Skogsextra_3_2020

SKOGSEXTRA METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 3/2020

Rensning av diken kan föra ur askan i elden Tidigare var iståndsättning av diken regelbunden skogsvård. Numera avväger man dikningsbehovet mera noggrant. Bildens tallbestånd på lingontorvmo med tjockt torvskikt har tagit fart efter gödsling med aska. Beståndet avdunstar vatten och det finns inget behov av iståndsättningsdikning.

TEXT Timo Sormunen FOTO Mika Ankkuri , Hannu Rainamo OCH Janne Soimasuo

Metsä Group D en nya torvmarksanvisningen beto- nar åtgärder, med vilka vattennivån och utsläppen kan hållas i schack. En välväxande skog tar hand om resten. Hur ska man göra på olika skogsmarker? Vi frågade råd av experter i branschen, av Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala och chef för hållbar utveckling Janne Soimasuo . Inemot en fjärdedel av all skog i Finland växer på torvmarker som har dikats för flera årtionden sedan. Inom den siffran ryms såväl bördiga, gran- bevuxna torvmoar som mycket karga områden ur virkesproduktionssynpunkt. Iståndsättning och underhåll av diken har tra- ditionellt varit en skogsvårdsåtgärd, oberoende av skogstyp. Ny forskning visar dock att iståndsätt- ning av diken kan öka fosforutsläppen under flera årtionden framöver. Ur trädbeståndets synpunkt räcker det på torvmarker att hålla vattnet på 30–40 centimeters djup, eftersom rätterna i huvudsak finns grundare än detta. En rensning av dikena på alltför stort djup sänker vattennivån onödigt djupt, varvid ris- kerna för utsläpp ökar. Underväxt och naturliga plantor till hjälp Hur ska man då gå till väga på till exempel bör- diga torvmarker, där det ofta finns gran- eller björkdominerad skog? I sådan mångfaldig skogs- natur finns det en riklig underväxt och där trivs också många gräsväxter. Trädbeståndet växer i regel snabbt på sådan mark. Förnyelseavverkning som efterföljs av en dik- ning är numera inte det enda skogsvårdsalternativet. ”På dylika områden kan man ersätta förny- elseavverkningen med en höggallring, där man plockar bort de grövsta träden och utnyttjar en växande underväxt så långt det är möjligt. På det här sättet förlänger man skogens omloppstid”, handleder Teppo Oijala. ”Samtidigt hålls också näringsutsläppen via dikena i schack.” På bördiga torvmarker kan man också utnyttja glasbjörk som uppkommer naturligt. Den avdun- star vatten effektivt och under björken utvecklas det ofta granplantor. Denna naturliga plantsätt- ning kan stimulera genom gödsling med aska. Tallmyrar kan krya på sig efter gödsling Kargare myrar är i regel dikade tallmyrar, där det också finns mindre undervegetation. På sådana marker är trädbeståndets tillväxt ofta dålig, även om torven innehåller mycket kväve. Utöver kväve behöver träden fosfor och kalium för att växa och dem kan man tillföra genom att gödsla med aska. ”Gödslingen stimulerar skogens tillväxt. Skog som mår bra och växer bra avdunstar mera vatten och håller på det sättet markens vattennivå lägre. Då man kan undvika en rensning av dikena, kommer inga näringsämnen i vattendragen”, säger Janne Soimasuo.

så småningom återgå till sitt naturliga tillstånd. Man kan försnabba processen genom att helt eller delvis avlägsna grovt gagnvirke. ”Alldeles särskilt kan man överväga återstäl- lande om området gränsar till motsvarande områ- den i naturtillstånd. På det sättet kan man skapa större och mera sammanhängande naturhelheter”, förklarar Soimasuo. Tilläggsuppgifter finns till exempel i jord- och skogsbruksministeriets program Metson- polku www.metsonpolku.fi och miljöministeriets Helmi-program www.ym.fi/helmi. Nedsänkt virke minskar näringsbelastningen Tidigare ingick rensning av diken i regelbunden skogsvård. Enligt nuvarande kunskap kan det ”Gödslingen stimulerar skogens tillväxt. Skog som mår bra och växer bra avdunstar mera vatten och håller på det sättet markens vattennivå lägre. Då man kan undvika en rensning av dikena, kommer inga näringsämnen i vattendragen”, säger Metsä Groups chef för hållbar utveckling Janne Soimasuo.

dock vara en onödig åtgärd, som leder till mera skada än nytta. ”Det lönar sig också att ta lärdom av tidigare åtgärder. Om skogen inte har kryat på sig efter tidigare dikningar, så kommer den knappast att börja växa nästa gång heller”, betonar Oijala. Dikningen har sin givna plats trots nya anvis- ningar, särskilt efter förnyelseavverkningar. Lämpligt djup på diket är 60–80 centimeter. Då man dikar eller rensar diken, lönar det sig att samtidigt tänka på olika sätt att minska på näringsutsläppen via dikena. Till exempel Finlands miljöcentrals och Metsä Groups forskningsprojekt har visat, att trädstam- mar som lämnas under vatten minskar på vatt- nets strömningshastighet och fungerar samtidigt Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala säger, att det lönar sig också att ta lärdom av tidigare åtgärder. ”Om sko- gen inte har kryat på sig efter tidigare dikningar, så kommer den knappast att börja växa nästa gång heller.”

Dikade torvmarker kan också lämnas i naturtillstånd

På karga dikningsområden kan man också över- väga att i godo lämna området i naturtillstånd. I praktiken kan man låta skogen försumpas och

2 | skogsextra

Metsä Group

LEDARE

Det utvecklingsdugliga underväxta trädbe- ståndet har bevarats vid en höggallring av en torvmo. Ett tillräckligt trädbestånd håller vat- tennivån på en lämplig höjd genom sin avdunst- ning och binder näringsämnen.

