Metsä Group
Skyddsbuskage ger djuren en tillflykt Ett skyddsbuskage är en oröjd plats i skogen. Den ger skydd för både fåglar och däggdjur mot sina naturliga fiender. Vi gör i fortsättningen skyddsbuskage i alla utvecklingsskeden.
TEXT Krista Kimmo FOTO Seppo Samuli ILLUSTRATIONER Marek Mettälä/CheckPoint Production
”D et här är en bra plats för ett skyddsbuskage. Intill diket växer det gran, björk och asp samt små buskar. Skyddsbus- kaget sträcker sig på båda sidor om diket”, berättar Jani Huotari som producerar skogsarbetstjänster. Vi befinner oss i Sjundeå i Nyland och Huo- tari arbetar med vård av ungskog. Utan ”suojele ja säästä” -fiberband som avgränsar skyddsbuskaget kunde det vara svårt att gestalta att det finns ett skyddsbuskage på figu- ren, var det börjar och var det slutar i det cirka 15 år gamla granbeståndet. ”I normala fall brukar jag inte dra band runt skyddsbuskagen, endast kring grupper av natur- vårdsträd som ska bevaras vid slutavverkningar. Företagarna beslutar självständigt var det är naturligt att lämna ett buskage och markerar platsen i kartsystemet”, säger operationsförman Risto-Matti Rosvall . Litet, oskött buskage ”Skyddsbuskage är just vad de låter att vara: små, oskötta buskage. De är lätta att tillverka: man låter helt enkelt bli att röja området. Därför kan det för skogsägaren se ut som om röjningsarbetet skulle ha blivit på hälft, även om avsikten är att förbättra lev- nadsförhållandena för skogsarter”, berättar Rosvall. Men är det inte fråga om viltbuskage? Vi pra- tar om skyddsbuskage hellre än viltbuskage, efter- som också andra skogsarter än viltet har nytta av dem”, förklarar Rosvall. På det här objektet finns det också ett annat skyddsbuskage. Gränsområdet mellan två beståndsfigurer är en utmärkt plats. ”De döda, stående träden har lämnats som naturvårdsträd vid förnyelsen och nu blev lövträdsbuskaget mel- lan ungskogen och granplantbeståndet en ypper- lig plats för ett skyddsbuskage”, berättar Rosvall. ”Jag har lämnat en del skyddsbuskage redan tidigare och nu har vi börjat göra mera av dem.
Ett bra skyddsbuskage består av två-tre trädslag och träden är av olika storlek, vilket är fallet i det skydds- buskage som finns bakom operationsförman Risto-Matti Rosvall (till vänster) och Jani Huotari som producerar skogsarbetstjänster.
gran i buskskiktet, men enar och andra buskar är till fördel. Det är bra om det finns blåbär i risskik- tet. Blåbärsriset är viktigt för skogshönsfåglarnas ungar, eftersom ungarna under sina första levnads- veckor är beroende av det skydd som riset ger och de ätbara insekter som finns på blåbärsbladen. Skyddsbuskagen placeras i första hand i anslutning till grupper av naturvårdsträd, konst- gjorda högstubbar och koncentrationer av död ved. En bra plats för skyddsbuskage är sådan, att djuren naturligt trivs på dem. Det innebär till exempel fuktiga sänkor, svackor, figurgrän- ser, området mellan hård mark och torvmark och längs igenväxta diken. Dessutom lönar det sig att placera skyddsbus- kagen på ställen som är besvärliga ur skogsvårds- och avverkningssynpunkt, eftersom man på det sättet samtidigt kan minska på arbetskostna- den. Grupper av naturvårdsträd ses vid framtida skogsvårdsåtgärder som skyddsbuskage. Målet är att de kvarlämnade buskagen ska bevaras från omlopp till omlopp.
Det ger variation i arbetet. I framtiden tän- ker man kanske hela tiden på var på figuren det finns en bra plats för ett skyddsbuskage. Det är ju endast bra att mångfalden beaktas också i röjsågs- arbeten på det här sättet”, säger Huotari. Skyddsbuskagen stör inte avverkningarna. Skyddsbuskage lämnas vid plantskogsvård och förröjning på sådana ställen där träden inte är kommande stockträd. Senast i gallringsskedet lönar det sig att ”mar- kera” platsen för en grupp naturvårdsträd genom att lämna ett skyddsbuskage. Det finns inga andra alternativ än barrstockträd att lämna kvar som naturvårdsträd om alla lövträd eller andra mindre värda träd har röjts bort redan flera år tidigare.
Ett bra skyddsbuskage består av flera trädslag
I Metsä Groups arbetsanvisningar är skyddsbus- kagets storlek cirka en ar, dvs. 10 x 10 meter och vi lämnar ett skyddsbuskage per påbörjad tre hektar. I ett bra skyddsbuskage finns det två-tre träd- slag och träd av olika storlek. Det får gärna finnas
INFO
Förröjning
Torvmark
Förnyelseobjekt
VID förröjningen är det viktigt, att bevara siktskydd nära marken i skyddsbuskaget. Ett bra skyddsbuskage består av träd av olika storlek och trädslag. Granen är viktig, eftersom den har täta grenar.
ÖVERGÅNGSZONER, dvs. övergångszoner mellan myr- mark och skog eller mellan åker och skog är bra platser för skyddsbuskage. Där består beståndet ofta av flera skikt. Skogshönsfåglar trivs i övergångszoner mot torvmarker och många småfåglar trivs i övergångszonen mot åker.
SKYDDSBUSKAGE uppstår på ett naturligt sätt i anslut- ning till grupper av naturvårdsträd, eftersom de inte ska röjas oberoende. Ju kargare marker, desto större är däggdjurens och fåglarnas behov av skyddade platser.
10 | skogsextra
Powered by FlippingBook