SKOGSEXTRA
METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 3/2022
Raumo sågverk startar Jyrki Suutari sålde för den samfällda skogens räkning de första stockarna till det supersnabba sågverket. s. 2
Metsä Group
VÄRLDENS INTELLIGENTASTE SÅGVERK STARTAR I RAUMO M etsä Fibres storinvestering i sågver- ket i Raumo innebär en stor ökning av rotintäkterna, säger Metsä Groups skogsdirektör Juha Jumppanen . miljon kubikmeter jämfört med nuvarande virkes- förbrukning – sågverket i Kyro på hundra kilometers avstånd förbrukade en halv miljon kubikmeter per år, men verksamheten där har upphört. Metsä Fibres supersnabba tall- sågverk innehåller rekordmycket ny teknik. Sågverket förbrukar halvannan miljoner kubikmeter
”Ökningen av virkesförbrukningen innebär stora inkomster för våra ägarmedlemmar. Med nuvarande priser innebär den en ökning på cirka 70 miljoner euro i rotintäkter bara för stockens del. Dessutom ökar naturligtvis också uttaget av massaved.” Sågverket i Raumo använder årligen 1,5 miljoner kubikmeter tallstock. Det innebär en ökning på en
Jumppanen påminner om att Metsäliitto Osuus- kuntas ägarmedlemmar kommer i första rummet vid virkesanskaffningen. Enligt hans uppfattning finns det tillräckligt virke för sågens behov i skogarna. ”Enligt vår uppfattning ska virket gå lätt att skaffa från sågverkets naturliga anskaffningsområde. Då
stock per år, vilket innebär en ökning av rotintäkterna med 70 miljoner euro.
TEXT METSÄ GROUP FOTO ELMERI ELO
Jarno Hoffren och Jyrki Suutari planerar tillsammans skötseln av Tuomaala samfällda skog. Kontakterna är täta. ”Ibland kommer det meddelande klockan nio på fredagskvällen att skördaren arbetar i skogen”, säger Suutari.
2 | skogsextra
Metsä Group
SYSSELSÄTTER I DEN DIREKTA VÄRDEKEDJAN 500 personer
100 personer
SYSSELSÄTTER DIREKT
man tittar på virkestillgångar och hållbart uttag, finns det potential i västra Finland, uttryckligen för tallstock.” Sågverkets virkesanskaffning sträcker sig till Sata- kunta, Tavastland, sydvästra Finland, Birkaland och Sydösterbotten. Dessutom påverkas virkesström- marna i hela södra Finland. Metsä Group har ökat sågverkets reserver redan under fjolåret. Reserverna innebär att virkesaffären är gjord med skogsägaren, men virket har inte ännu drivits från skogen. Intresse finns Då sågverket i Raumo startar, avverkas de första tallstockarna från Tuomaala samfällda skog. Den samfällda skogens ordförande Jyrki Suutari säger att sågverket har intresserat honom redan under en längre tid, redan från att de första ryktena började höras. Stockarna avverkas från ett slutavverkningsbe- stånd på fem hektar nära Eura centrum. Området förröjdes i fjol. Det fins underväxta granar på områ- det, men de lämnas inte att växa eftersom det finns en fara för att de skadas vid slutavverkningen. Suutari har planerat avverkningen tillsammans med Metsä Groups skogsexpert Jarno Hoffren . Hoff- ren säger att han och Suutari håller tät kontakt och planerar den samfällda skogens avverkningar och skötselarbeten. ”Vi ringer varandra månatligen och träffas också ofta. Samarbetet löper väl”, berömmer Hoffren. Då planerna är klara, presenterar Suutari dem för den samfällda skogens förvaltningsnämnd, där man fattar gemensamma beslut. Den samfällda sko- gen har tecknat avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group. En viktig orsak är, att området på tusen hektar behöver en stor kompanjon. ”Då skogsarealen är stor, finns det arbete av alla slag, röjning, gallring, förnyelseavverkningar. Vi behöver en sådan kompanjon som har efterfrågan på virke oberoende av konjunkturer. Om köparen till exempel inte har användning för massaved, syns detta i priset”, säger Suutari. Tuomaala samfällda skog grundades efter kriget av karelska inflyttare. Markerna har styckats från bland annat Kokemäki gård och Vanhakartano i Köyliö, där det grundades 30 fastigheter för evaku- erade från Räisälä. Var och en fick 10-15 hektar åker, några hektar hemskog och en andel i samfälld skog. ”Vi har varit medlem i Metsäliitto Osuuskunta så länge som det har varit möjligt att vara medlem”, säger Suutari. Numera har Tuomala samfällda skog 39 delägare och skogarna finns i två enhetliga block i Eura och Köyliö. Enligt Suutari har man gemensamt kommit överens om målen för egendomen och linjen är klar: ”Den samfällda skogen är ekonomiskog, vars
När virket anländer till sågverket tas det emot och sorteras.
virkesproduktion maximeras.” Tuomaala har gett sitt bidrag till naturvården genom att skydda Iso Kakkurinsuo i Köyliö på en areal av 90 hektar. Tallskog finns i Satakunta Suutari berömmer Metsä Group för att bolaget investerar i ett nytt sågverk. ”Världen är sådan att man måste investera med vissa intervaller. Om man bara kör med sin gamla Valmet, kommer man en dag att ha ändan av repet i handen. Man måste ta vara på tillfällen som öppnas.” Suutari tror att sågverkets läge är bra. ”Här i Satakunta borde tallskogen räcka till. Jag tror att sågverkets plats i hamnen är den rätta, det finns exportmöjligheter och varorna kan nog hämtas till inlandet om det skulle behövas.” Den samfällda skogen har nytta av sågverket, eftersom efterfrågan på virke ökar, säger Suutari. “Marknadsekonomiskt ökar sågverket på efterfrå- gan vilket ökar på utbudet och förhoppningsvis ger detta utslag också i virkespriserna.” Goda tillväxtutsikter Investeringen i Raumo sågverk meddelades i bör- jan av 2020. Då beslutet om investering hade fattats, började Metsä Group planera sågverkets virkes- försörjning. Användningen av tallstock skulle öka betydligt, så det behövdes arbete. Detta har varit ett långt projekt, säger Juha Jumppanen. ”Vi har rekryterat flera nya skogsexperter, till största delen redan under åren 2020 och 2021.