Metsä Group har framgång och utvecklas

J ag skriver denna ledare i slutet av augusti, då antalet coronafall igen har bör- jat öka i Finland. I början av pandemin beslöt vi inom Metsä Group att vi sätter personalens och samarbetskompanjonernas trygghet, verksamhetens konti- nuitet samt vårt stöd till samhället i första rummet i kampen mot pandemins effekter. Trots att smittorna blev färre under sommaren, upprätthöll vi vår beredskap och vi har enligt min mening lyckats riktigt väl i våra tre målsättningar. Då vi publicerade vårt halvårsresultat kunde vi konstatera att koncernens lönsam- het förbättrades mot slutet av översiktsperioden och att särskilt mjukpappers- och kartongaffärsverksamheterna gav orsak till glädje med sina fina prestationer. Markna- derna för sågade varor och fanerprodukter samt massa har lidit av den nedgång i efter- frågan som pandemin förorsakade och dessa verksamheter har inte just gett resultat. Vi har ändå kunnat trygga att verksamheten har fortsatt vid massafabrikerna och inom den mekaniska träindustrin och vi har därför kunnat fullfölja vår centrala grund- uppgift, att föra ut våra ägarmedlemmars virke i förädlad form till världsmarknaderna. Ni är värda tack för en aktiv virkeshandel också under denna exceptionella tid. Den elektroniska virkeshandel som vi tog i bruk för fem år sedan har visat sitt fulla värde och vi har klarat av att trygga oavbrutna virkesströmmar från era skogar till koncer- nens fabriker. Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd och styrelse har på sedvanligt sätt inlett sitt arbete med möten i början av augusti. Den exceptionella situationen ledde till att vi höll mötena i Tampere-talos stora utrymmen i stället för att samlas på traditionellt sätt i Äänekoski. Det fanns ett starkt behov av att förvaltning och ledning kunde träffas fysiskt för att behandla gemensamma ärenden. Allt funderande och planering av fram- tiden fungerar inte lika bra på distansmöten. Metsä Group lever, utvecklas och har framgång. Investeringarna i sodapanna i Husum och sågverket i Raumo framskrider. Regeringen fattade i sin tilläggsbudget i juni beslut om förverkligande av de investeringar i spårvägar, landsvägar och farleder som är nödvändiga för att projektet ska kunna verkställas. Den tekniska planeringen av själva utförandet av fabriken inleddes i början av augusti. Skogen, skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av oss finländare, nu och i framtiden. Inom Metsä Group vill vi vara föregångare i fråga om att låta skogarna garantera Finlands framgång och utveckling.

Inemot en fjärdedel av våra skogar växer på torvmark som har dikats för årtionden sedan.

som effektiva näringsämnesmagneter. På provområdena har man uppmätt till och med över 70 procent mindre mängder fasta par- tiklar. På basen av de uppmuntrande resulta- ten kommer man i större omfattning att använda nedsänkta träd som näringsämnesdammar i skogsdiken och -bäckar.

Träd nedsänkta i sedimen- teringsbassängen fungerar som ett biologiskt renings- verk och minskar mängden fasta partiklar, näringsäm- nen och organiskt material i avrinningsvattnen.

I Esbo den 21 september 2020 ILKKA HÄMÄLÄ KONCERNCHEF, METSÄ GROUP

skogsextra | 3

Metsä Group

Metsäverkko tog ett stort kliv framåt Visst har du bekantat dig med förnyade Metsäverkko redan? Användbarheten har förbättrats och den är mera visuell än tidigare. Utvecklingsarbetet har styrts av skogsägarnas respons och önskemål.

TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Seppo Samuli ILLUSTRATION Vilma Tuominen

M etsäverkko är Metsä Groups gratis- tjänst för ägarmedlemmar, vilken underlättar skötseln av skogsegen- domen på många sätt. Vissa funk- tioner, så som virkeshandel och köp av skogs- vårdstjänster, är tillgängliga också för andra skogsägare. ”Vi har strävat efter att sakerna ska bli klara med en blick i Metsäverkko och att också stora helheter ska vara lätta att gestalta då de framställs tydligt”, säger chefen för skogsdata och elektro- niska tjänster Tomi Lankinen . ”För dem som redan använder Metsäverkko visar sig förnyelsen genom att utseendet har för- ändrats. Tjänsten är dock snabbare än tidigare och lättare att använda, vartill den fungerar smi- digare mobilt”, lovar Lankinen. Lättare att utveckla i framtiden De utvecklingssteg som nu har utförts tryggar att den växande användarskaran får den hjälp de behöver på ett smidigt sätt. Det här utveck- lingssteget var också nödvändigt, eftersom att man sköter ärenden på nätet med ett flertal olika maskiner och serviceupplevelsen ska vara behag- lig i dem alla. ”Förnyelsen är viktig också för oss som utveck- lar Metsäverkko. Basen för tjänsten har byggts upp så, att det ska vara lättare att i framtiden införa nya element. Utvecklingen kan framledes gå snabbare.” Fastighetsboken ny funktion Det finns också helt nya funktioner. På ingångssi- dan finns avsnittet Anmälningar som underlättar

användningen. Där ser man genast om skogsäga- ren har händelser som kräver reaktioner, så som anbud på virkesaffärer eller skogsvårdsarbeten. Fastighetsboken är en helt ny funktion och i den kan användaren betrakta skogsegendomens värde och kassaflöde och deras utveckling utgå- ende från skogsdata i Metsäverkko. Kassaflö- det består av förverkligade och framtida uppskat- tade inkomster och utgifter. I verktyget kan man betrakta uppgifterna på olika skogsfastigheter och under olika tidsperioder. ”Fastighetsboken utnyttjar också händelser i kundens historia, så som virkeslikvider, fakturor för skogsvårdsarbeten samt inkomster och utgif- ter i skatteverktyget. Fastighetsboken är ett nytt sätt att följa med skogsbruket lönsamhet som en helhet.” ”Fastighetsboken presenterar skogsdata i gra- fisk for som är lät att gestalta, till exempel i form av cirkel- eller stapeldiagram”, berättar Lankinen. ”Till exempel beståndets volym och värde samt deras utveckling presenteras nu på ett mera visu- ellt sätt.” Den bekanta skogsexperten står till tjänst Metsäverkkos ingångssida innehåller mycket all- män information. I övre delen av sidan finns kon- taktuppgifterna till den egna skogsexperten och en möjlighet att skicka meddelanden till skogsex- perten direkt från tjänsten. Lankinen säger att även om det är fråga om en webbtjänst, så finns den bekanta skogsexper- ten som man sköter ärenden med ”i andra ändan” – med skogsexperten gör man till exempel vir- kesaffärer eller köper skogstjänster. ”Även om

