Skogsextra 1-2020

SKOGSEXTRA METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 1/2020 80 procent kostnadsfri förhandsfinasiering av förnyelseavverkningar s. 2

Metsä Group

80 % förhandsfinansiering av förnyelseavverkningar kostnadsfritt

Har du förnyelseavverkningsposter i din skog som kunde avverkas på tjälfri mark? Sälj posten till Metsä Group före utgången av april, så får du 80 procent förhandsfinansiering utan kostnader.

D irektör för virkeshandel och skogs- tjänster Juha Jumppanen säger, att kampanjens syfte är att visa att det finns efterfrågan på virke. Förhandsfinansieringen är tillgänglig för såväl konventionella som elektroniska affärer. Också sådana skogsägare som ansluter sig som ägarmed- lemmar är berättigade till förmånen. ”Om du har planerat någon anskaffning för inkommande vår eller senare, lönar det sig att utnyttja denna för- mån.” I normala fall går en så här stor förhandsfinan- siering via OP:s och Metsä Groups förhandsfi- nansieringstjänst, varvid uppläggningskostnaden är 200 euro och det uppbärs ränta för den finan- sierade tiden (3 mån Euribor, alltid minst 0 % + 1,75 %). Intresserad av placeringar? Vårt alternativa anbud lämpar sig för sådana ägarmedlemmar, som är intresserade av place- ringar. Man kan också ta ut 40 procent av slut- avverkningslikviden som förhandsfinansiering av poster som kan drivas på ofrusen mark och pla- cera beloppet i Metsäliitto Osuuskuntas A-til- läggsandelar för att växa ränta. ”För 2018 betalade vi till exempel 7,0 pro- cent ränta på A-tilläggsandelar och för 2019 före- slår andelslagets styrelse att räntas ska vara 6,0 procent. Fullmäktige fattar beslut om räntorna i april.” TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Seppo Samuli

Stockens pris ligger på 2010-talets trendnivå.

Jumppanen säger att skogsindustrins konjunk- tursvacka under fjolåret sänkte på stockpriserna jämfört med föregående års toppriser. ”Priserna ligger dock fortfarande på 2010-talets trendlinje. Massavedens pris är på en klart högre nivå än motsvarande trend. Mot denna bakgrund finns det goda förutsättningar att bedriva virkeshan- del.” ”Metsä Groups virkesreserver är på det hela taget goda, men vi är särskilt intresserade av för- nyelseposter som kan drivas på tjälfri mark. Vi köper dock gärna också sommargallringsposter.” Stark tillväxt inom skogstjänster Omsättningen inom Metsä Groups skogstjäns- ter fortsatte att öka under fjolåret och till exem- pel försäljningen av plantskogsvårdsarbete ökade 20 procent. ”Hela skogsbranschen har orsak att skärpa sig i fråga om plantskogsvård, eftersom 6,5 miljo- ner euro Kemera-medel blev oanvända under fjol- året.” ”Skogsägaren får i typiska fall cirka 5 procent avkastning på de medel som placeras i plantskogs- vård, då man inte beaktar Kemera-stödet och med beaktande av stödet blir avkastningen grovt taget 7–10 procent. Efter skatt kommer man till ännu större avkastning på placerat kapital.” Enligt Naturresursinstitutets färska forsk- ningsresultat leder en satsning av en euro i plant- skogsvård till tre euro meravkastning vid slutav- verkningen. Helhetstjänst populär Jumppanen berättar, att det tecknades rekord- många avtal om skötsel av skogsegendomen under fjolåret. ”Det verkar som om skogsägarna skulle ha ett allt starkare förtroende för vår helhetstjänst. Vi uppnådde också nya rekord i fråga om kundtill- fredsställelse, men på den sidan blir vi aldrig helt färdiga.” ”Vi fortsätter aktivt att utveckla de fakto- rer som påverkar kundupplevelsen. Det färskaste exemplet finns i vårt förnyade mätbesked som togs i bruk i slutet av januari. De viktigaste upp- gifterna är lättare att hitta än tidigare. Dessutom finns det mera på kommande.”

”Förhandsfinansieringen är tillgänglig för såväl konventio- nella som elektroniska affärer”, berättar Juha Jumppanen.

