Metsä Group
Blandskog ger tillväxt, mångfald och skadehärdighet Naturresursinstitutet (Luke) producerar nya forskningsresultat om tillväxten i blandskog. Bakom behovet av kunskap finns förändrade skogsförnyelsemetoder och ett behov av att svara på klimatets utmaningar.
TEXT Armi Purhonen FOTO Petteri Kivimäki OCH Seppo Samuli
I april inleddes projektet Sekametsien kas- vatusmallit (SEKAVA) (Odlingsmodeller för blandskog) som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet är en väl- kommen utmaning för sin dragare, Lukes special- forskare Saija Huuskonen , eftersom projektet tar fram kunskap för beslutsfattande och skogsvårds- anvisningar, men kunskapen kan också överföras direkt till praktiken. ”Skogsförnyelsemetoderna har utvecklats under de senaste årtiondena både vad gäller markbered- ning som plantmaterial, vilket har lett till att plan- torna börjar växa snabbare”, berättar Huuskonen. ”Med nuvarande praxis stampar granarna inte på stället, så de hänger med tallarna i tillväxtrytm.
Det innebär att det har blivit dags för oss att upp- datera vårt kunnande om odling av blandbestånd.”
Provytor och uppföljning av utvecklingen i blandbestånd
I Finsilvas skogar som sköts av Metsä Group har man ända sedan 1990-talet tillämpat blandkultur av tall och gran i liten omfattning. ”Ingen har forskat i blandkultur i den här for- men, så vi beställde en utredning av Luke för ett år sedan för att få kunskap om trädens till- växt och kvalitet på blandkulturobjekten. Efter de lovande resultaten började vi marknadsföra metoden till skogsägarna”, berättar Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala . ”Inom projektet SEKAVA mäter vi blandkul- turobjekt som har grundats på Finsilvas och andra aktörers marker, men vi grundar också nya, bestå- ende provytor, vars utveckling vi kom- mer att följa upp under årtionden”,
”Skogarnas livskraft, mångfald och skadebeständighet i föränderliga förhållanden främjas av att gynna blandsko- gar”, säger Naturresursinstitutets specialforskare Saija Huuskonen.
Metsä Group följer upp gödslingens jämnhet Metsä Group har i år inlett uppföljning av hur jämnt gödseln sprids på skogsgödslingsobjekt. I första skedet gör uppföljningen inom anskaffningsdistrikten i Seinäjoki, Kuopio och Joensuu.
TEXT Maria Latokartano FOTO Petteri Kivimäki OCH Tiina Laine
”SPRIDNINGEN ska vara jämn för att skogsgöds- lingen ska ge största möjliga nytta”, säger Metsä Groups skogsvårdsexpert Tiina Laine . Spridningsbilden har dock följts upp redan tidigare, eftersom Metsä Groups spridningsentre- prenör Forest Vital följer upp jämnheten inom sin egenövervakning.
”Vi utför övervakning av alla våra arbetsske- den, så det är bara naturligt att vi gör det också i fråga om gödsling”, motiverar Laine. För uppföljningen lägger man ut insamlings- kärl i fält och väger den gödsel som samlas i kär- len vid spridning. Mängden omvandlas till spridd mängd per hektar. På en 3–5 hektar stor provyta lägger man slumpmässigt ut tio insamlingskärl. Inom Kuopio distrikt används både konven- tionella 50 cm stora trattar och två kvadratmeter stora insamlingskärl, men på de andra distriktens områden används endast insamlingskärl. Enligt Laine är syftet att utreda om den tillämpade insamlingsmetoden påverkar mätningens resultat. De första uppföljningsresultaten bli klara under hösten. Resultaten används framledes vid planering av gödslingsprojekt. ”Resultaten ger oss en möjlighet att fundera på korrigerande åtgärder om det visar sig finnas behov för det”, säger Laine.
Gödselspridningens jämnhet mäts med två kvadratmeter stora mätkärl och trattar med en diameter på 50 cm. Den insamlade gödselmängden vägs.
Skogsvårdsexpert Tiina Laine väntar sig de första resultaten om gödslingens jämnhet under hösten.
6 | skogsextra
Powered by FlippingBook