Dessutom kom vi redan i fjol överens om den ökning av drivnings- och transportkapaciteten som kommer att behövas.” Metsä Group använder sig av kompanjonskaps- entreprenörer för drivning och transporter. Enligt Jumppanen innebär ökningen av virkesanskaffning också mera arbete för entreprenörerna och Metsä Group har erbjudit tillväxtmöjligheter i första hand till sina tidigare entreprenörer. ”Vi har lyckats bra och entreprenörerna räcker till. Entreprenörerna är beredda att växa tillsammans med oss. Den största utmaningen finns i att få till- räckligt många förare för entreprenörernas behov”, säger Jumppanen. Han påminner om att Metsä Group är en efter- traktad arbetsgivare och kompanjon. ”Enligt forskning är vi den mest eftertraktade arbetsgivaren inom vår sektor bland dem som stu- derar naturvetenskaper. Vi investerar i Finland och vi är ett hus som växer. Vi erbjuder alternativ för att ersätta fossilekonomin.” Jumppanen säger att betjäningen av Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar förbättras, eftersom det finns flera skogsexperter än tidigare. Experternas områdesindelning förändras, vilket innebär att en del medlemmars kontaktperson i Metsä Group kom- mer att bytas. Toppfart och precision Sågverket i Raumo är världens modernaste. Såg- verkets teknologiska innovationer, så som maskin- seende, lärande artificiell intelligens och integrerade datasystem som styr sågverkets
skogsextra | 3
Metsä Group
INVESTERINGENS VÄRDE ÖVER
200
miljoner euro. Den största
sågverksinvesteringen genom tiderna i Finland.
funktioner skapar allt bättre förutsättningar för sågvaror av jämn kvalitet. Den höga automationsni- vån förbättrar kostnadseffektiviteten. ”Vi utnyttjar den nyaste teknologin och tar ett stort tekniskt kliv inom sågvaruproduktion. Motsva- rande teknologi finns inte i samma omfattning vid något annat sågverk. Allting görs i samarbete med maskinleverantörerna, varför vårt arbete i framtiden gagnar hela sågindustrin”, säger Metsä Fibres verk- ställande direktör Ismo Nousiainen . Såglinjens topphastighet är 250 meter per minut. Den 110 meter långa linjens kapacitet är över 40 stockar per minut, vilket är tre gånger så mycket som den gamla linjens hastighet. En tallstock blir till såg- varor på en dryg sekund. Stockarna sågas på olika maskiner i faser med noggrann optimering. En viktig teknik finns i opti- merad kroksågning, där stocken sågas noggrant längs dess form. Helkantad sågvara är sågvaror med fyra sågade sidor. Sågverkets teknologi har planerats utgående från produkturvalet och till exempel DX-sågning, dvs. försågning är någonting helt nytt inom sågindustrin. Den fyrväxlade DX-sågningen som representerar den nyaste toppteknologin har som namnet säger fyra sågklingor i stället för konventionella två. Det möj- liggör en ett lägre skärdjup och dubbelt så snabb såg- ning också för de grövsta stockstammarna. Från arbetspunkter till ett kontrollrum Utöver teknologi och snabbhet är Raumo sågverk föregångare också i fråga om ett centralt kontroll- rum. Det innebär att sågvarorna löper på föräd- lingslinjen utan manuella arbetsskeden. Sågverkets personal arbetar i kontrollrummet och hela sågningsprocessen sköts genom samma kontroll- rum. Detta är den mest betydande förnyelsen. Behovet av manuellt arbete har minimerats med automatik och intelligent programvara. Sorteringen 24/7 KONTINUERLIG PROCESS Sågverket är i gång 24 timmar per dygn under årets alla dagar
Såglinjen är supersnabb.
grundar sig i huvudsak på kameror maskinseende och intelligent styrning. De färdiga sågvarorna för- flyttas automatiskt till transport utan trucktranspor- ter. Data om de stockar som sågas vid sågverket i Raumo insamlas och sparas under hela processen. Information om stockarnas kvalitet och dimensioner insamlas redan vid sorteringen, men röntgenkame- ror, maskinseende och robotik utnyttjas också vid såglinjen. På det sättet kan träråvaran utnyttjas så noggrant som möjligt. Stockarna röntgas för att mäta kvalitetsavvikel- ser, kvistar och kvistavstånd. Efter mätning sorte- ras stockarna i sågningspartier och kopplar dem till kommande slutprodukter. Materialströmmen på produktionslinjen observeras kontinuerligt med spe- cialkameror som identifierar felaktiga bitar. Automa- tiken tar bort styckena utan manuella arbetsskeden. Operatörerna övervakar processen från ett cen- traliserat kontrollrum och analyserar samtidigt data som insamlas från alla arbetsskeden. På det sättet tryggas effektiv, kontinuerlig produktion och slutpro- dukter av hög kvalitet. Alla operatörer har tillgång till sågverkets gemen- samma operativsystem, berättar sågverkschef Liisa- Maija Perävainio . ”Utöver teknologin är vårt sågverk också världens modernaste till sina arbetsmetoder. Operatörerna arbetar på ett helt annat sätt än man tidigare har arbetat vid sågarna”, berättar hon.
Sågvarorna sorteras efter storlek och kvalitet.
