SKOGSEXTRA METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 2/2020
INVESTERINGEN I RAUMO LOTSAR IN SÅGINDUSTRIN I EN NY TID Metsä Fibres beslut att bygga världens modernaste och mest automatiserade sågverk i Raumo innebär ett teknologiskt språng av sådan kaliber som vi inte tidigare har skådat inom branschen. Samtidigt är det en investering i bolagets och Finlands framtid.
TEXT Timo Sormunen OCH Leena Salminen FOTO Metsä Fibre
Metsä Group M etsä Fibres investeringsbeslut i slutet av mars är en av de få positiva eko- nomiska nyheter under den dystra coronavåren. I Raumo byggs ett sågverk för cirka 200 miljoner euro och den sys- selsättande effekten av byggarbetena under två års tid uppgår till cirka 1 500 personarbetsår. Då sågverket startas under hösten 2022, är det världens modernaste och mest automatise- rade sågverk, vilket sysselsätter cirka 100 personer
direkt och 500 personer i hela värdekedjan. Års- produktionen är cirka 750 000 kubikmeter sågade tallvaror. ”Som en följd av denna investering kommer produktionen av sågvaror att bli effektiv indu- striell verksamhet. Tack vare den nya teknolo- gin kommer stockarna som hämtas in genom por- ten att förädlas till slutprodukter utan att en hand en enda gång vidrör dem”, berättar Metsä Fibres verkställande direktör Ismo Nousiainen. I Raumo uppstår ett nytt fabriksintegrat för Metsä Group, eftersom sågverket uppförs intill massafabriken. Synergierna med massafabriken utnyttjas inom energiproduktion, användningen av sidoström- mar, logistik och olika tjänster. Virkesråvaran utnyttjas till 100 procent. Bark och spånor som uppstår vid sågningen utnyttjas som bioenergi och flisen som råvara för massapro- duktion. Sågverket utnyttjar bioenergi som upp- står vid massaproduktionen och överskottet säljs utanför integratet. ”Sågverksinvesteringen möjliggör integratets funktion helt utan fossila bränslen”, berättar Nousiainen. Cirka 70 procent inhemsk Den egentliga såglinjen levereras av inhemska Veisto Oy, men anläggningen byggs även upp av en mängd andra finländska företag. Enligt Nou- siainen kommer cirka 70 procent av investering- ens värde att komma från inhemska leverantörer. ”Det måste man se som ett bra resultat.” Sensorer, transportörer, maskinseende och intel- ligent teknologi som är bekanta från andra bran- scher utnyttjas nu i Raumo för första gången i denna omfattning inom sågindustrin. Det innebär
INFO
Raumo såg
Årsproduktion 750 000 m³ Årlig virkesförbrukning 1,5 miljoner m³
också en enorm förändring i de såganställdas arbete, som blir mångsidigt på ett mycket genuint sätt. ”Personalen flyttar nu från hallen till övervak- ningssalen och en helt ny typ av uppgifter. Pro- duktionskapaciteten ökar också till en helt ny nivå, eftersom målet är ställt vid kontinuerlig drift”, konstaterar Nousiainen. Metsä Fibres verkställande direktör Ismo Nousiainen säger, att såginvesteringen är ett steg mot fossilfri produktion och allt noggrannare utnyttjande av råvaran.
Råvara tallstock
Investeringens värde 200 miljoner euro
Anställda (nya arbetsplatser) 100 personer
Positiva utsikter på marknaden för sågade varor
Avtal om anläggningsleveranser Nordautomation Oy Stocksortering, sågverkets inmatnings- och barkhanteringsanläggningar Veisto Oy Såglinjen C.Gunnarssons Verkstads AB Styckehanteringens torrsortering och paketeringsanläggningar Renholmen AB Styckehanteringens två färskhanteringslinjer och ströläggningslinje Heinolan sahakoneet Oy Sysselsättande effekt i den direkta värdekedjan 500 personer Sysselsättande effekt under byggnadsskedet 1 500 personarbetsår Torkningsanläggningar för torkning av sågvaror och helautomatiska anläggningar för flyttning av lass på torkningsområdet Till övriga delar pågår förhandlingarna om anläggning- arna ännu och förhandlingarna uppskattas vara slut- förda i maj-juni. Ett markbyggnadsavtal har tecknats med LM- Suomiset Oy. Kontraktet omfattar dränering av området, jordschaktningsarbeten på produktionsan- läggningarnas inre och yttre områden och byggande av dagvattenbassäng.
Storinvesteringen i Raumo har också väckt en del förvåning. Investeringarna i sågverksamhet har varit obetydliga under de senaste åren och
Projektet tar fart
"S ågverksprojektet i Raumo har framskridit enligt plan till val av anläggningsleverantörer. Sågverket är en klar föregångare teknologiskt och till sin effektivitet och verksam- hetsmodell. Utnyttjandet av maskinseende i olika skeden av processen är till exempel en betydande förnyelse och motsvarande teknologi finns inte ännu i bruk på andra håll inom sågindustrin”, berättar projektledare Harri Haapaniemi . ”Dessutom har miljöaspekter och säkerheten från början haft en central roll i planeringen.” ”Vi har gjort en massa utvecklingsarbete. Till exempel maskinseende och den intelligenta styr- ning har utnyttjats i pilotprojekt vid sågverket i Vilppula, vilket innebär att kamerorna har lärts att identifiera och avlägsna stycken som förorsakar störningar. Den nya teknologin gör det möjligt att höja sågnings- och hanteringshastigheten.” Sågverket kommer att utgöra en helt ny typ av enhet också i fråga om sin arbetsmodell, där man övergår från arbetspunkter till arbete i ett kon- trollrum. Rekryteringen av personal till sågverket sker
Harri Haapaniemi som leder sågverksprojektet i Raumo berättar, att man inför investeringen har gjort mycket utvecklingsarbete vid Metsä Fibres nuvarande sågar.
genom ett skolningsprogram som tar cirka ett och ett halvt år i anspråk. Den externa rekryte- ringen inleds i augusti. Schaktningsarbetena i Maanpäänniemi fram- skrider enligt schema. Målet är att slutföra schaktningsarbetena före sommaren.