Inköpsmål på normal nivå ”Metsä Group har satt sina inköpsmål på normal nivå, trots strejkerna inom skogsindustrin”, säger Jumppanen. ”Arbetsmarknadsåtgärderna under vintern minskar inte på behovet av stämplings- poster som kan drivas under den tjälfria tiden.”

INFO

Skogsvårdstjänsternas omsättning fortsätter öka kraftigt

1 200

1 000

800

600

400

200

SKOGSVÅRDSTJÄNSTERNAS omsättning ökar fortfarande kraftigt. Index: 2004=100

2 | skogsextra

Metsä Group

M etsä Group har ett landsomfattande nätverk av personer som kan svara på ägarmedlemmarnas frågor som gäller METSO, dvs. handlingspla- nen för att trygga den biologiska mångfalden i skogarna i södra Fin- land. De hjälper också sina kolleger i frågor som gäller METSO. Förbättrandet av METSO-kunnandet är en viktig del av Metsä Groups pro- gram för ekologisk hållbarhet. ”Inom ramarna för heltäckande medlemsservice ska vi ha beredskap att berätta för skogsägarna om denna möjlighet till frivilligt skydd och handleda sådana skogsägare som är intresserade av tidsbundet eller bestående skydd”, berättar chef för medlemstjänster Essi Jokinen . ”Anskaffningsdistrikten fick sina METSO-ansvariga redan för mera än tio år sedan. Nu har vi kompletterat nätverket.” Varje anskaffningsdistrikt har en egen METSO-ansvarig och dessutom bekan- tar sig kretsarnas experter på kunnande och marknadsföring med programmet. ”De bildar ett kunskapspar som hjälper både skogsägarna och sitt arbetssamfund i METSO-frågor. Allt som allt består nätverket av 27 experter.” I slutet av januari presenterade Finlands skogscentrals expert på naturvård Jukka Ruutiainen handlingsplanen för medlemmarna i Metsä Groups METSO- nätverk genom talrika exempel. Han nämnde att Metsä Group har varit aktiv med att ta fram potentiella METSO-objekt. Jokinen bedömer att det beror på att ägarmedlemmarna och skogsexperterna har ett nära förhållande. ”Flera kundförhållanden är tiotals år gamla och våra experter känner kundernas skogar mycket väl. Då kommer också skyddsfrågor till tals på ett naturligt sätt då men planerar skogens användning.” Rådgivning också i skyddsfrågor ”Jag har varit i Metsä Groups tjänst i ett par års tid. Jag sökte mig till METSO- skolning för att jag bättre ska kunna ge råd åt mina kunder i skyddsfrågor”, berät- tar Roope Peuralampi som är expert för virkeshandel och skogstjänster i Vesanto. Skolningsdagen i Tammerfors innehöll många nyheter för Peuralampi. ”Till all lycka fick vi tillgång till det tiotals sidor långa föreläsningsmaterialet så att vi kan återkomma till det då METSO kommer till tals med någon skogsägare.” Vesanto i Norra Savolax är en jord- och skogsbruksdominerad kommun. ”Största delen av skogsägarna sköter sin skog ’konventionellt’, dvs. de får utkomst av sin skog. De som har flyttat bort från kommunen kan ha andra mål för sitt skogsägande – nu kan jag betjäna dem bättre.” Peuralampi ser fram emot skolningens fältdag. Under senvåren ordnas en fält- dag på två orter, under vilken man besöker objekt som har godkänts till METSO- programmet. ”Det framgick under föreläsningarna att objekten ska ha tillräckliga naturvär- den och att området ska vara tillräckligt stort för att det ska ha betydelse för främ- jandet av naturens mångfald. Ruutiainen betonade också särskilt, att skyddsbeslu- tet alltid fattas av myndighet.” Bekanta dig med METSO-programmet: www.metsonpolku.fi Nätverket av METSO-kunniga utvidgas