skogsexperten inte sitter helt on-line, så når du experten snabbt.” Håll kunduppgifterna uppdaterade På ingångssidan finns också uppgifter om kun- den som skogsägaren kan uppdatera. ”Det är vik- tigt att kunduppgifterna hålls uppdaterade för att vi ska kunna betjäna skogsägarna så bra som möj- ligt i all vår verksamhet. Det kan vara fråga om adressförändring, ny e-postadress eller till exem- pel förändrade uppgifter om delägarna i en sam- manslutning”, betonar Lankinen. ”Då man utför förändringarna i Metsäverkko, uppdateras uppgifterna genast i vårt system.” Dokumenten i säkert förvar i arkivet I vänstra kanten av Metsäverkkos ingångssida finns bekanta funktioner som behövs när skogs- ägaren sköter sina ärenden med oss. Till exempel i Virkeshandelsavsnittet kan skogsägaren betrakta aktiva anbud och godkänna dem. Utseendet för anbudsbegäran, anbud och mätbeskedet har förenhetligats så, att det är lätt- are att jämföra dem. Virkesaffärer och beställningar av skogsvårds- tjänster som är på hälft finns förtecknade i avsnit- tet Öppna affärer. Det är lätt att bekanta sig med dem, då varje affär kan öppnas i ett eget fönster med ett sammandrag över affärens situation. ”Arkivet används aktivt av skogsägarna. Där finns alla dokument i anslutning till medlemska- pet och virkeshandel, men dessutom dokument som gäller tidigare skogsvårdsarbeten. De kan enkelt filtreras för olika behov”, presenterar Lan- kinen.

INFO

I Fastighetsboken kan användaren betrakta skogsegendomens värde och kassaflöde och deras utveckling utgående från skogs- data i Metsäverkko samt kassaflödet. Kas- saflödet bildas av förverkligade och fram- tida uppskattade inkomster och utgifter.

4 | skogsextra

Metsä Group

Vi var först inom skogsbranschen med elektronisk virkeshandel.

Utseendet för anbudsbegäran, anbud och mätbeskedet har förenhetligats så, att det är lättare att jämföra dem.

Över fem år av elektronisk virkeshandel Metsä Group inledde elektronisk virkeshandel och försäljning av skogstjänster för fem år sedan – först i Finland. ”Vi har alltså hunnit utveckla också den biten av Metsäverkko under flera års tid”, säger Lankinen. Coronaviruspandemin har fått allt flera skogs- ägare att övergå till elektronisk handel. Under januari–juni köptes 53 procent av det virke som Metsä Group köpte från privatskogar på elektro- nisk väg och inom försäljning av skogstjänster var andelen elektronisk handel 58 procent. ”Skogsägarna har varit belåtna med att det finns en såhär trygg och enkel metod att sköta ärenden”, säger Lankinen. Har du besökt din virtuella skog? I fjol fick Metsäverkkos användare en möjlig- het att besöka sin skog virtuellt om skogsägarens skogsdata fins uppladdade i tjänsten. ”Den virtuella skogen visar konkret vad skogs- bruksplanen innebär. Skogsägaren väljer först den skogsfastighet eller figur hen vill besöka virtuellt och se hur olika åtgärder skulle se ut i den egna skogen.” Lankinen säger, att den virtuella skogen vida- reutvecklas under året. I framtiden finns bland annat vägar och vattendrag med i den virtuella skogen. Nu finns det många goda orsaker att bekanta sig med den förnyade tjänsten. Du kan logga in som testanvändare. www.metsaverkko.fi/sv

Vi välkomnar respons Tomi Lankinen började arbetet som chef för skogsdata och elek- troniska tjänster i början av juni, när hans föregångare Kalle Ikonen övergick till distriktschef för Tammerfors anskaffningsdistrikt.

LANKINEN som är hemma från Suolahti kom till Metsä Group som praktikant för tio år sedan under sina skogsbruksingenjörsstudier. Han har fått mångsidig erfarenhet av uppgifter inom vir- keshandel, skogsvård och medlemstjänster. ”Utveckling av verksamhetsformer och data- system har alltid legat nära mitt hjärta och jag har deltagit i flera utvecklingsprojekt i mina tidi- gare uppdrag. Världen går snabbt mot digitalise- ring och de tjänster vi erbjuder skogsägarna följer samma trend.” ”Metsä Group är en föregångare inom

utveckling av digitala tjänster för skogsägare och det är fint att föra arbetet vidare. Den elektro- niska virkeshandelns framgång är ett bra exempel – vem kunde för fem år sedan ha trott att mera än hälften av virkesaffärerna skulle göras i Metsä- verkko.” Utvecklingen av Metsäverkko fortsätter. Lan- kinen säger att de digitala tjänsterna utvecklas i samarbete med skogsägarna och med beaktande av skogsägarnas önskemål. ”Det är viktigt att få respons. Man kan lämna respons via ett flertal kanaler, till exempel via Metsäverkko.”

“Metsä Group är en föregångare inom utveckling av digi- tala tjänster för skogsägare och det är fint att föra arbetet vidare”, säger Tomi Lankinen som är chef för skogsdata och elektroniska tjänster.

skogsextra | 5

Metsä Group

Blandskog ger tillväxt, mångfald och skadehärdighet Naturresursinstitutet (Luke) producerar nya forskningsresultat om tillväxten i blandskog. Bakom behovet av kunskap finns förändrade skogsförnyelsemetoder och ett behov av att svara på klimatets utmaningar.

