Metsä Group
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
DEN finländska skogsindustrin har långa traditioner. Under tidernas gång har olika produktionsformer varie- rat, beroende på vilka produkter har haft efterfrågan på världsmarknaden. Mekaniska träprodukter, kemiska massor, kartonger och papper har producerats redan länge, men produkt- utvecklingen har förnyat också dessa produkter och deras produktion, som är av bättre kvalitet och effek- tivare. Dessa produkter bildar fortfarande kärnan för vår skogsindustri och de är också tillväxtprodukter på världsmarknaden med undantag för tryckpapper. Nytt mervärde Den finländska skogsindustrin måste hitta nya mer- värdesprodukter för att utvecklingen mot en allt mera fossilfri värld ska kunna fortsätta. Metsä Group har en nyckelroll i denna utveckling. De ekosystem av biopro- dukter som finns i Äänekoski och planeras i Kemi skapar en utmärkt grund för nya produkter och ny affärsverk- samhet via olika kompanjonskap. Vårt innovationsbolag Metsä Spring har tillsammans med sina kompanjoner inlett flera viktiga utvecklingspro- jekt. Den nya försöksfabriken i Äänekoski som produce- rar en ny typ av miljövänliga, träbaserade textilfibrer är i startskedet. I Äänekoski inleds snart byggandet av en ny försöksanläggning, vilken producerar färdiga 3D-fiber- produkter direkt från våt fibermassa utan mellanskeden. Inom båda de här projekten finns det goda möjligheter att utveckla nya, betydande mervärdesprodukter för den finländska skogsindustrin. Syftet med vårt aktiva och fördomsfria utveck- lingsarbete är att hitta lösningar som är till nytta för Den finländska skogsindustrin måste hitta nya mervärdes- produkter.
Naturresursinstitutets forskare Karri Uotila (till vänster) samt Metsä Groups operationsförman Antti Rantala, skogs- vårdschef Teppo Ojala och skogsvårdsexpert Tiina Laine på skogsföretagare Reijo Leppänens arbetsplats. I juni grundades bestående provytor av blandkultur i Finsilvas skog som sköts av Metsä Group och deras utveckling kommer att följas upp under årtionden.
berättar Huuskonen. ”I juni grundade vi de för- sta blandbestånden av tall och gran samt gran och björk. Flera provytor kommer att grundas nästa vår och då även med blandkultur av tall och björk”, fortsätter hon. Blandskog under hela omloppstiden ”Det har ju alltid funnits blandskogar i Finland och till exempel vid plantskogsvården har vi läm- nat vårtbjörk som inslag i barrträdsbestånd, men nu talar vi om en mera heltäckande omändring av tankesättet. På lämpliga objekt är målet uttryck- ligen att odla beståndet som blandbestånd under hela omloppstiden i stället för att skogsvårdsåt- gärderna skulle utföras så att man koncentrerar sig på det förhärskande trädslaget”, säger Oijala.
södra och mellersta Finland. Både Huuskonen och Oijala identifierar ett behov av anvisningar och skolning i fråga om att främja blandkultur. ”Metsä Group kommer att ge ut en uppdate- rad anvisning för behandling av blandbestånd och skolning av röjsågsföretagare och avverk- ningsmaskinförare. Det är ganska långt i deras händer att skapa den skog som lämnas att växa efter deras arbetsskeden”, säger Oijala. Beständighet mot skadegörare Skogsbruket måsta svara mot olika klimatutma- ningar. SEKAVA-projektet förverkligar för sin del den nationella klimatstrategin och regeringspro- grammets klimatmål för markanvändningssektorn. ”Då klimatet förändras, blir det allt vikti- gare att skogarna är livskraftiga, mångfaldiga och beständiga mot skador för att kunna producera virke och fungera som effektiva kolsänkor och -lager”, säger Huuskonen. ”Skogsodling i bland- bestånd är en av lösningarna.” Oijala påminner om att växtplatsen är vik- tig för det bestånd som odlas. ”Friska moar och bördigare marker än det lämpar sig för blandkul- tur, då alla våra trädslag trivs på sådana marker. På torra moar och kargare marker än det klarar sig tallen bäst, men också där kan man minska på risken för älgskador genom att odla blandbe- stånd.” ”Även om tallbestånd är mest utsatta för älgska- dor, så är granbestånd mest utsatta för nästan alla andra typer av skador, så som torka, vind-, snö- och insektsskador. Rotrötans skador kan också minskas genom blandkultur”, säger Oijala.
skogsägarna, kunderna, lokalsamhällen och natio- nalekonomin. Naturligtvis också miljön. En god fortsättning på hösten till alla läsare.
Det lönar sig att öka andelen blandskog, genom kultur eller på naturlig väg.
JUHA LAINE KOMMUNIKATIONS- DIREKTÖR , METSÄ GROUP
Huuskonen uppmuntrar också skogsägarna att fundera på om vissa objekt skulle lämpa sig för blandkultur under hela omloppstiden. ”Efter den tidiga röjningen finns det i regel ännu flera träd- slag, så plantskogsvården och förstagallringen är avgörande med tanke på blandkultur.” Enligt Huuskonen är potentialen för blandkultur störst i
skogsextra | 7
Powered by FlippingBook