LEDARE

M etsä Groups uppgift är att öka värdet på ägarmedlemmar- nas skog. Skogen har flera betydelser. Användningen av skog för flera ändamål är typiskt för vårt land och vår styrka. Metsä Group skapar kontinuerligt nya sätt för sina ägarmedlemmar att utveckla sin skogsvård. I förra numret av Skogsextra berättade vi om blandkultur av gran och björk för att förbättra skogsbrukets lönsamhet, vilken förbättrar skogens avkastning och förbättrar riskhanteringen med avseende på skador. Samti- digt svarar en sådan förnyelse på behovet av att trygga skogarnas ekologiska mångfald och dessutom förbättras den växande skogens kolbindning. Vår nyaste tjänst är att anskaffa de skyddsarealer som krävs inom FSC- certifieringen. I samarbete med Dasos skaffar vi skogsobjekt som är skydds- värda. De skogsägare som är intresserade av FSC-certifiering, vilka inte har lämpliga objekt i sin egen skog, kan använda dessa områden för att uppfylla certifieringens krav på skydd. Inom virkesförädlingen framskrider våra två stora projekt, sågverket i Raumo och bioproduktfabriken i Kemi. Virkesförbrukningen måste vara i balans. Genom den sågverksinvestering som vi planerar i Raumo vill vi trygga konkurrenskraftig förädling av de stockar som skogsägarna producerar. Det sågkoncept som vi utvecklar, förbättrar vår förmåga att verka på en växande global marknad för sågade varor. Vi fyller vår grunduppgift från 1934, vilken innebär att vi ska öka värdet på ägarmedlemmarnas skogar. Våra experter arbetar dagligen från era sko- gar ända till tillfredsställande av de behov som användarna av våra slutpro- dukter har. Vi har mött en hel del svårigheter under årets början. Den ovanligt varma vintern gör det på sina ställen omöjligt att driva eller transportera virke. Arbetsmarknaden inom vår bransch har mött en ovanligt omfattande våg av arbetsmarknadsstörningar. Marknaden för massa, sågvaror och träfaner- produkter har inlett året med låga prisnivåer. En koronavirusepidemi härjar i Kina, ett av våra centrala marknadsområden. Företagens och människornas kraft vägs i svåra situationer. Metsä Group kan fortsätta sitt utvecklingsarbete också i svåra förhållanden. Vi utför vår grunduppgift

TEXT Sirkku Vanhatalo FOTO Merja Ojala

I Esbo den 2 mars 2020 ILKKA HÄMÄLÄ KONCERNCHEF, METSÄ GROUP

I slutet av januari hölls METSO-skolningens teoridel, på våren är det dags för en fältdag.

skogsextra | 3

Metsä Group

GÖDSLING sätter fart på tillväxt o

G od skogsvård omfattar flera faser, men gödslingen är det snabbaste sättet för skogsägaren att öka skogens tillväxt och kolbindning. Enligt Yara binder en hektar skog 10 ton mera koldioxid efter en göds- lingsomgång. Den kolbindning som man åstad- kommer med gödsling av en dryg hektar motsvarar genomsnittsfinländarens årliga kolavtryck. Enligt Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala har skogsgödslingsarealerna ökat under de senaste åren. ”Under den senaste tiden har vi gödslat cirka 10 000 hektar per år.” Gödsling av mineraljordar är i regel tillväxt- gödslingar. Då sprider man kvävegödsel i sko- gen, eftersom kvävebrist i allmänhet är den fak- tor som begränsar tillväxten på mineraljordar. På torvmarker finns det oftast med än nog av kväve, men av andra näringsämnen kan det finnas för lite eller i fel proportioner. Näringsobalans på torvmarker korrigeras med vitaliseringsgödsling, där man sprider gödsel som innehåller fosfor, kalium och vid behov även bor. På mineraljordar behövs ibland också vitalise- ringsgödsling om beståndet lider av borbrist. Näringsämnesbrist märks på barren Näringsämnesbrist kan ofta fastställas på basen av beståndets utseende. Barrträd som lider av kvä- vebrist har gulaktiga och korta barr. Kalium- brist kännetecknas av klorofyllbrist, dvs. kloros. Hos granen förekommer klorosen på hela barrets längd, hos tallen endast i barrspetsen. Vid behov utreds näringstillståndet med hjälp av barranalyser. Barren samlas in under tiden mellan november och mars för att resultatet ska vara pålitligt. I Finland utförs barranalyser bland annat av Eurofins Viljavuuspalvelu Oy och Suo- men Ympäristöpalvelu Oy. Efter gödslingen återhämtar sig trädets barr- skrud, barrens antal och längd ökar. Trädets till- växt ökar tack vare att assimilationsapparaten är i bättre skick. Enligt Oijala kan tillväxtökningen vid tillväxtgödsling av momarker vara så pass hög som 30 procent. Vid vitaliseringsgödsling av torv- marker kan tillväxten till och med fördubblas eller tredubblas. ”Gödslingsresultatet är beroende av skogens läge, markens bördighet och beståndets skick. Vid tillväxtgödsling kan skogsägaren räkna med 13–25 kubikmeter mertillväxt per hektar under gödslingens verkningstid.” Gödslingen är en lönsam investering också TEXT Maria Latokartano FOTO Hanne Manelius , Forestvital OCH Yara Suomi Skogsgödsling intresserar igen skogsägarna. Då gödslingen utförs på rätt sätt, har både mil- jön och skogsägarens plånbok nytta av den.