TEXT Armi Purhonen FOTO Petteri Kivimäki OCH Seppo Samuli

I april inleddes projektet Sekametsien kas- vatusmallit (SEKAVA) (Odlingsmodeller för blandskog) som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet är en väl- kommen utmaning för sin dragare, Lukes special- forskare Saija Huuskonen , eftersom projektet tar fram kunskap för beslutsfattande och skogsvårds- anvisningar, men kunskapen kan också överföras direkt till praktiken. ”Skogsförnyelsemetoderna har utvecklats under de senaste årtiondena både vad gäller markbered- ning som plantmaterial, vilket har lett till att plan- torna börjar växa snabbare”, berättar Huuskonen. ”Med nuvarande praxis stampar granarna inte på stället, så de hänger med tallarna i tillväxtrytm.

Det innebär att det har blivit dags för oss att upp- datera vårt kunnande om odling av blandbestånd.”

Provytor och uppföljning av utvecklingen i blandbestånd

I Finsilvas skogar som sköts av Metsä Group har man ända sedan 1990-talet tillämpat blandkultur av tall och gran i liten omfattning. ”Ingen har forskat i blandkultur i den här for- men, så vi beställde en utredning av Luke för ett år sedan för att få kunskap om trädens till- växt och kvalitet på blandkulturobjekten. Efter de lovande resultaten började vi marknadsföra metoden till skogsägarna”, berättar Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala . ”Inom projektet SEKAVA mäter vi blandkul- turobjekt som har grundats på Finsilvas och andra aktörers marker, men vi grundar också nya, bestå- ende provytor, vars utveckling vi kom- mer att följa upp under årtionden”,

”Skogarnas livskraft, mångfald och skadebeständighet i föränderliga förhållanden främjas av att gynna blandsko- gar”, säger Naturresursinstitutets specialforskare Saija Huuskonen.

Metsä Group följer upp gödslingens jämnhet Metsä Group har i år inlett uppföljning av hur jämnt gödseln sprids på skogsgödslingsobjekt. I första skedet gör uppföljningen inom anskaffningsdistrikten i Seinäjoki, Kuopio och Joensuu.

TEXT Maria Latokartano FOTO Petteri Kivimäki OCH Tiina Laine

”SPRIDNINGEN ska vara jämn för att skogsgöds- lingen ska ge största möjliga nytta”, säger Metsä Groups skogsvårdsexpert Tiina Laine . Spridningsbilden har dock följts upp redan tidigare, eftersom Metsä Groups spridningsentre- prenör Forest Vital följer upp jämnheten inom sin egenövervakning.

”Vi utför övervakning av alla våra arbetsske- den, så det är bara naturligt att vi gör det också i fråga om gödsling”, motiverar Laine. För uppföljningen lägger man ut insamlings- kärl i fält och väger den gödsel som samlas i kär- len vid spridning. Mängden omvandlas till spridd mängd per hektar. På en 3–5 hektar stor provyta lägger man slumpmässigt ut tio insamlingskärl. Inom Kuopio distrikt används både konven- tionella 50 cm stora trattar och två kvadratmeter stora insamlingskärl, men på de andra distriktens områden används endast insamlingskärl. Enligt Laine är syftet att utreda om den tillämpade insamlingsmetoden påverkar mätningens resultat. De första uppföljningsresultaten bli klara under hösten. Resultaten används framledes vid planering av gödslingsprojekt. ”Resultaten ger oss en möjlighet att fundera på korrigerande åtgärder om det visar sig finnas behov för det”, säger Laine.

Gödselspridningens jämnhet mäts med två kvadratmeter stora mätkärl och trattar med en diameter på 50 cm. Den insamlade gödselmängden vägs.

Skogsvårdsexpert Tiina Laine väntar sig de första resultaten om gödslingens jämnhet under hösten.

6 | skogsextra

Metsä Group

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

DEN finländska skogsindustrin har långa traditioner. Under tidernas gång har olika produktionsformer varie- rat, beroende på vilka produkter har haft efterfrågan på världsmarknaden. Mekaniska träprodukter, kemiska massor, kartonger och papper har producerats redan länge, men produkt- utvecklingen har förnyat också dessa produkter och deras produktion, som är av bättre kvalitet och effek- tivare. Dessa produkter bildar fortfarande kärnan för vår skogsindustri och de är också tillväxtprodukter på världsmarknaden med undantag för tryckpapper. Nytt mervärde Den finländska skogsindustrin måste hitta nya mer- värdesprodukter för att utvecklingen mot en allt mera fossilfri värld ska kunna fortsätta. Metsä Group har en nyckelroll i denna utveckling. De ekosystem av biopro- dukter som finns i Äänekoski och planeras i Kemi skapar en utmärkt grund för nya produkter och ny affärsverk- samhet via olika kompanjonskap. Vårt innovationsbolag Metsä Spring har tillsammans med sina kompanjoner inlett flera viktiga utvecklingspro- jekt. Den nya försöksfabriken i Äänekoski som produce- rar en ny typ av miljövänliga, träbaserade textilfibrer är i startskedet. I Äänekoski inleds snart byggandet av en ny försöksanläggning, vilken producerar färdiga 3D-fiber- produkter direkt från våt fibermassa utan mellanskeden. Inom båda de här projekten finns det goda möjligheter att utveckla nya, betydande mervärdesprodukter för den finländska skogsindustrin. Syftet med vårt aktiva och fördomsfria utveck- lingsarbete är att hitta lösningar som är till nytta för Den finländska skogsindustrin måste hitta nya mervärdes- produkter.