2 | skogsextra
Metsä Group
många har sett sågindustrin som en aftonrodna- dens bransch. Enligt Nousiainen är investeringen igen ett steg mot fossilfri produktion samt allt effektivare och mera optimerat utnyttjande av träråvaran inom Metsä Groups hela produktionskedja. ”Man ska hålla i minnet att klimatföränd- ringen inte upphör i och med coronakrisen. Dess- utom är sågverken en viktig del av Metsä Fibres produktionshelhet”, påminner Nousiainen. Efterfrågan på träbaserade och miljövänliga produkter ökar stadigt inom byggnadsindustrin. ”Dessutom ökar efterfrågan på sågvaror av hög kvalitet globalt sett, särskilt inom mera krävande komponent- och snickeriindustri.” Tillväxten har under de senaste åren varit 7–10 miljoner kubikmeter per år. Tillväxten har varit störst i Asien, men marknaderna ligger i medvind också i Europa och Nordamerika. Sågvaror kommer att exporteras från Raumo till Asien och Europa och dessutom till Mellanöstern och Nordafrika. Andra har också lagt märke till den positiva marknadsökningen och till exempel i Ryssland investerar man stort i sågvaruproduktion. Metsä Fibre har dock för avsikt att vara skickligare och även effektivare än sina konkurrenter. ”Ur exportsynpunkt är läget intill hamnen i Raumo utan vidare en logistisk fullträff. Kommuni- kationerna löper också från andra delar av landet, vil- ket ytterligare förbättrar Raumos konkurrenskraft.”
Virkesanskaffningen geografiska gräns kom- mer enligt verkställande direktören att förskjutas längre norrut. Enligt Nousiainen är det en god nyhet för skogsägarna. ”Bättre efterfrågan inne- bär i regel också högre pris”, påminner han. Siktet inställt längre än på enskilda kvartal Efter beslutet om att bygga sågverket i Raumo lig- ger nu beslutet om en investering i bioprodukt- fabrik i Kemi på Nousiainens bordshörn. Enligt Nousiainen framskrider projektet enligt tidtabell och det slutliga beslutet om investeringen som är värd cirka 1,5 miljarder euro kommer att fattas tidi- gast på hösten, då miljötillståndet blir färdigt och andra förutsättningar för investeringen uppfylls. ”Det är en stor fördel att vi har mycket erfa- renhet av planering och genomförande av jätte- projekt av det här slaget. Bioproduktfabriken i Äänekoski är naturligtvis det färskaste exemplet”, säger Nousiainen. Nedgången i massapriser i fjol fick de mest pessimistiska att fundera på om det finns utrymme på marknaden för produktionen från en jättefabrik. Den ekonomiska recession som följer efter coronapandemin väcker också frågor. Enligt Nousiainen ska siktet ställas betyd- ligt längre in i framtiden. Då framträder också de möjligheter som klimatförändring, ökande miljö- medvetenhet och ett så litet koldioxidavtryck som möjligt kommer att öppna.
”Investeringar i den här storleksklassen gör med 30–40 års perspektiv, inte på basen av ett eller två kvartal.” Efterlängtad tillväxtkick för hela Finland Bakom de kommande besluten finns också en vision om att efterfrågan på massabaserade pro- dukter, så som hygienprodukter och förpack- ningsmaterial kommer att öka i framtiden. ”Vi har nu lärt oss att tvätta händerna, göra uppköp på webben och köpa förpackade matpor- tioner. Vi kommer sannolikt att göra så i framti- den också, även om virusfaran försvinner. Massa är ett material som kan utnyttjas på många olika sätt”, tillägger Nousiainen. Samtidigt poängterar verkställande direktören att miljardinvesteringar endast är en, om än vik- tig del av Metsä Groups strategi. Koncernens mål är att öka värdet på den finländska skogen, att växa på ett lönsamt sätt med sina kunder och att satsa på fossilfri produktion och förnybara material. Nousiainen ser ändå att ägarmedlemmarna och deras skog trots allt är i centrum: konkurrenskraf- tiga produkter kan endast uppstå från ansvarsfullt producerad, högklassig, inhemsk råvara. ”Visst skapar investeringar av det här slaget också på en allmän nivå en framtid för hela Fin- land. Under tider som dessa är det särskilt vik- tigt”, konstaterar Nousiainen.
En investering som verkställer ägarstrategin Metsäliitto Osuuskuntas styrelseordförande Jussi Linnaranta säger att byggandet av ett sågverk i Raumo är en investering som följer ägarstrategin, vilken skapar mera efterfrågan på ägarmedlemmarnas virke.
TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Metsä Group
E nligt Jussi Linnaranta är det utöver den ökande efterfrågan på virke även väsent- ligt att stocken framdeles förädlas allt effektivare. ”Det förbättrar vår lönsamhet och genererar en större vinst att dela ut till ägarna, vilket är vik- tigt för ägarmedlemmarna. Denna investering träffar ägarnas målsättningar och den är av bety- delse för den framtida användningen av stock.” Linnaranta betonar att förädling av stock och massaved går hand i hand. ”Vi har kraftigt ökat vår användning av massaved och nu står en ökning av stockförbrukningen i tur. Genom att effektivera sågningen åstadkommer vi det bästa slutresultatet också för våra ägare.” ”Ur logistiksynpunkt är det viktigt att vi har användning för virke på olika håll i landet. Metsä Groups virkesanskaffning har alltid klarat av att lägga sitt ’virkespuzzel’. Man kan bara beundra hur stora virkesströmmar styrs in i nya fåror, då användningsplatserna, virkesvolymerna och sorti- mentfördelningen ändras.” ”I Raumo bildar massafabriken och sågverket en ypperlig helhet. Den flis som uppstår vid sågningen går direkt som råvara till massatillverkningen och sågverket får sin energi från den bioenergi som mas- safabriken producerar. Det är ett fint industriellt
ekosystem där delarna har nytta av varandra.”
Resultatet av noggrant övervägande ”Metsä Group är Finlands största virkessågare. Nu lyfter vi sågningen effektivitet och produk- tivitet till en ny nivå genom den investering som utnyttjar den nyaste teknologin. Vi strävar efter industriell effektivitet och stark kostnadskonkur- rensförmåga – storlekens ekonomi.” Linnaranta betonar att 200 miljoner euro är en stor investering i sågverksamhet, men att beslu- tet är resultatet av noggrant övervägande. ”Vi vill inte endast ha glänsande metalldelar, utan indu- strin måste förnyas i jämn takt för att vår konkur- rensförmåga ska förbättras.” ”Man ska ändå inte underskatta Metsä Groups övriga produktionsanläggningar, vilka vi också upprätthåller planmässigt och vilka producerar högklassiga produkter. Sågverket som uppförs i Raumo är en del av en helhet vars råvarutillgång vi ägarmedlemmar tar hand om. Det är ju grun- den för det här – medlemskårens insats behövs.” ”Vi förverkligar ägarstrategin och med denna investering flyttar vi också på ett ansvarsfullt sätt kollager från skogen till produkter som binder kol under en lång tid. Hela medlemskåren kan vara stolt över investeringar av det här slaget.”
”Vi har kraftigt ökat användningen av massaved och nu står en ökning av egen stockförädling i tur”, säger Metsäliitto Osuuskuntas styrelseordförande Jussi Linnaranta.
skogsextra | 3
Metsä Group
Elektronisk handel smidig Virkeshandeln och försäljningen av skogstjänster har fortsatt aktivt trots coronaepidemin. Under de livligaste veckorna gjordes 60–70 procent av affärerna på elektronisk väg. Under våren har man gjort allt för att sysselsätta entreprenörerna.
LEDARE
TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Metsä Group
Ä ven om Metsä Group stängde sina servi- cekontor i mars och fysiska träffar med skogsägare har undvikits på andra stäl- len än i skogen, har ändå virkeshandeln och försäljningen av skogstjänster fortsatt normalt. ”Den elektroniska skötseln av ärenden som inleddes för fem år sedan har nu visat sin styrka. Många skogsägaren har under våren gjort sitt livs första affär i Metsäverkko och märkt hur enkelt och behändigt det är”, berättar direktör för vir- keshandel och skogstjänster Juha Jumppanen . ”Virkeshandelsåret inleddes lugnare än van- ligt, men den piggnade till under mars–april då utbudet ökade och antalet virkesaffärer kom under våren till sin normala nivå. Jag är särskilt glad på grund av att försäljningen av skogsvårds- tjänster fortsatte att öka kraftigt under årets bör- jan. Försäljningen ökade till en ny rekordnivå.” Sommargallringar mest eftertraktade Den gångna vinterns drivningsförhållanden var exceptionellt besvärliga särskilt i södra Finland och vinterposter kunde inte avverkas i planerad omfattning. Det begränsar möjligheterna att köpa in vinterposter och Jumppanen konstaterar att inköpen riktas till avtalskunder. ”Gallrings- och slutavverkningsposter som kan drivas på ofrusen mark köper vi däremot av alla skogsägare – virkeshandeln löper som normalt trots coronapandemin”, betonar Jumppanen. ”Bland energivedssortimenten köper vi gärna grot och energislanor i södra och mellersta Fin- land. Slanor köper vi på leverans. Skogsägaren ska dock minnas att göra affären innan avverknings- arbetet inleds.” Jumppanen konstaterar att det är ett bra till- fälle att iståndsätta objekt, vars plantskogsvård har försenats eller blivit ogjord, där skogen driv- ningstekniskt inte ännu är färdig för förstagall- ring. ”En energivedsavverkning kan ersätta en dyr iståndsättning med röjsåg och slanorna ger till och med lite inkomst åt skogsägaren.” Virke köps också till helträdsprissättning. ”Traditionellt köps virke från förnyelseposter med sortimentsmetoden, varvid stocken och massave- den har sina respektive priser. Vid helträdspris- sättning har beståndets barrträd ett enda pris och stämplingspostens värde beror på hur stort virkes- utfallet är totalt.”