i ekonomiska termer. Beroende på objekt kan skogsägaren få en avkastning på 10–20 procent. Mera stock, kortare omloppstid De bästa tillväxtgödslingsobjekten finns i äldre talldominerade gallringsbestånd på torra moar och tall- eller grandominerade gallringsbestånd på friska moar. En del granbestånd på lundartade moar lämpar sig också för gödsling. På kargare marker blir tillväxtökningen så liten att investeringen inte är ekonomiskt lönsam. I FSC®-certifierade skogar är tillväxtgödsling til�- låten endast på torra och friska moar. I tallbestånd uppnås huvudparten av den till- växtökande effekten på sex år i genomsnitt, i granbestånd på cirka åtta. ”Gödsling är lönsammast i 40–60 år gamla skogar, som når slutavverkningsmognad inom 10-20 år. Tack vare gödslingen ökar tillväxten och massavedens övergång till stock blir snabbare. Vid slutavverkningen får man därmed mera och värdefullare virke.” I gödslade bestånd kan den följande avverk- ningen bli aktuell till och med sex år tidigare än i ett motsvarande ogödslat bestånd. Gallrad skog i gott skick har mest nytta av till- växtgödsling, men det lönar sig inte att gallra och gödsla under samma år. ”Efter gallringen lönar det sig att låta trädens

kronor och rötter växa sig starkare under ett par- tre års tid, särskilt på ställen som är utsatta för hårda vindar”, påpekar Oijala. Oijala rekommenderar att man inte gödslar bestånd som lider av rotröta, som har växt i övertäta bestånd eller riktigt gamla bestånd. ”Gödslingen gör inte heller stolpvirke av kvistvargar, utan i dåliga bestånd består mertillväxten av massaved.” Gödslingen kritiseras ibland för att den leder till mertillväxt som skapar ”fläskvirke” som inte Skogsvårdschef Teppo Oijala berättar att tillväxtgödsling på momarker kan ge en tillväxtökning på upp till 30 procent. På torvmarker kan gödsling med aska öka beståndets tillväxt två–trefaldigt.

4 | skogsextra

Metsä Group

och kolbindning

15 euro rabatt per hektar

Aska används både som granulerad och icke- granulerad. Spridningsmängderna beror på näringsinnehållet i den aska som sprids. Fosfor sprids 40–50 kg per hektar och kalium 80–100 kg per hektar. För icke-granulerad aska innebär detta i regel 4–5 ton per hektar, för granulerad aska 3–4 ton per hektar. Man kan söka om Kemera-stöd för vitalise- ringsgödsling av torvmarker. Om en barranalys har utförts för projektet, kan analyskostnaderna godkännas som kemerakostnader. Vattendrag och grundvatten beaktas Skogsgödsling var allmän ännu på 1970-talet, men sedan dess svalnade intresset, dels på grund av de effekter på vattendragen som gödslingen hade. Under 2000-talet har gödslingen igen ökat. Enligt Oijala utförs numera gödslingsprojekten med respekt för naturen. ”Man lämnar till exempel 20–50 meter breda skyddszoner mot vattendrag och livsmiljöer som är viktiga för naturens mångfald avgränsas ytter om gödslingen. På grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen används inga andra gödselmedel än ren träaska.” Gödslingen hindrar inte att man plockar bär eller svamp i skogen. ”Indexprissättningen grundar sig på gödselns pris vid försäljningstidpunkten, vilket innebär ungefär hälften av gödslingens pris. Detta gödselpris jämförs med priset då arbetet utförs. Om gödselns pris sjunker med till exempel 10 procent, minskar gödslingens pris 5 procent. På mot- svarande sätt stiger gödslingens pris 5 procent om göd- selns pris stiger 10 procent”, beskriver Oijala. vinter efter gallring, varvid man kan utnyttja de befint- liga körstråken. Från helikopter kan man sprida aska året om”, berättar Oijala. Metsä Group tillämpar indexprissättning på tillväxt- gödslingar, vilket innebär att man kan köpa gödslingen som utförs senare och betala den med förskottsbetalning från virkesaffären. Skogsägaren kan alltså beställa göds- ling av sin skog redan i god tid på förhand. En del av vir- kesinkomsterna kan på det sättet placeras tillbaka i sko- gens tillväxt.