Naturresursinstitutets forskare Karri Uotila (till vänster) samt Metsä Groups operationsförman Antti Rantala, skogs- vårdschef Teppo Ojala och skogsvårdsexpert Tiina Laine på skogsföretagare Reijo Leppänens arbetsplats. I juni grundades bestående provytor av blandkultur i Finsilvas skog som sköts av Metsä Group och deras utveckling kommer att följas upp under årtionden.

berättar Huuskonen. ”I juni grundade vi de för- sta blandbestånden av tall och gran samt gran och björk. Flera provytor kommer att grundas nästa vår och då även med blandkultur av tall och björk”, fortsätter hon. Blandskog under hela omloppstiden ”Det har ju alltid funnits blandskogar i Finland och till exempel vid plantskogsvården har vi läm- nat vårtbjörk som inslag i barrträdsbestånd, men nu talar vi om en mera heltäckande omändring av tankesättet. På lämpliga objekt är målet uttryck- ligen att odla beståndet som blandbestånd under hela omloppstiden i stället för att skogsvårdsåt- gärderna skulle utföras så att man koncentrerar sig på det förhärskande trädslaget”, säger Oijala.

södra och mellersta Finland. Både Huuskonen och Oijala identifierar ett behov av anvisningar och skolning i fråga om att främja blandkultur. ”Metsä Group kommer att ge ut en uppdate- rad anvisning för behandling av blandbestånd och skolning av röjsågsföretagare och avverk- ningsmaskinförare. Det är ganska långt i deras händer att skapa den skog som lämnas att växa efter deras arbetsskeden”, säger Oijala. Beständighet mot skadegörare Skogsbruket måsta svara mot olika klimatutma- ningar. SEKAVA-projektet förverkligar för sin del den nationella klimatstrategin och regeringspro- grammets klimatmål för markanvändningssektorn. ”Då klimatet förändras, blir det allt vikti- gare att skogarna är livskraftiga, mångfaldiga och beständiga mot skador för att kunna producera virke och fungera som effektiva kolsänkor och -lager”, säger Huuskonen. ”Skogsodling i bland- bestånd är en av lösningarna.” Oijala påminner om att växtplatsen är vik- tig för det bestånd som odlas. ”Friska moar och bördigare marker än det lämpar sig för blandkul- tur, då alla våra trädslag trivs på sådana marker. På torra moar och kargare marker än det klarar sig tallen bäst, men också där kan man minska på risken för älgskador genom att odla blandbe- stånd.” ”Även om tallbestånd är mest utsatta för älgska- dor, så är granbestånd mest utsatta för nästan alla andra typer av skador, så som torka, vind-, snö- och insektsskador. Rotrötans skador kan också minskas genom blandkultur”, säger Oijala.

skogsägarna, kunderna, lokalsamhällen och natio- nalekonomin. Naturligtvis också miljön. En god fortsättning på hösten till alla läsare.

Det lönar sig att öka andelen blandskog, genom kultur eller på naturlig väg.

JUHA LAINE KOMMUNIKATIONS- DIREKTÖR , METSÄ GROUP

Huuskonen uppmuntrar också skogsägarna att fundera på om vissa objekt skulle lämpa sig för blandkultur under hela omloppstiden. ”Efter den tidiga röjningen finns det i regel ännu flera träd- slag, så plantskogsvården och förstagallringen är avgörande med tanke på blandkultur.” Enligt Huuskonen är potentialen för blandkultur störst i

skogsextra | 7

Metsä Group

Väntat resultat

Metsä Groups jämförbara rörelseresultat under första halvåret var 158 miljoner euro och omsättningen 2 453 miljoner euro.

METSÄ GROUPS RESULTAT

Januari–juni 2020 (1–6/2019) • Omsättningen var 2 453 miljoner euro (2 809). • Rörelseresultatet var 163 miljoner euro (232). Det jämförbara rörelseresultatet var 158 miljoner euro (308). • Resultatet före skatter var 139 miljoner euro (202). Det jämförbara resultatet före skatter var 134 miljoner euro (279). April–juni 2020 (4–6/2019) • Omsättningen var 1 200 miljoner euro (1 372 milj. euro). • Rörelseresultatet var 102 miljoner euro (49). Det jämförbara rörelseresultatet var 96 miljoner euro (128). • Resultatet före skatter var 93 miljoner euro (36). Det jämförbara resultatet före skatter var 86 miljoner euro (115).

METSÄ GROUP förbättrade som väntat sitt resultat under årets andra kvartal 2020 i jämförelse med föregående kvartal. ”Under årets första kvartal försämrades vårt resultat av de långa strejker som berörde alla våra branscher. Under årets andra kvartal påverkades efterfrågan på produkterna från våra affärsverksamhetsområden på olika sätt av coronaviruspandemi”, säger koncernchef Ilkka Hämälä . Efterfrågan på Metsä Tissues mjukpappers- varor för konsumenter var större än normalt på grund av den exceptionella situationen. Efterfrå- gan på Metsä Boards kartongprodukter ökade särskilt på grund av tillväxt inom livsmedelsför- packning. Situationen för Metsä Fibres massa- affärsverksamhet var oförändrad och prisnivån låg. Efterfrågan på massa ökade framför allt av