dem kunde drivas under den tjälfria tiden. Då arbetsobjekten planeras väl, lyckas drivningen till och med på många torvmarker under sommaren”, berättar Jumppanen. Vintrarna har blivit kortare till följd av klimat- förändringen, vilket ytterligare minskar på fram- tida vinteravverkningsmöjligheter. Jumppanen uppmanar skogsägarna att diskutera väg- investeringar som möjliggör sommardrivning med skogsexperten. ”Då man får ett klart bättre pris för stämp- lingsposter som kan drivas på ofrusen mark, så lönar det sig att reservera pengar från stämplings- posterna och framtida stämplingsposter till kost- naderna för byggande av väg. Våra skogsexper- ter gör gärna kalkyler över detta. Ur skogsägarens synpunkt skulle det vara bra att inte bli tvungen att vänta särskilt länge på ordentliga drivnings- vintrar.” I försäljning av skogsvårdstjänster och kundtillfredsställelse uppnåddes alla tiders rekord. Bra respons från skogsägarna Angående årets början lyfter Jumppanen ännu fram en glädjande sak. ”Vi mäter kundupplevel- sen på flera olika sätt. Virkeshandelns och skogs- tjänsternas NPS-rekommendationsindex har förbättrats relativt sett 10 procent sedan motsva- rande tidsperiod i fjol. Siffran låg på en mycket bra nivå redan för ett år sedan, men nu är resulta- tet utmärkt.” ”Det finns naturligtvis ett flertal faktorer bakom utvecklingen, men en orsak finns allde- les säkert i att våra skogsexperter har kontaktat skogsägarna mera än tidigare. Vår verksamhets- modell med kontinuerlig förbättring och en kom- plett genomgång av interna processer under förra hösten har sannolikt också påverkat kundupple- velsen.” Jumppanen hoppas att skogsägarna aktivt ska ge svar på responsbegäran. ”Man kan naturligt- vis också lämna respons då ingen frågar efter den. Varje meddelande och kontakt är viktig för oss. Vi vill vara bättre i morgon än vi var idag.”
V år styrka mäts i svåra lägen. Skogen, virke, arbete i skogen och förädling av trä till pro- dukter är starka delar i det finländska ekono- miska skelettet. Coronaviruspandemin har förorsakat en situation, där den centrala frågan är, hur vi ska klara oss ur krisen med så små mänskliga förluster som möjligt. Våra kunder behöver våra produkter också under dessa exceptionella omständigheter. Vår uppgift i Metsä Group är att trygga en säker funktionell kedja från Metsä- liitto Osuusukuntas skogsägarmedlemmars skogar till våra kunder. På det sättet kan vi bevara strömmen av importintäkter och stöder Finlands överlevnad från hälso- och ekonomikrisen till en ny, bättre tid. Vi har under de gångna veckornas exceptionella för- hållanden klarat av att fortsätta våra funktioner näs- tan normalt. Vår personal har på ett professionellt sätt anpassat sitt arbete till den rådande situationen. Koncernens utvecklingsarbete fortsätter. I mars beslöt vi om verkställandet av sågverksinvesteringen i Raumo, beredningen av investeringsbeslutet gällande en bioproduktfabrik i Kemi fortsätter och i Husum förnyas integratets massafabrik. För att vi ska kunna tåla de slag som pandemin föror- sakar individer och samhälle, behöver vi en fungerande ekonomi. Vi bidrar med vår insats för att komma över den svåra tiden – vi håller Finlands hjul rullande. Vi ska hålla Finlands hjul rullande
Klimatförändringen utmanar vinterdrivningen
”Våra skogsexperter går under maj–juni igenom alla stämplingsposter som inte kunde drivas under förra vintern och undersöker om en del av
I Esbo den 27 maj 2020 ILKKA HÄMÄLÄ KONCERNCHEF, METSÄ GROUP
4 | skogsextra
Metsä Group
under en exceptionell vår
Metsä Group inledde elektronisk virkeshandel och försäljning av skogstjänster redan för fem år sedan.
Utmanande vinter för entreprenörerna
”V åra virkesdrivnings- och trans- portföretagare har en dyster vinter bakom sig. Utmaning- arna började redan i höstas, då produktionsanläggningarna behövde mindre virke än planerat. Sedan stod flera månader av olika arbetsmarknadsåtgärder i tur, på våren fick vi coronapandemin och i södra och mellersta Fin- land hade vi ju ingen vinter alls”, berättar pro- duktionsdirektör Hannu Alarautalahti som ansva- rar för Metsä Groups drivning och transporter. ”Vinterns drivning lyckades ypperligt i förhål- lande till rådande omständigheter, då våra entre- prenörer har kunnig personal som klarar av också utmanande situationer. Transporterna sköttes också exemplariskt och inget vintervirke blev lig- gande längs vägarna. Detta återspeglas också i kundtillfredsställelsen, som höll en god nivå inom drivning och skogsvård trots utmanande förhål- landen.” Alarautalahti hoppas att man efter vårens menförestid skulle uppnå en någorlunda nor- mal drivnings- och transportverksamhet. ”Våra kunder behöver den massaved och de stockar som de har beställt. Efter menförestiden utför vi
gallringar på karga moar. Vi låter fåglarna häcka i lugn och ro på bördigare platser, liksom vi gör alla år. Dit styr vi kosan först under slutet av som- maren då häckningen är över.”
inleda planteringssäsongen ett par veckor tidigare än vanligt i södra Finland. ”Vi fick alltså mera tid att ordna med arbets- kraft till planteringarna, då de utländska plante- rarnas antal är mindre än tidigare i år. Våra tjäns- temän som ansvarar för planteringsrallyt har fått planteringspersonal genom en mängd olika arrangemang. Till exempel våra entreprenörers maskinförare har varit på planteringsarbete under våren, vilket är en bra sak med tanke på att hålla dem sysselsatta året om.” Vi gör vårt yttersta Alarautalahti berättar att Metsä Groups avtalsfö- retagare är stenhårda proffs, oberoende av om de arbetar med drivning, transporter eller skogsvård. Han intygar att man har gjort allt som kan göras för att arbetet ska räcka till. ”Vi har också skött om penningtrafiken så att företagarna ska få betalt för sin arbetsinsats så snabbt som möjligt.” ”Då vi för ett par år sedan behövde rekord- mycket virke, sträckte sig våra entreprenörer på ett fint sätt. Nu är det vår tur att göra vårt yttersta för dem.”