utföra gödslingen med borlösning i vätskeform och sprida gödseln som manuellt arbete med rygg- eller motorspruta.” Aska på torvmarker På dikade torvmarker begränsas trädens tillväxt ofta av brist på kalium och fosfor. Den bästa göd- seln på torvmarker är träaska av god kvalitet, vil- ken i allmänhet innehåller alla de näringsämnen som träden behöver i rätta förhållanden. Göds- ling med aska korrigerar trädens tillväxt för lång tid, till och med 50 år. ”Träaska stöder också cirkulär ekonomi”, säger Teppo Oijala. ”Vi får aska som lämpar sig för göds- ling från våra egna anläggningar. Till exempel askan från Metsä Fibres kraftverk Äänevoima i Äänekoski har använts för skogsgödsling redan länge.” Oijala rekommenderar gödsling med aska på trädrika torvmarker med tjockt torvskikt och högt kväveinnehåll. ”Tidigare iståndsättningsdikade man ofta torvmarker i samband med vitaliserings- gödsling, men enligt nuvarande kunskap ger dik- ningen ingen betydande mertillväxt om vattenni- vån redan från tidigare ligger på större djup än 30 cm från ytan. Onödig iståndsättningsdikning ökar befriandet av kol då torven förmultnar och risken för negativa effekter på vattendragen ökar också.” känna till den följande säsongens tillväxtgödslingar till och med april–maj. Tillväxtgödslingen utförs under växt- perioden i maj-september. ”Spridning med helikopter lämpar sig för alla objekt som är större än 10 hektar och spridning från marken med skogstraktor för tallbestånd på bärande mark då projekten är minst fem hektar stora. Samma minimiarea- ler gäller för spridning med aska.” ”Spridning av aska från marken utförs genast samma VÅREN är säsong för planering av gödslingsprojekt och därför erbjuder Metsä Group rabatt på priset, då man lämnar sin beställning före utgången av maj. ”Dessutom lottar vi ut en röjsåg bland dem som har beställt tillväxtgödsling under tiden 1.2–31.5”, säger Teppo Oijala. ”Nu lönar det sig att kontakta sin egen skogsexpert i Metsä Group och sätta fart på skogens tillväxt.” Oijala berättar, att Metsä Group har som mål att

duger att såga. Enligt Oijala är det en obefogad rädsla. ”Enligt forskningen är gödslingens effekt på träets densitet endast några procent.” Bor på svedjemarker Beståndet kan lida av borbrist på mineraljordar. Enligt Oijala är borbristen allmän öster om Päi- jänne på beskogade åkrar och gamla svedjebrän- ningsmarker. ”Borbristen skadar granen toppskott, vilket leder till avtagande tillväxt och flera toppar.” Borgödsling betraktas som vitaliseringsgöds- ling till vilken man kan få Kemera-stöd. Stödets belopp är 30 procent av projektets kostnader. Enligt Oijala utförs mera omfattande bor- gödslingsprojekt med helikopter. ”Om områdena som lider av borbrist är små, är det lämpligast att Av bilden på de här lika gamla tallarnas toppar ser man tydligt hur barren förstärks tack vare gödsling: det finns flera barr och de är längre. Också färgskillnaden är märkbar.

skogsextra | 5

Metsä Group

Åtgärder för förbättrad mångfald Skogsägarna och skogsproffsen arbetar dagligen för skogarnas mångfald. Skogsexpert Piia Jyväs och maskinföretagare Petteri Liiri är experter på naturvård i ekonomiskog.