Tio operatörer arbetar samtidigt i kontrollrum- met i team som består av två eller tre personer. Såg- verkets körs 24/7, dvs. dygnet runt under årets alla dagar. Arbetet är treskiftesarbete. Eftersom sågver- kets funktion avbryts endast för korta underhålls- arbeten, ska operatörerna klara av att förutse stör- ningar och vid behov sköta dem själva. ”Också annars måste personalen då och då ta sig ut till linjen för att utföra små reparationer och underhållsarbeten, så användarkunnandet är en väsentlig del av operatörernas kompetens. Handar- bete finns kvar vid sidan av toppteknologi”, säger Perävainio. Sågverket i Raumo producerar sågvaror för krä- vande bruk, vilket förutsätter jämn kvalitet. Kva- liteten är av särskilt stor betydelse för kunder som 70 % INHEMSK TILL
750 000 ÅRSPRODUKTION kubikmeter tallsågvaror
4 | skogsextra
Metsä Group
LEDARE
250 SÅGLINJENS TOPPHASTIGHET meter per minut
SÅGLINJENS HANTERINGSHASTIGHET
1 SÅGNINGEN TAR sekund per tallstock 40 stockar per minut
Vid torkningsprocessen avlägsnas överlopps fukt.
Operatörerna arbetar på ett helt annat sätt än man tidigare har arbetat vid sågarna
Själv- försörjningens betydelse ökar F inlands och hela den Europeiska unio- nens ekonomi är i ett brytningsskede till följd av de sammanlagda effekterna av pan- demin och Rysslands anfallskrig. Sanno- likheten för allvarliga kriser i ekonomierna är stor. Under de senaste åren och årtiondena har vi trott att de globala ekonomiska nätverken bär de natio- nella ekonomierna till allt starkare välstånd. I och med kriserna har röster höjts för styrkan av självförsörjning och lokala ekonomier. Båda ekono- miska riktningarna är viktiga. Det finns ingen åter- vändo till slutna ekonomier, men vi behöver se till vår självförsörjning och vår egen nationella konkur- renskraft. På europeisk nivå är skogsbruk och skogsin- dustrin branscher med hög självförsörjningsgrad. Huvuddelen av råvarorna skaffas från Europa och huvudmarknaden för våra produkter finns i EU. I Finland får råvaruförsörjningen extra tyngd och huvudmarknaden för vår industri är också EU- området. Metsä Groups affärsverksamheter är kon- kurrenskraftig globalt sett, så vi har utmärkta förut- sättningar att sköta vår andel då vi bär vårt ansvar för samhällenas ekonomier. God skötsel av socialt och ekologiskt ansvar kan bygga på en stark ekonomisk grund. Finland lever av skogen, fortfarande. Vi i Metsä tryggar genom vårt arbete att det ska vara så också i framtiden! I Esbo den 20 september 2022
De torkade trävarorna sorteras, paketeras och lastas automa- tiskt i långtradare, som för produkterna till hamnen i Raumo.
tillverkar långt förädlade produkter eller komponen- ter för boende och byggande. Sågverkets produkter ska torkas till låg fukthalt utan variationer, sprickor eller dimensionsföränd- ringar. Det är möjligt tack vare högklassig torknings- teknologi. Sågverkets tallsågvaror lämpar sig särskilt väl för tillverkning av fönster, dörrar till stockhus, snickeri- industri, industriell hyvling, högklassiga limträpro- dukter, fingerskarvar, lister, värmebehandlat trä och
förpackningsindustrins behov. Produkternas höga kvalitet säkras med hjälp av nyaste mätningsmetoder. Kvalitetssäkringen börjar där trädet växer, efter- som endast välskött skog producerar råvara för krä- vande användning. Ursprung och leveranskedja för de stockar som kommer till sågverket i Raumo är noggrant kända och sågvarornas egenskaper följs upp med samma noggrannhet också på såglinjen.
ILKKA HÄMÄLÄ KONCERNCHEF METSÄ GROUP
skogsextra | 5
Metsä Group
Leveransavverkningar kräver kondition, maskiner och kostnadsmedvetenhet
Rotaffär direkt med skogsbolaget eller leveransavverkning?