Vi låter fåglarna häcka i fred på bördiga platser.
Virkestransporterna styrs också av insektska- delagen som reglerar förvaring av barrträdsvirke i skogen under sommaren. ”Transporterna planeras enligt lagens föreskrifter så, att de äldsta travarna avhämtas först. Större lager tömmer vi genom att skala av de yttersta skikten först för transport till produktionsanläggningarna. Detta är normal transportpraxis från april till augusti.” Planteringssäsongen inleddes i förtid Det finns också goda sidor med vårens väderlek. Eftersom marken inte varit frusen, kunde man
skogsextra | 5
Metsä Group Resultatet under årets början försämrades enligt uppskattning
Metsä Groups jämförbara rörelseresultat för januari–mars var 62 miljoner euro och omsättningen 1 253 miljoner euro.
”METSÄ GROUPS RESULTAT under årets första kvar- tal stannade som väntat vid ett sämre resultat än under föregående kvartal. Vår resultatförmåga försämrades av strejker som berörde alla våra branscher. Utvecklingen av covid-19-smittan till en pandemi inverkade inte negativt på efterfrå- gan på våra produkter under det gångna kvarta- let, med undantag för sågvarumarknaden särskilt i Europa och Metsä Woods förädlingsverksamhet i Storbritannien”, berättar koncernchef Ilkka Hämälä . Utvecklingen på massamarknaden har varit svagt positiv under årets början. Pandemins effek- ter märks på motsatta sätt i olika kundsegment, då efterfrågan på massa för mjukpapper stärks och konsumtionen av tryckpapper minskar. Metsä
Träprodukter LEVERANSERNA av träfanerprodukter minskade i alla pro- duktgrupper på grund av Industrifackets fyra veckor långa strejk som stoppade produktionen vid alla fabriker i Fin- land under januari–februari. Försäljningspriserna för barr- trädsplywood och Kerto LVL -produkter låg på samma nivå som året innan, medan björkplywoodens priser sjönk. Leveransvolymerna inom affärsverksamheten i Stor- britannien minskade från föregående år, eftersom Stor- britanniens begränsningsåtgärder i anslutning till coro- naviruspandemin ledde till en betydande minskning av efterfrågan. I Finland och Estland har coronaviruspan- demin tillsvidare inte påverkat produktion eller leverans- kedjor i betydande grad. Affärsverksamhetens lönsamhet försämrades i för- hållande till jämförelseperioden främst på grund av strej- kerna vid fabrikerna i Finland. Lönsamheten för affärs- verksamheten i Storbritannien förbättrades jämfört med jämförelseperioden. Produktionen vid Metsä Woods anläggningar i Stor- britannien har varit avstannad sedan 24.3 och persona- len är i huvudsak permitterad till slutet av maj på grund av att de lokala kunderna har stängt sina affärer och på grund av att byggnadsarbetena har avstannat. Massa- och sågindustri BAKGRUNDEN till det förlustbringande rörelseresulta- tet finns i sjunkande massapriser och strejkerna i början av året inom både kemisk och mekanisk skogsindustri. Strejkerna förorsakade betydande produktionsförlus- ter och kostnader då fabrikerna kördes ner. US-dollarn stärktes cirka 3 % i förhållande till euron i jämförelse med motsvarande period föregående år, vilket påverkade rörelseresultatet positivt. Coronaviruspandemin påverkade inte Metsä Fibres verksamhet under årets första kvartal. Groups massafabriker har gått på full kapacitet efter strejkerna i Finland i februari. Pandemin har ökat efterfrågan på falskartong och liner. Efterfrågan inom falskartong har sär- skilt riktat sig till förpackning av livsmedel. Efter- frågan på mjukpapper är stark, särskilt inom kon- sumentprodukter och dukar för handhygien. ”Metsä Group har en stark balans, bra struk- tur på affärsverksamheterna och en stark organi- sation, vilket ger en stark ställning då det gäller att ta sig genom det världsekonomiska brytnings- skede som pandemin förorsakar”, säger Hämälä. Metsä Groups jämförbara rörelseresultat under årets andra kvartal uppskattas förbättras jämfört med årets första kvartal.
METSÄ GROUPS RESULTAT
Januari–mars 2020 (1–3/2019) • Omsättningen var 1 253 miljoner euro (1 438). • Rörelseresultatet var 61 miljoner euro (183). Det jämförbara rörelseresultatet var 62 miljoner euro (180). • Resultatet före skatter var 46 miljoner euro (167). Det jämförbara resultatet före skatter var 48 miljoner euro (163). • Den jämförbara avkastningen på sysselsatt kapital var 4,9 procent (13,8). • Affärsverksamhetens kassaflöde var 49 miljoner euro (41).