Träproduktindustrin METSÄ Woods omsättning minskade 17 % jämfört med jämförelseperioden under årets första kvartal 2020, Trä- fanerprodukternas omsättning och den brittiska affärs- verksamhetens omsättning i euro minskade betydligt. Träfanerprodukternas leveransvolymer minskade i alla produktgrupper under den fyra veckor långa strejken vid fabrikerna i Finland under årets början och på grund av minskande efterfrågan till följd av coronaviruspandemin. De genomsnittliga försäljningspriserna sjönk i alla pro- duktgrupper. Leveransvolymerna sjönk jämfört med i fjol inom affärsverksamheten i Storbritannien, eftersom de begränsningar som coronaviruspandemin förde med sig minskade avsevärt på efterfrågan. Produktionen låg nere vid anläggningarna i Storbritannien och merparten av personalen var permitterad under en vecka. I Finland och Estland har pandemin tillsvidare inte haft betydande effekt på produktion eller leveranskedjor. Metsä Wood gjorde en överenskommelse om stra- tegiskt kompanjonskap med den australiska distributö- ren av träprodukter ITI och med John Cook & Sons, vilket leder till att ITI blir en betydande distributör av Kerto LVL -produkter i Australien. stark global efterfrågan på mjukpapper. På mot- svarande sätt försvagades massamarknaden känn- bart av att produktionen av tryckpapper minskade med en fjärdedel. I fråga om Metsä Fibres sågade varor och Metsä Woods plywood- och Kerto-produkter minskade handeln då samhällen stängdes under början av årets andra kvartal, men situationen började normaliseras mot slutet av kvartalet. Pris- nivån för den mekaniska skogsindustrins produk- ter var dock låg. ”Metsä Group fortsätter koncernens utveck- lingsprojekt inom den planerade tidtabellen”, Hämälä säger. Metsä Groups jämförbara rörelseresultat för- väntas bli sämre under årets tredje kvartal 2020 jämfört med årets andra kvartal.

Virkesanskaffning och skogstjänster

var på motsvarande sätt 16 % lägre. Medelpriset på långfibrig massa i Europa var USD 820 i början av översiktsperioden i januari och USD 858 i slutet av årets andra kvartal. Medelpriset på kortfibrig massa i Europa var USD 680 både i början och slutet av översiktsperioden. Metsä Fibres jämförbara rörelseresultat försämra- des betydligt jämfört med motsvarande period ett år tidi- gare. Rörelseresultatet försämrades av sjunkande för- säljningspriser och -volymer samt strejker inom kemisk och mekanisk skogsindustri i Finland under årets början. Rörelseresultatet påverkades positivt av att US-dollarn blev starkare. Under översiktsperioden genomfördes inga under- hållsproduktionsstopp vid massafabrikerna, eftersom de driftstopp som planerats för våren, flyttades till slutet av 2020 på grund av coronapandemin. Efterfrågan på marknadsbarrträdsmassa hölls under januari–juni som helhet betraktat på samma nivå som under motsvarande period i fjol. Förbrukningen av mjuk- papper och fluff-massa ökade. Efterfrågan på tryck- och skrivpapper minskade däremot kraftigt i Europa på grund av de begränsningar som infördes med anledning av coronapandemin. Leveransvolymen för sågvaror var 684 000 kubikme- ter, vilket är 27 % mindre än under motsvarande period i fjol. Genomsnittspriserna för sågvaror var 9 % lägre under januari–juni. Efterfrågan på sågade varor minskade då byggandet avstannade i Centraleuropa under den tidiga våren och då hela värdekedjan sackade. Försämringen av efterfrå- gan var mindre i Skandinavien och Baltikum. Sedermera har efterfrågan förbättrats och ligger nu på en skap- lig nivå. Priserna på sågade varor är lägre än vid motsva- rande tid i fjol.

I FINLAND var virkesutbudet något sämre under första halvåret än under motsvarande tid ett år tidigare. Pri- serna på stock vara stabila, men massavedspriserna steg mot slutet av översiktsperioden. Strejkerna inom den fin- ländska skogsindustrin och produktionsbegränsningar som beror på coronaviruspandemin minskade på virkes- efterfrågan i hela Östersjöregionen. Inköpsvolymerna av råvirke var avsevärt mindre än i fjol. Virkesdrivnings- och transportförhållandena återgick under årets andra kvartal till det normala i hela Östersjöre- gionen efter en våt och varm inledning på året, varvid utbud och efterfrågan balanserades. Överutbudet av barrmassa- ved från Centraleuropa till följd av insektsskador fortsatte. Metsä Forest köpte under översiktsperioden av alla sortiment i hela Finland både på rot och leverans. De köpta virkesvolymerna var mindre än under motsvarade behovet. Efterfrågan riktades framför allt till poster som kan drivas på ofrusen mark. Inom energived köptes fort- farande främst grot. I Finland köptes merparten av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsä Forests virkesdrivning och särskilt leveran- serna av stock begränsades under översiktsperioden på grund av sviktande efterfrågan till följd av skogsindu- strins strejker i Finland och coronaviruspandemin. För övrigt löpte virkesdrivningen och leveranserna till kun- dernas produktionsanläggningar som planerat. Metsä Forest levererade under januari–juni sammanlagt 16,3 miljoner kubikmeter (18,9) virke till sina kunder, varav cirka 84 % till industri belägen i Finland. Under januari–juni köptes 53 % av virket från pri- vatskogar på elektronisk väg. Inom försäljning av skogs- vårdstjänster var andelen 58 %.

Massa- och sågindiustri

FÖRSÄLJNINGEN av massa uppgick till 1 288 000 ton, vil- ket är 11 % mindre än försäljningsvolymen under motsva- rande period i fjol. I Europa var de valutabundna genom- snittliga marknadspriserna under januari–juni 24 % lägre för långfibrig massa och 30 % lägre för kortfibrig massa än under motsvarande tidpunkt i fjol. De valutabundna medelpriserna på långfibrig massa i Kina

8 | skogsextra

Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

Tecken på aktivare virkeshandel

Vi får hela tiden mera information om den effekt som behandling av torvmarker har på näringsämnesbelastning och kolbalans. Det verkar som det viktigaste skulle vara att vattennivån hålls på lämplig höjd, utan variationer. Det är fråga om 30–40 cm torrlägg- ningsmån, vilket är tillräckligt för att träden ska växa, men vilken inte ännu leder till kol- dioxidutsläpp genom förmultning. Vi måste betrakta iståndsättningsdikning av torvmarker ur en ny synvinkel. Tid- punkten för iståndsättningsdikning måste bättre än tidigare anpassa till skogsfigurens tillstånd och andra åtgärder. Skogsägarna gör också framdeles klokt i att förverkliga iståndsättningar som gemensamma projekt, där man planerar åtgärderna, utför vatten- skyddsåtgärderna och rensar utfall. Enskilda skogsägare kan sedan förena diken från sina skogsfigurer som är i behov av iståndsättningsdikning till utfallen. Det skulle vara skäl att byggande av ett sådant nätverk av utfall kunde få stöd under den kommande Kemeralagen, så att vi har kontroll över iståndsättningsdikningarna.