TEXT Annamari Heikkinen FOTO Seppo Samuli

D et är ett krävande arbete att beakta mångfalden vid behandling av skog. Det finns mycket att komma ihåg: naturvårdsträd, konstgjorda högstub- bar, skyddszoner samt bevarande av både stående och liggande döda träd. Dessutom ska man min- nas föreskrifterna i skogs- och naturvårdslagen. Vid drivning och skogsvård ska man undvika att skada stående och liggande döda träd. Det är Piia Jyväs och Petteri Liiris arbete att verkställa dessa åtgärder som lagar, certifie- ring och frivilliga mångfaldsåtgärder förutsätter i skogsägarnas skogar. Konstgjorda högstubbar är ett exempel på skogsägarnas lust att förbättra skogarnas mång- fald. Metsä Group har gjort konstgjorda högstub- bar i skogarna i mera än tre års tid. De tillverkas för att skapa mångfald av död ved och i gallrings- bestånd för att öka mängden död ved. De konst- gjorda högstubbarna tillverkas med fördel i grup- per av naturvårdsträd eller inne i skyddsbuskage. Från ingången av 2020 ökade vi antalet hög- stubbar som tillverkas i gallringar och slutavverk- ningar från två till fyra per hektar. Åtgärden är frivillig för skogsägarna. Den konstgjorda högstubben tillverkas i van- liga fall av lövträd i massavedsstorlek som kapas till 2–4 meters höjd. Stubben börjar murkna på några år. Bra mottagande för högstubbarna Tillverkning av högstubbar har tagits väl emot av skogsägarna. ”Skogsägarna vill göra högstubbar bland annat därför, att de bildar boträd för bland annat hackspettar och mesar då de murknar”, berättar Jyväs. ”Dessutom är en frisk och mångfaldig skog också till skogsägarens fördel. På de murknande stammarna lever sådana arter, som håller skade- insekter borta.” Skogsägarna motiveras enligt Jyväs också av att man med en liten, konkret åtgärd kan påverka åsikterna om skogsanvändning. Utöver skogens ekonomiska värde har mångfalden en stor bety- delse för många skogsägare. Mångfaldsarbetet ger sig till känna på många sätt i skogsexpertens arbete. Samarbetet med avverkningsmaskinföraren är ett av de mest kon- kreta sätten. Jyväs litar på förarnas yrkesskicklighet. ”Jag ger dem ganska fria händer. Ibland har skogsägaren önskemål som gäller var natur- vårdsträd och konstgjorda högstubbar ska place- ras. I sådana fall markerar jag dem på förhand på stämplingsposten.” Det långa samarbetet med samma maskin- företagare har skapat förtroende. ”När arbetet

fungerar, ökar förtroendet. Skogsägarna har varit nöjda med hur arbetet ser ut.” Viktigt att lämna död ved Död ved är viktig för många skogsarter, var fjärde skogsart är beroende av död ved. Utöver konst- gjorda högstubbar ökas mängden död ved genom de naturvårdsträd som lämnas kvar vid slutavverk- ningar och vilka lämnas i certifierade skogar för att skapa en struktur av olika åldrar. Naturvårdsträd och döda träd tryggar naturens mångfald. Grupper av naturvårdsträd är lämpliga stäl- len för konstgjorda högstubbar. Om de lämnas på riktigt framträdande platser fäster skogsägarna lättare uppmärksamhet vid dem. På gallringsobjekt blir de konstgjorda hög- stubbarna inne i beståndet och framträder inte på samma sätt som på slutavverkningar. Samma urvalskriterier gäller för bägge avverkningsslagen. Ofta planeras ökningen av mångfald redan före virkesdrivningen. ”Det lönar sig för skogsägaren att beakta en eventuell grupp av naturvårdsträd redan i sam- band med förröjningen och låta bli att röja den, så att det uppstår olika skikt och skydd för djuren”, säger Jyväs. Naturvårdsträden lämnas i grupper och vid en värdefull livsmiljö då det är möjligt. För naturens mångfald är det nyttigt med sådana naturvårdsträd som murknar snabbt – till exempel asp är ett bra val. ”Relativt stora, ekonomiskt sett mindre värda träd på stämplingsposten lämnas kvar som natur- vårdsträd. De skyddsbuskage som lämnas i olika skeden av skogsvården kan vara framtidens grup- per av naturvårdsträd. På det här sättet uppstår det död ved av olika storlek och ålder i skogen. Kontinuerlig tillgång till död ved tryggar livsmil- jöer för många arter som är beroende av död ved.” Asp och lövträd bäst Maskinföretagare säger att det ibland kan vara utmanande att välja de träd som ska lämnas kvar. Uppgiften försvåras av att objekten är många och de är alla olika. ”Vid val av naturvårsträd fäster jag uppmärk- samhet vid aspar och glasbjörkar samt undervege- tationen”, berättar Liiri. ”De skapar ett naturligt gömställe för djur och död lövträdsved i skogen.” ”Det lönar sig inte att lämna konstgjorda hög- stubbar och naturvårdsträd uppe på kullar, där de kan välta alltför fort. På en skyddad plats, så som i en däld hålls de säkrare att stå”, säger Liiri. ”Med vanligt bondförnuft kommer man långt och flera års erfarenhet ger säkerhet.” Liiri säger att det under de tre gångna åren har blivit rutin att tillverka konstgjorda högstubbar.