L everansavverkningar var tidigare ett mycket populärt alternativ, eftersom det fanns kunnande och lämpliga maskiner i de flesta landskapen. Under årtiondenas lopp har dock leveransavverkarna blivit äldre och hotas numera på många orter av utrotning. På Kyllönens gård i Kuhmo har man gjort leve- ransavverkningar sedan 1990-talet och i praktiken sedan Jukka Kyllönen tog sin examen från skogs- skolan. Under samma tid började han också öka sitt skogsinnehav i närheten av hemgården. I dag äger familjen Kyllönens skogsbrukssammanslutning redan cirka 600 hektar skog. ”Under de första åren avverkade jag 300–500 kubikmeter med motorsåg och lantbrukstraktor. Därefter skaffade vi en grävmaskin med min bror och en skördare till den. Efter decennieskiftet köpte vi en begagnad skördare av en lokal entreprenör, vilket gav bättre fart åt leveransavverkningarna”, minns Kyllönen, som har sitt dagliga värv i gräns- bevakningen. TEXT TIMO SORMUNEN FOTO KIMMO RAUATMAA
Numera utförs leveransgallringar i egen och sam- manslutningens skog med en årstakt på 3000–5000 kubikmeter. Slutavverkningarna görs i huvudsak som rotaffärer. ”Våra gamla maskiner håller inte riktigt för slut- avverkningar och av samma orsak säljer vi spar- samt med tjänster åt utomstående. Om maskinerna går sönder, kan de egna avverkningarna också bli ogjorda”, konstaterar Kyllönen. Bränslepriset tär på avkastningen Hos Kyllönens grundar sig leveransavverkningar- nas lönsamhet långt på självverksamhet, eftersom arbetarna, maskinerna och maskinunderhållet finns under samma tak. Virket säljs i huvudsak via Metsä Group och lokala sågverk. En transportföretagare som bor i närheten är också en viktig samarbets- partner. ”Det är utan tvivel en fördel att skogarna till största delen finns nära bostaden och hemgården. Dessutom transporteras massaveden allt längre här
från östgränsen för förädling, så det är tur att last- ningsplatserna finns nära huvudvägarna och järnvä- gens virkesterminal. Med nuvarande bränslepriser skulle långa transporter av både maskiner och virke ge betydande merkostnader”, räknar Kyllönen. I och med att kostnaderna hela tiden ökar och framför allt bränslet är skyhögt, tär det på den andel som leveransavverkaren blir med, då man ska räkna med ett pris för det egna arbetet också. ”Metsä Groups leveranstillägg är en välkommen handräckning. Bolaget ska också ha beröm för pris- garantin och en mycket jämn inköps- och prispoli- tik”, konstaterar Kyllönen. Skogsvård viktigare än euron För leveransavverkningarnas del lönar det sig att utöver direkta försäljningsinkomster beakta skogs- vård och bättre avkastning under kommande årti- onden. Leveransavverkaren får mera ut av sin skog, då svagt växande skiften fås att växa och olika ener- givedssortiment och toppar utnyttjas. Hos Kyl- lönens har inkomsterna från energiveden använts bland annat för att täcka bränslekostnader. ”Jag skulle vara mycket försiktig i fråga om större investeringar i maskiner, eftersom 100 000 euro är en liten penning då man börjar handla med skogsma- skiner. Dessutom måsten man ha kunnande och tid, eftersom man annars har sönder både maskiner och förare”, påminner Kyllönen.
INFO
Tidighetstillägg för leveransvirke
VI BETALAR tidighetstillägg för stock och massa- ved som mottas som leveransvirke av ägarmed- lemmarna under tiden 15.9–15.12.2022. Tidighetstillägget betalas till de ägarmedlem- mar, av vilka Metsä Group mottar stock eller mas- saved som leveransvirke under perioden 15.9– 15.12.2022. Tidighetstillägget betalas för virke som mottas under nämnda period, oberoende av när virkesaffären är gjord. Det avgörande är mottag- ningstidpunkten för virket. Med tidighetstillägget vill vi sporra våra ägar- medlemmar att tidigarelägga sina leveransavverk- ningar till hösten i stället för den traditionella vin- terdrivningen. Tilläggsinformation om tidighetstillägg för leve- ransvirke och trygg lagring får du av din skogsex- pert och på vår webbplats metsagroup.com/ puunhankinta .
Jukka Kyllönen har gjort leveransaffärer sedan 1990-talets början.
6 | skogsextra
Metsä Group
Plantskogsvård skapar utrymme för träden. Din egen skogsexpert berät- tar när det är aktuellt med plant- skogsvård i din skog.
Plantskogsgallringen utförs då plantbeståndet är 10-15 år gammalt.
Vård av ungskog utförs om plant- skogsvården har uteblivit och skogen har växt övertät till 9-17 meters höjd.
Det lönar sig att gynna blandbestånd.
Den tidiga röjningen utförs 4-8 år efter plantering, då tall- eller granplantorna är cirka en meter höga.
Blandskog med plantskogsvård Metsä Group ändrar sina plantskogsvårdsanvisningar. Den mest centrala förändringen är att man eftersträvar blandskog redan i ett tidigt skede.
TEXT ILKKA LUUKKONEN
B landskog tas i fortsättningen i beak- tande redan från tidig röjning av plant- skog, berättar Metsä Groups skogsvårds- chef Tiina Laine . ”Det är sist och slutligen inte fråga om stora för- ändringar och det sker ingenting radikalt. Denna för- ändring svarar mot dagens melodi, som innebär att man inte röjer bort allting. Förändringen motsvarar också råd i god skogsvård.” Förändringen görs, eftersom blandbestånd är hållbarare i ett föränderligt klimat och mångsidigare än bestånd med endast ett trädslag. Inslag av lövträd stärker naturens mångfald och ett mångsidigt träd- bestånd är i regel mera beständigt mot olika skador, säger Laine. ”Om man röjer bort alla lövträd i plantskogsvår- den, är det svårt att få in av dem i ett senare skede.” Vid tidig röjning av plantskog, som utförs vid cirka en meters planthöjd, röjer man bort alla lövträd som uppstått från rotskott samt alla lövträd som är klart högre än barrträden. Vårtbjörk lämnas i glest bestånd om de uppstått från frö och högst lika höga som barrträden. Vårtbjörken ska finnas på minst en meters avstånd från de träd som odlas. I större luckor
lämnas också andra lövträd. Målet är att det ska fin- nas lika många trädslag efter plantskogsvården som det fanns före den. ”Redan vid tidig röjning lämnas särskilt frösådda vårtbjörkar. De blir plywood av hög kvalitet i framti- den”, säger Laine. På kargare marker eftersträvas ett talldominerat bestånd vid plantskogsgallring. På boniteter av blå- bärstyp eller bördigare eftersträvas barrträds- eller vårtbjörksdominerade bestånd. Om man eftersträvar barrträdsdominerade bestånd, lämnas enligt de nya anvisningarna ett inslag av cirka 10 procent lövträd. Andelen är fortfarande lägre än den allmänna defini- tionen av blandskog, enligt vilken blandskog innebär att det finns minst 25 procent av andra trädslag än huvudträdslaget, påpekar Laine. “Ett litet inslag av lövträd minskar inte beståndets tillväxt, men det ökar naturens mångfald och skapar variation i landskapet”, konstaterar Laine. Om undervegetationen inte hindrar det trädbe- stånd som odlas, finns det inget behov av att röja bort den vid plantskogsgallring, säger hon. På det sättet undviker man också onödigt arbete. Detta innebär dock inte övergång till
brunnsröjning, där man avlägsnar vegetation som hindrar plantans utveckling på endast en meters avstånd, säger hon. Skyddsbuskage lämnas fortsättningsvis vid både plantskogsvård och förröjning. En del skogsägare upplever att detta innebär att en del av plantbestån- det inte är vårdat. Laine betonar, att det så inte är fal- let, utan att skyddsbuskage är en del av dagens skogs- vårdsanvisningar. Skyddsbuskage betyder små, oskötta trädgrup- per, vars syfte är att ge skydd och näring åt fåglar och däggdjur. Skyddsbuskagen är ungefär en ar till ytan och det lämnas ett skyddsbuskage per påbörjad tre hektar. Risken för spridning av rotröta beaktas noggran- nare än tidigare vid val av tidpunkt för plantskogs- vården, konstaterar Laine. Om man på riskområden avlägsnar betydande mängder barrträd med en dia- meter över tre centimeter, utförs arbetet under den kalla tiden då rotrötan inte sprider sig. Detta gäller särskilt gallring av sådda tallplantbestånd. ”Det är ett faktum att rotrötan sprider sig också till små stubbar” säger Laine.