UNDER ÅRETS BÖRJAN höll virkeshandeln en betydligt sämre fart än året innan. Även om de inköpta volymerna var mindre, motsvarade de våra kunders råvarubehov. Efter semestrarna har virkeshandeln nått en mera normal rytm. Virkesbehovet var mindre under första halvåret på grund av strejker och sämre efter- frågan på produkterna på grund av coronaviruspandemin. Virkesbehovet under årets slut beror bland annat på massafabrikernas underhållsstopp, vilka flyttades till hösten på grund av pandemin. Vi ska hoppas att situationen hålls sådan, att våra avtalsentre- prenörer har arbete och utkomst. Nummer ett på inköpslistan är gallringsposter som kan drivas på ofrusen mark. Vin- tergallringar kan endast köpas i begränsad omfattning, eftersom många vintergallringar blev ogjorda under förra vintern på grund av besvärligt före. Skogsenergi köper vi däre- mot i nästan hela landet. Virkeshandeln har balanserats i Östersjöregionen. Efterfrågan har blivit mindre och dessutom påverkas marknaden av barkborreskador i Centraleuropa och Sverige. Enligt utsikterna kommer det skadat virke in på virkesmarknaden under en lång tid ännu. I Ryssland är vår verksamhet i det närmaste normal. Ryssland och Baltikum är vik- tiga för oss på grund av björkmassaveden. Tyvärr finns det inte tillräckligt av den varan i Finland för våra massafabrikers behov. Skogsodlingsperioden lyckades väl, då vi trots pandemin kunde rekrytera ett tillräck- ligt stort antal planterare. Sommaren var dock torr i vissa delar av landet och därför är det bra att titta efter hur bra plantorna har klarat torkan. Skogsvårdsarbetena har också framskridit utmärkt och plantskogar har satts i skick med god fart. Det lönar sig att nu begära anbud på plantskogsvård av sin egen skogsexpert, eftersom vi erbjuder en rejäl rabatt på det normala hektarpriset. Vår tjänst Metsäverkko förnyades förra månaden. Jag tror att den betjänar sina användare ännu bättre än förr och att den ger åskådligare information för planering av virkeshandel och skogsvårdsarbeten. I tjänsten finns numera en funktion som kal�- las Fastighetsboken, i vilken man kan följa med hur lönsamheten utvecklas i det egna skogsbruket. Det lönar sig att se efter hur förnyelsen ser ut.

Torvmarkerna är en viktig råvarukälla för den finländska skogsindustrin. Den årliga avverkningspotentialen på torv- markerna är 15 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar vir- kesbehovet vid fem medelstora massafabriker. Skogsbe- handlingen på torvmarker är krävande – åtgärderna ska utföras med kunnighet och ansvar. Under hösten hinner man ännu njuta av skogen också under fritiden. Skogen ger också rika gåvor till matbor- det och dessutom är det trevlig motion att plocka bär och svamp.

JUHA MÄNTYLÄ AFFÄRSVERKSAMHETSDIREKTÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Kartongindustri

Mjuk- och pergaminpapper

cirka 18 miljoner euro positiv effekt på resultatet jämfört med jämförelseperioden. Metsä Boards totalleverans av kartong var 908 000 ton (886 000), varav leveranserna av falskartong utgjorde 608 000 ton (602 000) och leveranserna av vit kraftliner 300 000 ton (284 000). Metsä Boards egna leveranser av marknadsmassa var 256 000 ton (218 000). Metsä Boards jämförbara avkastning på sysselsatt kapital var 10,7 % (11,7) och det jämförbara resultatet per aktie var 0,19 euro (0,23).

ÖVERSIKTSPERIODENS rörelseresultat försvagades av sjunkande priser på marknadsmassa. Strejkerna inom den finländska skogsindustrin under årets början hade en negativ effekt på det jämförbara rörelseresultatet på cirka 20 miljoner euro. Resultatet förbättrades av lägre produktionskostna- der på massa och framför allt kartong. Importpriserna på virke från Sverige sjönk och sjunkande marknadspriser på oljeprodukter minskade på energikostnaderna. Valutakursväxlingarna inklusive skyddsåtgärder hade

RESULTATFÖRBÄTTRINGEN berodde på effektiveringsåt- gärder och lägre råvarukostnader. Efterfrågan på mjukpap- persprodukter för såväl konsumenter som professionella kunder ökade snabbt under början av coronaviruspande- min i mars–april. Efter den snabba tillväxten minskade för- säljningen under maj-juni särskilt till professionella kun- der på grund av att offentliga utrymmen till stora delar hölls stängda på grund av pandemin. Försäljningen av mjukpap- per till konsumenter jämnade ut sig då kundernas lager fyll- des. Efterfrågan på pergaminpapper var stabil.

