Plus Tilläggsbonus

Enligt certifieringen, dessutom lämnar Metsä Group minst 20 döda träd per hektar

Naturvårdsträd

30 st / ha; > 15 cm *

Förnyelseavverkning Kal-, fröträds- och skärmställnings- avverkning

Metsä Groups praxis 4 st / ha (frivillig)

Konstgjord högstubbe

10 st / ha **

Skyddszon

Enligt certifieringen

10–30 m ***

Metsä Groups praxis 4 st / ha (frivillig)

Konstgjord högstubbe

10 st / ha **

Beståndsvårdande avverkning Gallringar och konti- nuitetsavverkningar

–

Skyddszon

Enligt certifieringen

10–30 m ***

Plantskogsvård Tidig röjning, plant- skogsgallring och vård av ungskog

Skyddsbuskage

1 per påbörjad 3 ha

1 per påbörjad 1 ha

–

3/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

FINLANDS SKOGAR HAR VÄXT KRAFTIGT

Trädbeståndets volym på skogs- och tvinmark enligt trädslagsgrupp (milj. m 3 ) KÄLLA: LUKE / VMI

Tall

Gran

Björk

Andra lövträd Totalt

Träden växer endast på sommaren. Under försommaren bildas den ljusa delen av årsringen, under sensommaren den mörka.

NÄRINGSÄMNEN, VÄRME OCH VATTEN

TALLEN TÅL TORKA

GRANENS RÖTTER ÄR ytliga medan tallens rötter sträcker sig på djupet. Tallen tål följaktligen i regel torka bättre. Under de mycket torra åren 2018, 2019 och 2021 minskade tallarnas tillväxt, medan granens tillväxt minskade endast 2021. ”Växtplatsen kanske påverkar situationen. I genomsnitt förekommer tallen på torrare platser än granen och särskilt under torra somrar plågar torkan särskilt tallen.” Förra sommaren var också varm och torr men inte lika torr som den föregående. Enligt prelimi- nära resultat växte tallen någorlunda under som- maren 2022 och granen något mindre än i genom- snitt. Allmänt taget växer enskilda träd i Finland numera snabbare än för årtionden sedan. ”Klimatet har blivit varmare, men även skogs- vården har blivit effektivare. Gallringarna är kraf- tigare och skogarna är planterade med utvalda plantor, vars genetiskt betingade tillväxt är snabb- are.” Då man riktar blicken från träd till skog – dvs. summan av träd – är historien den samma. I Fin- land växer skogen mycket snabbare än under tidi- gare årtionden. Under de senaste åren har skogens tillväxt för- vånansvärt nog blivit långsammare och det finns ingen säkerhet kring om det är en bestående för- ändring eller en tillfällig svacka. ”En större avverkningsvolym påverkar detta. Å andra sidan har somrarna varit torra. Det kan till en del vara fråga om goda kottår, dvs. träden har investerat mera än vanligt i kottar och mindre i till- växt.”

Träden växer snabbare än förr i Finland. Tillväxten är en summa av flera faktorer och det är alltid brist på någonting.

uppskattar att träden på våren reagerar mera på värme och på hösten mera på förändring i ljusförhål- landen. ”Träden i norr är genetiskt anpassade till att en förändring i mängden ljus innebär att det snart blir kallt. Det lönar sig inte för trädet att fortsätta växa, även om hösten under vissa år kan vara varm. En kall period är en stor risk för ett träd i tillväxt och den kan till och med döda trädet”, säger Mäkinen. Längdtillväxten upphör hos gran och tall redan under högsommaren, medan björkens längdtillväxt fortsätter under en längre period under hela växtpe- rioden. Trädens rötter växer längre under hösten än stammen och rötternas tillväxt är långsammast under högsommaren. I FINLAND begränsas tillväxten också av brist på vatten. Torkan påverkar tillväxten på två sätt. Vid torr väderlek finns det en risk för att lövverket eller barren avdunstar mera vatten än trädet kan ta upp från den torra jorden. Träden minskar och sluter sina klyvöppningar för att minska vattenavgången. ”Det innebär att träden får mindre koldioxid via sina klyvöppningar och assimilationen blir lång- sammare. Då det finns mindre energi, bildas det också färre celler”, förklarar Mäkinen. En annan mekanism har koppling till vatten- trycket. I fuktiga förhållanden är vattenströmning- arna rikliga och vattentrycket är högt inne i cellerna. Det får nya celler att bli större. På motsvarande sätt är vattentrycket lägre i torra förhållanden och de nybildade cellerna blir mindre.

TEXT: ANTTI KIVIMÄKI FOTO VASTAVALO/JARI KURVINEN

S kogen växer på sommaren. Men hur växer träden och vad påverkar tillväx- ten? Med hjälp av fotosyntes använ- der träden energi från solen för att omvandla koldioxid och vatten till kol- hydrater så som socker och stärkelse. Av dessa kom- ponenter bygger sedan träden upp allt de behöver, om de kan ta upp tillräckligt med näringsämnen med sitt rotsystem. ”I Finland begränsas tillväxten mest av till- gången till näringsämnen. På mineraljordar råder det i regel brist på kväve, på torvmarker brist på fos- for, kalium och bor”, berättar ledande forskare Harri Mäkinen från Naturresursinstitutet. Den årliga variationen i tillväxt påverkas i Fin- land mest av temperaturen. Träden växer endast under sommaren. Diametertillväxten inleds i södra Finland i genomsnitt i slutet av maj och i Lappland i början av juni. Diametertillväxten upphör i slutet av augusti, i söder lite senare än i norr. På våren kan tidpunkten för tillväxtens bör- jan variera mycket mellan åren, men tillväxtens upphörande på hösten varierar mindre. Forskarna

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12