skogsextra | 7
Metsä Group
Rekordresultat i en instabil värld
Under innevarande år har vi levt i exceptionella förhållanden, men Metsä Group gjorde trots det ett bra resultat.
METSÄ GROUPS RESULTAT
D et första halvåret präglades av flera exceptionellt kraftiga hot och risker i verksamhetsomgivningen, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . ”Coronaviruspandemin visade sig vare en lång- varig företeelse, varför vi är tvungna att anpassa oss till den.” I Kina som är en av Metsä Groups huvudmarkna- der utfördes omfattande begränsningar i samhället för att bekämpa pandemin, vilket direkt och indirekt påverkade vår affärsverksamhet, säger Hämälä. ”Rysslands grymma och olagliga anfallskrig mot Ukraina har föranlett omfattande åtgärder inom Metsä Group, inklusive nedkörning av affärsverk- samheterna i Ryssland och en omorganisering av virkesanvändning och -anskaffning efter att anskaffningen från Ryssland upphörde.” Enligt Hämälä ledde de kraftiga höjningarna av energipriser till anpassningsåtgärder i Centraleuropa,
Januari-juni 2022 (1–6/2021) • Omsättningen var 3 416 miljoner euro (2 942 milj. euro). • Rörelseresultatet var 589 miljoner euro (379). Det jämförbara rörelseresultatet var 574 miljoner euro (416). • Resultatet före skatter var 564 miljoner euro (354). Det jämförbara resultatet före skatter var 550 miljoner euro (391). April-juni 2022 (4–6/2021) • Omsättningen var 1 822 miljoner euro (1 542 milj. euro). • Rörelseresultatet var 248 miljoner euro (243). Det jämförbara rörelseresultatet var 330 miljoner euro (242). • Resultatet före skatter var 235 miljoner euro (232). Det jämförbara resultatet före skatter var 317 miljoner euro (231).
men efterfrågan inom huvudproduktgrupperna och huvudmarknaderna hölls stark. Kostnadsinflatio- nens effekter kunde helt eller delvis kompenseras i prissättningen. Ekonomiskogsbruket utsätts för tryck på föränd- ring såväl genom EU-lagstiftning som nationell politik och den allmänna opinionen, konstaterar Hämälä. ”Det är klart att skogsanvändningen måste för- nyas. Arbetet för att skogsbruket bättre ska trygga naturens mångfald inleds inte i dag, utan det har inletts för flera år eller till och med årtionden sedan genom grundandet av skogscertifieringssystemen.” Den positiva utvecklingen kan läsas ut av de riks- skogstaxeringar som har utförts i Finland under hundra års tid, säger Hämälä. Metsä Group uppskattar att det jämförbara rörel- seresultatet under juli–september 2022 kommer att ligga på ungefär samma nivå som under april–juni 2022.
Virkesanskaffning och skogstjänster
Skogsägarnas kundrespons var under årets början rekordbra. Virkesdrivningen och leveranserna till kundernas produktionsanlägg- ningar löpte planenligt. Metsä Forest levererade under januari-juni 2022 sammanlagt 17,3 miljoner kubikmeter (18,4) virke till sina kunder, varav cirka 86 % till industrin i Finland. Virkes- strömmarna från Ryssland och Balti- kum lappades upp av inhemskt virke både i Finland och Sverige. Metsä Forest tog i bruk en tillämp- ning för uppskattning av beståndsupp- gifter som utnyttjar öppet platsdata, artificiell intelligens och maskinlär- ning. Med hjälp av tillämpningen kan man göra en pålitlig uppskattning av bestånds- och stämplingspostuppgifter för virkeshandel även utan fältbesök. Metsä Forest har efter 1.6.2022 i Finland endast köpt tall, gran och björk samt asp, då aspen på 1,3 meters höjd har en diameter på högst 40 cm. Beslutet är en del av det ekologiska
programmet och syftet är att öka mängden sällsynt förekommande löv- träd och mångfald i skogen. Sammanlagt 57 % av den virkes- volym som Metsä Forest köpte under januari-juni köptes elektroniskt. Inom försäljning av skogstjänster var den elektroniska handelns andel 62 %.
efterfrågan på träfanerprodukter. Lönsamheten försämrades dock av stigande priser på råvaror, energi och logistik samt utmaningar i tillgången på björkstock. Tillgången på björk- stock försämrades bland annat av importstopp från Ryssland. Den svaga marknadssituationen för förädlingsverksamheten i Storbri- tannien som började under slutet av föregående år fortsatte också under första halvåret och dess rörelseresultat försämrades avsevärt. Verksamheten anpassades till efterfrågan.