Virkesanskaffning och skogstjänster
Försäljningen av massa uppgick under årets första kvartal till 661 200 ton, vilket är cirka 14 % mindre än för- säljningen under motsvarande period föregående år. Den två veckor långa strejken i Finland var en orsak till de lägre leveransvolymerna. I Europa var de valutabundna marknadspriserna på långfibrig massa i genomsnitt cirka 28 % procent lägre i januari–mars än under motsvarande period i fjol. För kortfibrig massa var motsvarande priser 32 % lägre än året innan. I Kina var genomsnittspriserna på långfibrig massa cirka 19 % lägre än under januari–mars i fjol. Motsva- rande siffra för kortfibrig massa var 31 %. Sågvaruleveranserna uppgick till 301 000 m 3 , vilket är 29 % mindre än under motsvarande period föregående år. De mindre leveransvolymerna berodde i betydande grad på strejkerna inom den mekaniska skogsindustrin som inleddes i slutet av januari, vilket stoppade produk- tionen av sågade varor för en månad. Efterfrågan på sågade varor har varit någorlunda god på huvudmarkna- derna, men de genomsnittliga marknadspriserna sjönk under januari–mars med cirka 11 % jämfört med motsva- rande period i fjol. Medelpriset på långfibrig massa var i Europa i janu- ari 820 dollar per ton och i slutet av översiktsperioden var priset 840 dollar. Den kortfibriga massans medelpris i Europa var 680 dollar både i början och slutet av över- siktsperioden. Den globala efterfrågan på barrträdsmassa har ökat under årets början jämfört med motsvarande period i fjol. Under coronaviruspandemin har efterfrågan ökat på sär- skilt mjukpapper, kartong och hygienprodukter, men efter- frågan på tryckpapper har minskat i både Kina och Europa. Kartongindustri DET jämförbara rörelseresultatet försämrades av sjun- kande priser på marknadsmassor. Den negativa resul- tateffekten lindrades av lägre massakostnader inom
VIRKESUTBUDET var svagare under årets första kvartal än under jämförelseperioden ett år tidigare. Priserna på både stock och massaved var stabila under översiktsperioden. De arbetsmarknadsåtgärder som berörde industri belä- gen i Finland under översiktsperioden försvagade efterfrå- gan på virke i hela Östersjöregionen. De inköpta virkesvoly- merna var betydligt mindre än under motsvarande tid i fjol. Virkesdrivnings- och transportförhållandena var utmanande under hela översiktsperioden på grund av den regniga och varma vintern i hela Östersjöregionen med undantag för norra Sverige, där det var normalt vin- terväder. Insektsskadorna i Centraleuropa ger sig ännu till känna i form av utbud av barrträdsmassaved. Metsä Forest köpte under översiktsperioden av alla sorti- ment i hela landet både på rot och på leverans. Virkesinköpen var mindre än under motsvarande tid året innan. Efterfrå- gan riktade sig framför allt till poster som kan drivas på ofru- sen mark och till menföresposter. För energivedsinköpen var tyngdpunkten fortfarande i grot. I Finland köptes huvuddelen av allt virke av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsä Forest avbröt drivning och transport av virke för en vecka i Finland i början av februari, eftersom de arbets- marknadsåtgärder som påverkade skogsindustrin mins- kade produktionsanläggningarnas virkesanvändning. I övrigt löpte drivningen enligt uppställda mål och leveran- serna till kundernas produktionsanläggningar löpte som planerat. Under januari–mars levererade Metsä Forest sammanlagt 7,9 miljoner kubikmeter (9,4) till sina kunder, varav cirka 83 % till industri som är belägen i Finland. Av den virkesmängd som Metsä Forest anskaffade under januari–mars från privatskogar, köptes 55 % elek- troniskt. Inom försäljningen av skogsvårdstjänster var andelen elektroniska affärer 57 %. Coronaviruspandemin hade ingen betydande effekt på Metsä Forests affärsverksamhet under översiktsperioden.
6 | skogsextra
Metsä Group
VIRKESMARKNADSÖVERSIKT
Vi bedriver virkeshandel som förut
ansöker om stöd.Nu är det en bra tid att överväga gödsling av relativt bördiga torvmar- ker med aska för att trygga tillgången på fosfor och kalium. Våra skogsexperter står till buds med råd också i dessa frågor. Beskattaren har på grund av ny lagstiftning gett anvisningar om användning av bonus som införtjänas från virkeshandel och inköp av skogstjänster. Vårt bonussystem är uppbyggt på det sättet, att de ägarmedlemmar som har förbundit sig vid vår verk- samhet får de bästa förmånerna. Denna centrala princip kommer att förverkligas också i framtiden, eftersom beskattarens anvisningar har små effekter på vårt bonussystem. Beslutet om att bygga ett sågverk i Raumo är säkert vårens bästa nyhet inom skogs- sektorn. Det uppstår nya arbetsplatser och sågverket använder 1,5 miljoner kubikmeter tallstock per år. Huvuddelen av sågverkets virke anskaffas från västra och södra Finland. Behovet av tallstock ökar dock så betydligt, att anskaffningen påverkas på ett större område. Vi optimerar virkesanskaffningen i Finland som en helhet, vilket innebär att strömmarna av tallstock ändras i stora delar av landet. Det är till exempel möjligt att vi hämtar tallstock sjövägen från norra Finland, särskilt om också bioproduktfabriken i Kemi förverkligas. Vi har redan nu importerat FSC-certifierad tallstock från Sverige då det inhemska