”Med erfarenheten har ögat vant sig vid att se lämpliga platser för grupper av naturvårdsträd, konstgjorda högstubbar eller skyddsbuskage.” Grupp av naturvårdsträd på favoritstället Liiri och Jyväs är själva skogsägare. Båda anser att det är viktigt att värna om mångfalden också i den egna skogen. ”Den egna skogens grupper av naturvårdsträd är som oaser i plantbeståndet”, förklarar Jyväs. ”De är lämpliga utfärdsmål med matsäck. Framför allt är de viktiga för mångfal- den.” Skogsägarnas önskemål är viktiga vid skogsbe- handling. ”Om man har ett favoritställe i skogen som skulle lämpa sig för en grupp av naturvårds- träd, så lönar det sig att berätta om det för skogs- experten”, tipsar Jyväs. Skogsexpert Piia Jyväs och maskinföretagare Petteri Liiri på en arbetsplats, där de konstgjorda högstubbarna har tillver- kats inne i en grupp av naturvårdsträd. Samtidigt har man lämnat kvar undervegetation som skyddsbuskage för djuren.

6 | skogsextra

Metsä Group

Metsä Group förnyar sina anvisningar för torvmarker Under de senaste åren har vi fått nya forskningsresultat om bland annat skogsvårdens effekter på näringsutsläppen från torvmarker. Dessutom är skogarnas betydelse för kolbindningen betydande.

tar anvisningarna fasta på fastställande av behovet av iståndsättningsdikning och gödslingens betydelse för att sätta fart på tillväxten. De förnyade anvisningarna skolas till vår personal i två etapper: under våren bakom pulpeter och sedan i fält under sommaren och hösten. ”Vi framskrider inom skogsvård på torvmarker med två spetsar: vi tar i bruk bästa praxis och vi deltar aktivt i den forskning som bedrivs i ämnet”, summerar Oijala.

METSÄ Group har identifierat ett behov av att uppdatera sina anvisningar för skogsvård på torvmarker utgående från bästa tillgängliga forskningsresultat. Arbetet är på gång och de ansvariga är skogsvårdschef Teppo Oijala och chef för hållbar utveckling Janne Soimasuo . Målet är att skapa anvisningar till exempel för frå- gan om när och på hurudana torvmarker vi kan rekom- mendera kontinuitetsskogsbruk och när vi kan rekom- mendera skogskultur i jämnåriga bestånd. Dessutom

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Uppdaterad

Skogsägarna är i nyckelposition både i fråga om att värna om skogarnas mångfald och hindrande av klimatförändringen. I ter- mer av konkreta exempel innebär detta till exempel att man plan- terar nya plantor i stället för avverkade träd så snabbt som möj- ligt, att man använder förädlade plantor och frön, att man utför plantskogsarbeten och gallringar vid rätt tid, att man lämnar löv- träd i skogen, att man ökar mängden död ved och naturvårdsträd samt att man beskogar improduktiva områden. Helt vanliga åtgärder för de flesta, men de blir allt viktigare för hela samhället. Vi kommer också i framtiden att lyfta upp viktiga och aktuella teman i Skogsextra. Jag hoppas att ni också ger respons om vad ni vill läsa mera om. Vi vill att våra ägarmedlemmar ska hållas upp- daterade.