I FINLAND var virkeshandeln i privat- skogar lugnare än ett år tidigare. Pri- serna på både stock och massaved steg klart under början av året. En ordentlig vinter och goda vir- kesdrivnings- och transportförhål- landen i Östersjöregionen under årets första kvartal skapade en god grund för andra kvartalets verksamhet. I Bal- tikum har efterfrågan på virke varit klart större än utbudet, vilket har höjt prisnivån. Metsä Forest köpte under första halvåret av alla sortiment i hela Fin- land både på rot och leverans. Metsä Forest köpte mindre virke än under motsvarande period i fjol. Efterfrågan riktades framför allt till poster som kan drivas på ofrusen mark. I Finland köptes merparten av virket av Metsä- liitto Osuuskuntas medlemmar. För- säljningen av skogstjänster löpte väl.
Träprodukt- industrin
METSÄ WOODS omsättning förbätt- rades under första halvåret. Träpro- duktfanerprodukternas omsättning ökade 19 % och omsättningen för affärsverksamheten i Storbritannien ökade 15 % i eurobelopp. Leverans- volymerna minskade i alla produkt- grupper och affärsverksamheten i Storbritannien. Försäljningspriset steg betydligt i alla produktgrupper. Affärsverksamhetens lönsam- het förbättrades klart jämfört med referensperioden på grund av god
Massa- och sågindiustri
FÖRSÄLJNINGEN av massa uppgick under januari-juni till 1 521 000 ton, vilket är ungefär lika mycket som under motsvarande period i fjol. Metsä Groups genomsnittliga försälj- ningspriser i Europa under januari- juni 24 % högre för långfibrig massa och 36 % högre för kortfibrig massa än under motsvarande tidpunkt i fjol. Medelpriserna på långfibrig massa i Kina var på motsvarande sätt 2 % högre och för kortfibrig massa 4 % högre än under januari-juni föregå- ende år. Försäljningen av sågvaror var 760 000 m3, vilket är 14 % mindre än under motsvarande period i fjol. Efter- frågan på sågvaror har varit god på alla huvudmarknader och Metsä Groups genomsnittliga försäljningspriser steg 28 % under januari-juni i jämförelse
AFFÄRSVERKSAMHETSOMRÅDENAS RESULTAT
Omsättning , milj. euro
Jämförbart rörelseresultat , milj. euro
1–6 2022
1–6 2022
1–6 2021
1–6 2021
1 037,7
8,9
1 023,1
15,2
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
344,9
20,7
297,0
13,8
TRÄPRODUKTER
1 480,9
387,9
1 213,5
240,1
MASSA OCH SÅGAR
1 232,5
267,4
1049,5
191,3
KARTONG
536,0
-27,7
448,1
17,2
MJUK- OCH PERGAMINPAPPER
8 | skogsextra
Metsä Group
VIRKESMARKNADSÖVERSIKT
Den starka efterfrågan på virke fortsätter
V åra virkesinköp fortsätter att öka till följd av investeringarna och ersättande av importvirke. Världens modernaste sågverk som byggs i Raumo startar i september och bioproduktfabriken i Kemi under hösten nästa år. Marknaden för slutprodukter är fortfarande sta- bil, även om risker inom den globala ekonomin kan skönjas på längre sikt. Vår virkesreserv är god och vi har kunnat sköta virkesförsörjningen till våra fabri- ker tillsammans med ägarmedlemmarna. Åtgär- derna för att ersätta det ryska importvirket har verk- ställts i sin helhet. Virkeshandeln under årets början har löpt betyd- ligt långsammare än ett år tidigare. Hösten har dock börjat livligt och känslan på virkesmarknaden är nu god. Många ägarmedlemmar utnyttjade dubbel- bonuskampanjen för rotgallringar under perioden 1.5–31.8.2022. För närvarande toppas vår inköpslista av som- maravverkningsdugliga gallringsposter, men vi köper också förnyelseavverkningar. Möjligheten att köpa in vinterposter är också bättre än normalt, eftersom drivningsförhållandena var utmärkta i fjol. Vi vill köpa mera leveransvirke av våra ägarmed- lemmar. Därför betalar vi ett tidighetstillägg till våra ägarmedlemmar för leveransvirke som överlåts före 15.12.2022. Kampanjen gäller både gamla affärer som inte har överlåtits och nya affärer. Fråga om kampan- jen av din egen skogsexpert. Virkeshandelssituationen i Östersjöregionen är relativt balanserad med undantag för björkmassaved.
Begränsningarna av importen från Ryssland och Belarus har märkts särskilt på den baltiska massa- vedsmarknaden, liksom begränsningarna av impor- ten av andra energivedsslag. Vi har ersatt det ryska importvirket med virke från särskilt Finland och Sve- rige. Samtidigt har vi minskat våra inköp från Balti- kum på grund av de höga priser som råder där. Den baltiska marknaden har historiskt fluktuerat kraftigt och på lång sikt har priserna vid väg i genomsnitt varit lägre än i Finland. Vi har fått alla tiders bästa resultat i kundupp- levelse i år, tack för samarbetet och positiv respons. Dock finns det utvecklingsmål och vårt mål är att vara bättre i morgon än vi var idag, i enlighet med principen om kontinuerlig förbättring. Vi har startat ett projekt, vars mål är att förnya vårt serviceurval till 2030 och att utveckla kundupplevelsen. Projektet framskrider som planerat och vi har hört våra ägar- medlemmar och vår personal på bred bas i anslut- ning till projektet. Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) förnyas till stödsystemet Metka från ingången av 2024. Förändringarna i den version som var på utlåtanderunda var i huvudsak positiva för skogsägaren. Skogsvårdsarbeten har utförts excep- tionellt lite med Kemera-stöd i år och det finns rik- ligt med medel kvar. Nu lönar det sig att aktivera sig särskilt i fråga om plantskogsvård, eftersom enligt en tumregel är så att en euro på plantskogsvård ger tre euro tillbaka och klimatet tackar också. PEFC-skogscertifieringens nationella krite- rier förnyades och FSC-certifieringens nationella
JUHA JUMPPANEN SKOGSDIREKTÖR METSÄ GROUP
kriterier är för närvarande inne för godkännande av internationella FSC. Inom EU pågår betydande initiativ som påverkar skogsbruket, så som skogsstrategin, biodiversitets- strategin och Fit for 55 -paketet. På nationell nivå bereds en skogsstrategi, biodiversitetsstrategi och -program samt revidering av naturvårdslagen. Bevarande av skogsbrukets verksamhetsförutsätt- ningar är viktigt i en föränderlig värld med tanke på skogsegendomens framtida avkastning. Det är vet- tigt att tillsammans göra sådana saker som bevarar branschens uppskattning. Våra återanvändbara pro- dukter av förnybar råvara, vilka binder kol, erbjuder lösningar på globala problem och de ersätter fossila produkter. Vi ska tillsammans ta hand om världens bäst skötta skogar på ett sådant sätt, att vi kan lämna dem till kommande generationer med ännu bättre livskraft och större mångfald.
