Metsä Group
Plantskogsvård skapar utrymme för träden. Din egen skogsexpert berät- tar när det är aktuellt med plant- skogsvård i din skog.
Plantskogsgallringen utförs då plantbeståndet är 10-15 år gammalt.
Vård av ungskog utförs om plant- skogsvården har uteblivit och skogen har växt övertät till 9-17 meters höjd.
Det lönar sig att gynna blandbestånd.
Den tidiga röjningen utförs 4-8 år efter plantering, då tall- eller granplantorna är cirka en meter höga.
Blandskog med plantskogsvård Metsä Group ändrar sina plantskogsvårdsanvisningar. Den mest centrala förändringen är att man eftersträvar blandskog redan i ett tidigt skede.
TEXT ILKKA LUUKKONEN
B landskog tas i fortsättningen i beak- tande redan från tidig röjning av plant- skog, berättar Metsä Groups skogsvårds- chef Tiina Laine . ”Det är sist och slutligen inte fråga om stora för- ändringar och det sker ingenting radikalt. Denna för- ändring svarar mot dagens melodi, som innebär att man inte röjer bort allting. Förändringen motsvarar också råd i god skogsvård.” Förändringen görs, eftersom blandbestånd är hållbarare i ett föränderligt klimat och mångsidigare än bestånd med endast ett trädslag. Inslag av lövträd stärker naturens mångfald och ett mångsidigt träd- bestånd är i regel mera beständigt mot olika skador, säger Laine. ”Om man röjer bort alla lövträd i plantskogsvår- den, är det svårt att få in av dem i ett senare skede.” Vid tidig röjning av plantskog, som utförs vid cirka en meters planthöjd, röjer man bort alla lövträd som uppstått från rotskott samt alla lövträd som är klart högre än barrträden. Vårtbjörk lämnas i glest bestånd om de uppstått från frö och högst lika höga som barrträden. Vårtbjörken ska finnas på minst en meters avstånd från de träd som odlas. I större luckor
lämnas också andra lövträd. Målet är att det ska fin- nas lika många trädslag efter plantskogsvården som det fanns före den. ”Redan vid tidig röjning lämnas särskilt frösådda vårtbjörkar. De blir plywood av hög kvalitet i framti- den”, säger Laine. På kargare marker eftersträvas ett talldominerat bestånd vid plantskogsgallring. På boniteter av blå- bärstyp eller bördigare eftersträvas barrträds- eller vårtbjörksdominerade bestånd. Om man eftersträvar barrträdsdominerade bestånd, lämnas enligt de nya anvisningarna ett inslag av cirka 10 procent lövträd. Andelen är fortfarande lägre än den allmänna defini- tionen av blandskog, enligt vilken blandskog innebär att det finns minst 25 procent av andra trädslag än huvudträdslaget, påpekar Laine. “Ett litet inslag av lövträd minskar inte beståndets tillväxt, men det ökar naturens mångfald och skapar variation i landskapet”, konstaterar Laine. Om undervegetationen inte hindrar det trädbe- stånd som odlas, finns det inget behov av att röja bort den vid plantskogsgallring, säger hon. På det sättet undviker man också onödigt arbete. Detta innebär dock inte övergång till
brunnsröjning, där man avlägsnar vegetation som hindrar plantans utveckling på endast en meters avstånd, säger hon. Skyddsbuskage lämnas fortsättningsvis vid både plantskogsvård och förröjning. En del skogsägare upplever att detta innebär att en del av plantbestån- det inte är vårdat. Laine betonar, att det så inte är fal- let, utan att skyddsbuskage är en del av dagens skogs- vårdsanvisningar. Skyddsbuskage betyder små, oskötta trädgrup- per, vars syfte är att ge skydd och näring åt fåglar och däggdjur. Skyddsbuskagen är ungefär en ar till ytan och det lämnas ett skyddsbuskage per påbörjad tre hektar. Risken för spridning av rotröta beaktas noggran- nare än tidigare vid val av tidpunkt för plantskogs- vården, konstaterar Laine. Om man på riskområden avlägsnar betydande mängder barrträd med en dia- meter över tre centimeter, utförs arbetet under den kalla tiden då rotrötan inte sprider sig. Detta gäller särskilt gallring av sådda tallplantbestånd. ”Det är ett faktum att rotrötan sprider sig också till små stubbar” säger Laine.
skogsextra | 7
Powered by FlippingBook