MARKNADSLÄGET för sågade varor är den faktor som för närvarande påverkar vår verk- samhet. Efterfrågan har försämrats till följd av coronapandemin och vi följer dagligen med marknadsutvecklingen. Vi bedriver ändå virkeshandel i normal takt. Coronaviruspandemins inverkan på efterfrågan av sågade varor varierar beroende på marknad. Våra egna sågverk och andra sågande kunder har meddelat oss sina planer på att begränsa produktionen och en del aktörer har redan gjort det. Detta har direkta återverkningar på behovet av stock och på virkesdrivningen. Även om användningen av stock och massaved är på olika nivåer, strävar vi efter att hålla sortimentbalansen så god som möjligt. Detta är viktigt också med tanke på syssel- sättningen av våra avtalsföretagare. I Baltikum var det knappt någon vinter, så där har man bedrivit virkesdrivning i som- marförhållanden redan i förra månaden. Detta har underlättat virkesanskaffningen där. De ryska begränsningarna på grund av coronaviruspandemin har påverkat oss också. Å andra sidan skulle vi oberoende hålla paus under menförestiden på vårt verksamhets- område, så begränsningarnas betydelse blir inte särskilt stor. I Sverige är vår verksam- het nästan normal. Hemma i Finland köper vi stämplingsposter som förut, men tyngdpunkten ligger på gallringar som kan drivas på ofrusen mark. En del vinterposter kunde tyvärr inte drivas under vintern, vilket återspeglas på möjligheten att köpa in sådana poster. Den elektroniska handelns andel av både virkeshandel och försäljning av skogstjäns- ter slog nya rekord under årets början. Under de bästa veckorna var den elektroniska handelns andel nästan 70 procent, vilket innebär att många nu har gjort sin första affär i Metsäverkko. Min gissning är, att många kommer att göra så senare också, då de mär- ker hur behändigt det är. Skogsodlingsarbetet är nu inne i sin intensivaste fas. Även om en del av de plante- ringsarbetare som vi väntade att skulle komma från utlandet inte har nått arbetsobjek- ten, har vi ingen brist på arbetskraft, eftersom vi har kunnat skaffa planterare med hjälp av olika arrangemang. Till exempel våra avtalsföretagares förare har deltagit i plante- ringsarbetet, vilket är fint. Det finns också arbetskraft för skogsvårdsarbeten, för vars kostnader det fortfa- rande finns Kemera-finansiering att tillgå. Det lönar sig att utnyttja möjligheten för göds- ling med aska på torvmark, eftersom stödets användningsmöjligheter har utvidgats. Man behöver inte längre påvisa skogens näringsämnesobalans så som tidigare då man
utbudet inte har räckt till. Vid behov kan vi importera stock också till Raumo. Dessutom kan man hämta virke över Öst- ersjön, antingen från Finland eller importerat virke. Lik- som bioproduktfabriken i Äänekoski kommer sågverket i Raumo att ha en positiv effekt på efterfrågan för många ägarmedlemmars virke. Många av oss har under de senaste månaderna tagit oss ut i skogen oftare än vanligt. Vi ska hålla oss friska och även framdeles röra oss aktivt i skogen.
JUHA MÄNTYLÄ AFFÄRSVERKSAMHETSDIREKTÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Metsä Tissue meddelade i december 2019 att man har kommit överens om försäljning av servettaffärsverksam- heten till keeeper Group, som ingår i Mutares Group. Affären omfattar fastigheter, maskiner och anläggningar samt lager vid fabriken i Stotzheim, Tyskland och varumärkena Fasana och Mondial. Affären verkställdes i februari.
och lägre råvarukostnader. Både konsument- och proff- skundernas efterfrågan på toalettpapper och papper- shanddukar ökade snabbt under mars månad till följd av coronaviruspandemin. Metsä Tissues leveransvoly- mer ökade betydligt under mars. Pandemin har inte haft betydande effekt på bolagets produktions- och leverans- förmåga.
kartongaffärsverksamheten. Med beaktande av intres- sentföretaget Metsä Fibres resultatandel var effekten av de lägre massapriserna dock klart negativ för Metsä Boards lönsamhet. Strejken inom den kemiska skogsindustrin i Finland hade cirka 15 miljoner euro negativ effekt på Metsä Boards rörelseresultat. Priserna på råvirke och energi sjönk en aning jämfört med referensperioden, vilket minskade på produktionskostnaderna för kartong och massor. Metsä Boards andel av intressentföretaget Metsä Fibres resultat var -4,2 miljoner euro (22,8). Den sammanlagda leveransvolymen av kartong var 450 000 (440 000) ton, varav falskartongleveranserna var 298 000 ton (302 000) och leveranserna av vit kraftliner 152 000 ton (138 000). Coronaviruspandemin har tillfälligt ökat efterfrågan på falskartong och vit kraftliner. Metsä Boards jämförbara avkastning på sysselsatt kapital var 7,6 % (14,4) och det jämförbara resultatet per aktie 0,06 euro (0,14). Soliditetsgraden vid utgången av mars var 59 % och nettoskuldsättningen 20 % (31.12.2019: 59 och 23). Mjuk- och pergaminpapper EFTERFRÅGAN och omsättning ökade betydligt till följd av coronaviruspandemin. Resultatförbättringen beror i huvudsak på större efterfrågan, effektiveringsåtgärder
AFFÄRSVERKSAMHETSOMRÅDENAS RESULTAT
Omsättning, milj. euro
Jämförbart rörelseresultat, milj. euro
1–3 2020
1–3 2020
1–3 2019
1–3 2019
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
430,6
3,4
525,8
11,3
87,3
-3,3
111,3
1,8
TRÄPRODUKTER
411,5
-21,3
622,8
122,4
MASSA OCH SÅGAR
472,1
33,8
487,1
61,8
KARTONG
292,7
40,5
267,3
10,5
MJUK- OCH PERGAMINPAPPER
skogsextra | 7
Metsä Group
Torvmarkernas produktion upp med nya anvisningar Iståndsättningsdikning är ett traditionellt sätt att sköta om torvmarker. Enligt färska forskningsrön kan det ändå vara en onödig och dyr investering, vilken inte leder till mertillväxt, endast till näringsbelast- ning och utsläpp. Torvmarkernas vattennivå kan ofta regleras också genom lättare metoder.