med motsvarande period i fjol. Utöver högre försäljningspriser, förbättrades resultatet också av att US- dollarn stärktes. Årsunderhållsdrift- stopp vid massafabriken i Joutseno i maj och årsunderhållsdriftstopp vid massafabriken i Raumo i juni inföll under översiktsperioden. Utbudet av marknadsbarrträds- massa har fortfarande begränsats av globala logistiska flaskhalsar och opla- nerade produktionsförluster. Efterfrå- gan på marknadsbarrträdsmassa är fortfarande stark i Europa och Nord- amerika och även god i Kina i förhål- lande till utbudet. Efterfrågan på sågvaror var god i Europa, Japan och Nordafrika under våren. De förhandlingar som inleddes i mars 2022 vid sågverket i Kyro avsluta- des under årets andra kvartal. Sågverk- samheten upphör i Kyro före utgången av september 2022, eftersom sågverket har nått sin tekniska livslängd. Efter att Ryssland anföll Ukraina
har verksamheten avslutats vid Metsä Fibres sågverk i Svir, Ryssland, och leveranserna av produkter till Ryssland och Belarus har avslutats. Metsä Fibre gjorde under årets andra kvartal 2022 en nedskrivning på 43,4 miljoner euro i anslutning till avslutandet av affärs- verksamheten i Ryssland. Dessutom gjorde en nedskrivning på 4,7 miljoner euro på egendomsposterna vid sågver- ket i Kyro. Metsä Fibre och Caverion kom under årets andra kvartal överens om en överlåtelse av affärsverksamhet, där Metsä Fibre fogar produktionsanlägg- ningarnas underhållsfunktioner till sin egen organisation. Planen godkändes av konkurrensmyndigheten i juni 2022 och överlåtelsen sker i december 2022. Kartongindustri ÖVERSIKTSPERIODENS rörelseresultat förbättrades särskilt av medelpriserna på kartong i euro, vilka steg cirka 25 % jämfört med referensperioden. Högre
medelpriser på marknadsmassa för- bättrade också lönsamheten. Metsä Boards andel av intressent- bolaget Metsä Fibres jämförbara resul- tat var 76,4 miljoner euro (44,9). Kostnadsinflationen var fortfa- rande kraftig för kemikalier, logistik och energi. Den snabba prisstegringen för kemikalier ansträngde såväl kar- tong- som massaaffärsverksamhetens lönsamhet. De högre energikostna- derna kompenserades av försäljning av utsläppsrättigheter för sammanlagt 14,0 miljoner euro (0,0). Logistikkost- naderna steg på grund av högre bräns- lepriser, utmaningar i tillgången på transportkapacitet samt nya markna- der för den kartongvolym som befria- des från Ryssland. Kartongaffärsverk- samhetens lönsamhet försämrades av högre massapris, men massans totala effekt på Metsä Boards resultat var positiv. Kostnadsinflationen höjde också de fasta kostnaderna. Resultatet per aktie var 0,61 euro (0,41). Det jämförbara resultatet per
aktie var 0,57 euro (0,42). Avkast- ningen på eget kapital var 25,5 % (19,6) och den jämförbara avkastningen på eget kapital var 24,0 % (20,4). Avkast- ningen på sysselsatt kapital var 24,4 % (18,7) och den jämförbara avkastningen på sysselsatt kapital var 23,0 % (19,3).
Mjuk- och pergaminpapper
FÖRSÄLJNINGEN av mjukpapperspro- dukter ökade också under årets andra kvartal. Ökningens tyngdpunkt låg på produkter för professionellt bruk. Efterfrågan på pergaminpapper var fortfarande stark. Den exceptionella stegringen av råvaru- och energipriser fortsatte under årets andra kvartal. Försälj- ningspriserna har höjts betydligt, men prishöjningarna har inte räckt till för att täcka den skenande kostnadsut- vecklingen, varför resultatet var för- lustbringande också under årets andra kvartal.
skogsextra | 9
Utsiktspost via val I Metsäliitto Osuuskuntas val väljer man ledamöter till andelslagets fullmäktige, vilka får fördjupa sig i ett av Finlands viktigaste företag. Juha Paajanen kom med i förvaltningen för 20 år sedan och han har inte ångrat sig.