AFFÄRSVERKSAMHETSOMRÅDENAS RESULTAT

Omsättning, milj. euro

Jämförbart rörelseresultat, milj. euro

Kvartalets omsättning milj. euro

Kvartalets jämförbara resultat milj. euro

1–6 2020

4–6 2020

1–6 2019

4–6 2019

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

901,4

7,3

470,8

3,9

1 034,1

16,8

508,3

5,6

191,0

-2,0

103,6

1,3

230,2

5,2

118,9

3,3

TRÄPRODUKTER

839,6

-5,3

428,1

16,0

1 178,8

205,5

556,1

83,1

MASSA OCH SÅGAR

945,2

94,2

473,1

60,5

964,2

102,8

477,1

41,0

KARTONG

516,9

64,1

224,2

23,6

533,4

24,0

266,1

13,5

MJUK- OCH PERGAMINPAPPER

skogsextra | 9

Metsä Group

Ny expert i generationsväxlingstjänsten

I ntresset för natur och skog samt ett prak- tiskt arbete lockade Laura Koskela till Metsä Group 2015. Nya utmaningar väntar henne i oktober, då börjar som expert, specialiserad på generationsväxlingar. Laura Koskelas verksamhetspunkt är i Keuruu och hennes verksamhetsområde omfat- tar Jyväskylä, Tammerfors, Seinäjoki och Vasa anskaffningsdistrikt. Metsä Groups generations- växlingsexperter finns som stöd både för den som avstår och den som tar över en skogsfastighet. Tjänsten omfattar alla skeden av generationsväx- lingen – från början till slut. I sin nya uppgift kompletterar Koskela det nuvarande nätverket som består av fyra genera- tionsväxlingsexperter. Hon har fungerat mångsi- digt i olika uppgifter inom virkesanskaffningen och den nya uppgiften är en angenäm fortsätt- ning. ”Jag kan bekanta mig med skogsärenden ur en ny synvinkel och samtidigt utveckla mitt eget kunnande. Det finns mycket att lära sig.” Börja i god tid Koskela påpekar att skogsägandet är långsiktig verksamhet som man förbinder sig till för många år. ”Under årens lopp har det uppstått ett käns- loband till den egna skogen. Det kan kännas

Även om man kan utlokalisera eller köpa in många tjänster inom skogsbruket, så förutsätter skogsägandet ens ett visst mått av intresse.” ”Den som planerar en generationsväxling på en skogsfastighet gör klokt i att ta upp ärendet med sin egen skogsexpert, det förpliktar inte till någon- ting. De egna tankarna kanske klarnar då man dis- kuterar dem med en utomstående”, säger Koskela. ”Vi generationsväxlingsexperter kommer till hjälp om skogsägaren vill ha det så. Vi kan sköta saken tillsammans från början till slut.” Förhållandet till skogen föddes tidigt Laura Koskelas eget förhållande till skogen föd- des redan i barndomen. Hon växte upp i Multia, där skogen alltid är nära och där hobbyerna hade en stark koppling till skogen. Utöver scoutingen följde Koskela ofta med sin far på jakt och skogs- arbete. ”Det har säkert påverkat mitt yrkesval”, säger Koskela som har studerat till forstmästare. Koskelas fritid upptas nu av hennes ett och ett halvt år gamla dotter. Det blir skogsutfärder näs- tan dagligen. Koskela sysslar också mångsidigt med motion, bärplockning och jakt.

Forstmästare Laura Koskela blir Metsä Groups femte gene- rationsväxlingsexpert. Hennes verksamhetsområde omfat- tar bland annat Vasa anskaffningsdistrikt.

avlägset att avstå från skogen och göra en genera- tionsväxling.” ”Det är viktigt att börja i god tid. Allra först är det bra att ta reda på, om följande generation vill äga skog. Människor har varierande intressen.

TEXT Annamari Heikkinen FOTO Kaisu-Leena Pekkanen

Förvaltningens möten har löpt väl också under coronatiden Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige och förvaltningsråd höll sina vårmöten på nätet. I augusti höll förvaltningsrådet sitt traditionella sommarmöte som ett fysiskt möte i Tampere-talo, men man kunde delta också på distans.

TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Merja Ojala

CORONAVIRUSPANDEMIN har inte påverkat andelsla- gets beslutsfattande. Förvaltningsrådets ordförande Juha Paajanen berättar att vårens och sommarens möten förlöpte väl tack vare specialarrangemang och att alla nödvändiga beslut har kunnat fattas. ”Det viktigaste var förstås att mötena skulle vara beslutsföra enligt andelslagets stadgar. Näs- tan alla som har valts till sina uppdrag deltog i mötena, vilket är en fin sak.” ”Då man har inemot hundra deltagare på ett virtuellt möte, blir inte diskussionen lika liv- lig som den brukar bli under våra vanliga möten. Även om tekniken och kontakterna fungerade bra, var många kanske lite försiktiga med den nya mötestekniken”, bedömer Paajanen. Fullmäktiges och förvaltningsrådets medlem- mar har haft möjlighet att delta i distansmötena vid sina egna distriktskontor, där man har kunnat trygga att kontakten fungerar. Paajanen vill sända ett särskilt tack till både distriktskontorens perso- nal och koncernens ICT-personal, vars arbetsin- sats var avgörande för att mötena skulle lyckas. Tryggt i Tammerfors Förvaltningsrådets tvådagars sommarmöte har redan under årtionden ordnats i Äänekoski, men

Säkerhetsavstånden tillämpades under sommarmötet. Styrelsemedlem Timo Saukkonen (till vänster) samt för- valtningsrådets medlemmar Airi Kulmala, Jukka Virnala och Antti Jäärni förbereder sig för Torvmarksseminariet.

den här gången samlades man i större utrymmen i Tampere-talo. Enligt uppgift var det här fjärde gången som mötet hölls på en annan plats än Äänekoski. På plats i Tammerfors var också kon- cernchef Ilkka Hämälä och styrelsen samt affärs- verksamhetsområdenas direktörer. ”Tampere-talo har goda ramar då man vill ordna ett möte av denna omfattning på ett tryggt sätt”, berättar direktör för medlemstjänster Juho Rantala . ”Mötesutrymmet var rymligt och vi kunde

arrangera måltiderna med beaktande av säker- hetsavstånden. Den här gången lät vi bli att ta varandra i hand och handdesinfektionsmedlet var i flitig användning.” Rantala konstaterar att det fanns ett uppen- bart behov av diskussioner mellan koncernled- ning och förvaltningens medlemmar. ”Under det två dagar långa mötets andra dag ord- nades Torvmarksseminariet. Det aktuella ämnet gav upphov till livlig diskussion och bra utvecklingsför- slag.”

10 | skogsextra

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12