TEXT Timo Sormunen ILLUSTRATION Berry Creative FOTO Metsä Group
F å av oss kommer att tänka på att inemot en fjärdedel av Finlands skogar växer på tidigare dikade torvmarker. Uttryckt i hektar betyder det cirka 4,5 miljoner hektar skog, främst inom det område som avgrän- sas av Uleåborg- Kuusamo-Imatra-Vasa. Procen- tuellt sett finns den största andelen torvmarker i östra Finland och Österbotten. En betydande del av dessa torvmarker har tagits i skogsbruksanvändning genom dikningar på 1960- och 1970-talen. De har nu nått gallrings- och till stora delar slutavverkningsålder. För närvarande utgör torvmarkerna unge- fär en tredjedel av det hållbara uttaget i land- skapen Norra och Södra Österbotten samt Sata- kunta. Under de närmaste åren ökar denna andel, dvs. torvmarkerna har en stor nationalekonomisk betydelse.
huvudsak binder upp. Om man avverkar alla träd som binder näringsämnen och avdunstar vatten, stiger vattennivån och de frigjorda näringsäm- nena tar sig via dikena ut i våra vattendrag. ”Iståndsättningsdikningen förhöjda miljöbe- lastning varar i regel cirka tio år. Utsläppen kan dock öka ännu betydligt senare till följd av förny- elseavverkningar som företas i området”, påmin- ner Oijala. Bra att tänka efter Vad ska man då ta sig till, om man äger vatten- mättade torvmarker, vars trädbestånd inte växer ordentligt, dikena ser ut att vara i behov av rens- ning eller beståndet är i akut behov av gallring och kanske slutavverkning? Oijalas första råd är att man ska tänka efter ordentligt. ”Tidigare var rensning av diken en rutinåtgärd liksom slybekämpning och man utförde ofta arbetena för säkerhets skull. Nu kan det vara en dyr felinvestering som inte ens för- bättrar skogens tillväxt”, betonar han. Det väsentliga är att fundera på åtgärder som leder till att man kan hålla vattennivån på en lämplig höjd med beaktande av beståndets till- växt och utsläpp. Ett bestånd i bra skick och vid god tillväxt behöver allt mera vatten då det växer. Ofta är bestånden ändå i dåligt skick på torvmar- ker även om det finns mycket kväve i torven. Det beror på att det råder brist på fosfor och kalium. ”Beståndet växer inte på grund av näringsäm- nesobalansen, inte ens fast vattenhushållningen skulle vara i skick. Därför hjälper inte heller iståndsättningsdikning i dylika situationer. Trä- den växer ändå lika dåligt.” Mertillväxt med gödsling En välfungerande medicin är gödsling med trä- aska som innehåller fosfor och kalium, vilket ger beståndet en mertillväxt för årtionden. Växande och törstiga träd sköter ofta i tillräcklig grad om vattenhushållningen utan iståndsättningsdik- ning. Det lönar sig också att fundera på om det skulle vara vettigare att tillämpa kalhyggesfrihet eller höggallring i stället för konventionell slutav- verkning. Oberoende av metod lönar det sig alltid på torvmarker att utnyttja den utvecklingsdugliga underväxten. ”Om förnyelsen utförs som kalavverkning, inleds balansgången från början, då de vatten- förbrukande träden är borta. Dessutom har man plantskogsröjning och -skötselarbeten framför sig
DIKETS BREDD 140 CM
DIKETS DJUP 70 CM
Utsläpp och näringsämnesutsläpp dikningens avigsida
Regelbunden rensning av diken är en skötselåt- gärd som har varit i bruk under årtionden. Målet har varit att hålla vattennivån tillräckligt låg för att träden ska växa. I regel har man iståndsatt dikena senast efter slutavverkning, före plante- ring. Detta arbete har gett resultat: det hållbara vir- kesuttaget i Finland har ökat med 15 miljoner kubikmeter per år tack vare dikningarna. Forskningen har dock tagit fram medaljens avigsida. En alltför effektiv torrläggning – i prak- tiken alltså dikning – kan öka torvmarkernas utsläpp av näringsämnen och växthusgaser och kullkasta hela skogens kolbalans. Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala konstaterar att risken för en näringsämnespuls är störst just i fråga om iståndsättningsdikningar som man tillsvidare har utfört främst på basen av gammal information och för att traditionerna för- pliktar. ”Enligt forskningsresultaten är cirka 30–40 centimeter under torvmarksytan en lämplig vat- tennivå. Då är merparten av trädens rötter ovan- för vattennivån och vattnet hindrar inte tillväx- ten”, säger Oijala. Iståndsättning av diken kan sänka vattennivån betydligt mera än så, varvid trädbeståndet inte har någon mera nytta av den. Torvmarken börjar bara sönderfalla snabbare då den torrläggs, vilket leder till koldioxidutsläpp. Då torven sönderfaller, frigörs också närings- ämnen som trädbeståndet och andra växter i
och på bördiga torvmarker finns det tillräckligt av den varan”, påminner Oijala. Kanthuggning är en metod inom det kal- hyggesfria skogsbruket. Det innebär att skogen avverkas i remsor, varvid vattenbalansen inte rub- bas alltför mycket. Man kan lämna gammal skog mellan remsorna, varvid den kan sörja för den naturliga förnyelsen av remsorna. Man kan också förnya remsorna genom odling. Vid höggallring förlänger man skogens omloppstid genom att plocka av de största stam- marna och lämna mindre träd av god kvalitet att växa. ”Till det kalhyggesfria skogsbrukets förde- lar på torvmarkerna hör mindre utsläpp och En lämplig vattennivå är cirka 30–40 centimeter under torvmarksytan. Då är merparten av trädens rötter ovanför vattennivån och vattnet hindrar inte tillväxten.
8 | skogsextra
Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12Powered by FlippingBook