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
FÖR MIG är hösten en tid, då jag rör mig mera i sko- gen än under andra årstider. Naturen med sina färger och dofter är särskilt fascinerande. På hösten ser man också på ett mycket konkret sätt allt det goda som sko- gen erbjuder oss. Jag tror att de flesta av oss identifierar den positiva effekt som skogen och vistelse i skogen har på vårt psy- kiska välmående. För många är det lugnande att bara tänka på att gå i skogen. Skogen ger oss hälsosam kost i form av bär och svampar, men även vilt nu då den aktiva jaktperioden inleds. Mångsidigt av det goda
TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO MARKKU TISSARINEN
F ör exakt 20 år sedan satt Paavo Ojala från Punkaharju på kaffe i Juha Paaja- nens stuga i byn Hiukkajoki vid stranden av Puruvesi. Ojala hade redan en längre tid verkat i Metsäliitto Osuuskuntas distriktsråd. Paajanen var då en ung jordbrukare från samma by, med stora investeringar i sitt jordbruk och små barn i familjen. Ojala frågade om Paajanen var villig att ställa upp som kandidat i Metsäliittos fullmäktigeval. Valet skulle förrättas följande vår och det behövdes unga, ivriga personer på listorna. Metsäliitto Osuuskunta var dock bekant för Paa- janen, då han själv hade varit medlem i fem års tid och hans far redan länge före honom. ”Jag hade goda erfarenheter av Metsäliitto och skogsbruket var viktigt för utvecklingen av gården. Jag tvekade inte, utan svarade redan i kaffebordet jakande på frågan om kandidatur”, minns Paajanen. Paajanen gjorde inte egentligen valarbete, även om han dock presenterade sig vid den regionala valtillställningen. Vid fullmäktigevalet 2003 inval- des han i distriktsrådet, vilket är en den av Metsä- liitto Osuuskuntas förvaltningsorganisation. Då det
skedde personbyten i fullmäktige, kom han snart också in i fullmäktige. Vid den tiden var papprets pris på andelslagsmed- lemmarnas läppar, då marknadssituationen var dålig och priset släpade efter. Å andra sidan hördes goda nyheter från Nyslottsregionen, då en ny limträfabrik uppfördes i Punkaharju. Paajanen bekantade sig med företagets förvalt- ning, personal och produktionsanläggningar. Han deltog i skolningar, där man grundligt presenterade det egna företagets verksamhet och å andra sidan också världen runt omkring. ”Till min grundnatur hör, att då jag går med i någonting, gör jag det med fulla muggar eller så inte alls”, säger han. Å andra sidan påminner han om att man inte kan ha framgång i Metsäliitto Osuuskunta med streber- fasoner, utan förtroendet ska förtjänas av medlems- kåren. Mångfald av nytta Efter ett par års fullmäktigeerfarenhet invaldes Paajanen i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltnings- råd. Fem år senare blev han förvaltningsrådets vice
På hösten ser man också på ett mycket
konkret sätt allt det goda som skogen erbjuder oss.
Då man plockar blåbär eller lingon, kommer man kanske inte att tänka på att det växer cirka femtio olika bärarter i Finland, varav knappt fyrtio ätbara. Ännu mera finns det av matsvamp, av vilka det finns över hundra arter. I de finländska skogarna mognar flera hundra kilogram bär och svamp per finländare. Endast en bråkdel blir till mat för oss människor. Skogens läck- erbord räcker nog åt oss alla, även om de bästa svamp- eller bärställena är en väl bevarad hemlighet. I genom- snitt två kilogram viltkött finns årligen på våra tallrikar. Man kan dock inte glömma ekonomin då man tän- ker på skogens betydelse. Skogen ger många av oss vårt uppehälle. Också med tanke på detta är höstens utfär- der viktiga. I samband med dem är det skäl att göra observationer om den egna skogens skick samt skötsel- och avverkningsbehov. Det bästa med våra skogar är att de på ett mångsi- digt sätt uppfyller olika mål och behov. En god höst till er alla.
INFO
Fullmäktige
Röstning
FULLMÄKTIGE utövar den högsta beslutande- rätten som i Metsäliitto Osuuskunta tillfaller medlemmarna i sådana ärenden som lag och stadgar föreskriver. Fullmäktige ersätter andels- stämman i Metsäliitto Osuuskunta. Fullmäktige beslutar om fastställande av bok- slut, vinstutdelning, beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsråd, styrelse och verkställande direktör/koncernchef samt väljer förvaltnings- rådets ledamöter och revisorer jämte beslut om deras arvoden. Fullmäktige väljs genom val vart fjärde år. Man kan rösta per post eller på webben via valsidorna. Varje medlem har en röst. Anta- let ledamöter från valdistriktet beror på anta- let medlemmar. Från distriktet väljs en fullmäk- tigeledamot per påbörjat 2300-tal medlemmar i ifrågavarande valdistrikt.
KONTROLLERA din valort och meddela föränd- ringar senast 31.12.2022. Du röstar på en kandidat i ditt eget valdi- strikt. Du kan också rösta på en kandidat i det valdistrikt där din skog är belägen eller så kan du byta din valkommun från skogens hemkom- mun till din egen hemkommun. Meddela föränd- ringar senast 31.12.2022 i Metsäverkko på sidan Kunduppgifter eller alternativt på en särskild blankett som du hittar på adressen metsaval. fi eller genom att ringa till Metsä Groups kund- tjänst på numret 010 7770. Beakta också att det nya valdistriktet i Kajana kommer att finnas med i nästa års full- mäktigeval. Distriktet består av kommunerna Kuusamo, Taivalkoski, Suomussalmi, Puolanka, Hyrynsalmi, Ristijärvi, Paltamo, Kajana, Sot- kamo, Kuhmo och Nurmes. Om du bor eller äger skog i nämnda kommuner, kan du ställa upp som kandidat eller rösta i Kajana valdistrikt. Försäkra dig i så fall om att din valkommun är någon av de nämnda vid utgången av 2022.
JUHA LAINE KOMMUNIKATIONS- DIREKTÖR , METSÄ GROUP
10 | skogsextra
Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12Powered by FlippingBook