SKOGARNA diskuteras mycket i dessa dagar. Synpunkterna på deras betydelse och användning är många och ofta relativt smala. Det skulle vara viktigt att gestalta större helheter, oberoende om det är fråga om enskilda beståndsfigurers livskraft eller hela natio- nens välstånd. I den här publikationen behandlar vi tjänster och virkesmark- nad, men även aktuella ämnen som behandlar hållbar utveckling i termer av till exempel skogarnas mångfald och klimatförändring. En stor del av skogsdiskussionen i Finland i dag kan koncentreras till dessa ämnesområden inom ekologisk hållbarhet. Klimatförändringen påverkar förhållanden inom vår virkesan- skaffning, reflekteras i konsumenternas attityder och konsum- tionsvanor samt regleringen. Skogsbruket och -industrin kommer att möta både hot och möjligheter. Jag tror att vågen kommer att vända till möjligheternas fördel.

JUHA LAINE KOMMUNIKATIONS-DIREKTÖR , METSÄ GROUP

skogsextra | 7

Metsä Group

Koncernens resultatnivå sjönk Metsä Groups omsättning för 2019 var 5 473 miljoner euro (5 709) och jämförbara rörelseresultat var 495 miljoner euro (849).

METSÄ GROUPS RESULTAT 2019

Januari–december (1–12/2018) • Omsättningen var 5 473 miljoner euro (5 709 milj. euro). • Rörelseresultatet var 374 miljoner euro (843). Det jämförbara rörelseresultatet var 495 miljo- ner euro (849). • Resultatet före skatter var 316 miljoner euro (769). Det jämförbara resultatet före skatter var 436 miljoner euro (775). Oktober–december (10–12/2018) • Omsättningen var 1 290 miljoner euro (1 419 milj. euro). • Rörelseresultatet var 32 miljoner euro (208). Det jämförbara rörelseresultatet var 76 miljoner euro (208). • Resultatet före skatter var 18 miljoner euro (193). Det jämförbara resultatet före skatter var 62 mil- joner euro (193).

KONCERNCHEF ILKKA HÄMÄLÄ berättar, ett mas- sapriserna började sjunka under sista kvartalet av föregående år och de fortsatte att sjunka under hela året 2019, vilket ledde till en avsevärd försäm- ring av Metsä Groups resultat jämfört med 2018. ”Inom den mekaniska skogsindustrin var också både efterfrågan på produkter och deras priser på en låg nivå, både för sågade varor och plywood- och limträprodukter. Koncernens affärsverksam- het inom falskartong och vit kraftliner höll enligt förväntningarna en god nivå. Marknaden för

mjuk- och pergaminpapper var stabil, vilket är typiskt för dessa produktgrupper, och Metsä Tissues operativa effektivitet förbättrades till följd av en strategisk granskning av bolagets verksamhet.” Hämälä säger, att inom alla produktgrupper uppskattas efterfrågan på lång sikt och de faktorer som driver på tillväxt vara oförändrade. Metsä Groups jämförbara rörelseresultat under årets första kvartal 2020 uppskattas försvagas jämfört med årets sista kvartal 2019 till följd av strejkerna i de finländska fabrikerna.

Virkesanskaffning och skogstjänster

produktionsutmaningar och höga råvir- kespriser. Den brittiska affärsverksamhe- tens lönsamhet förbättrades jämfört med jämförelseperioden.

alla sortiment både på rot och leverans i hela landet. Under 2019 köpte Metsä Forest avsevärt mindre virke än under 2018. Efterfrågan riktades framför allt till poster som kan drivas på ofrusen mark. Tyngdpunkten inom anskaffningen av energived var fortfarande på grot. I Fin- land köptes huvuddelen av allt virke av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Försäljningen av skogstjänster löpte väl. Virkesdrivningen löpte enligt upp- ställda mål och leveranserna till kunder- nas produktionsanläggningar löpte väl. Virkesdrivningen begränsades under årets slut. Metsä Forest levererade sam- manlagt 34,7 miljoner kubikmeter (36,4) till sina kunder under 2019, varav cirka 86 % till industri som är belägen i Finland. Sammanlagt 40 % av det virke som Metsä Forest anskaffade från privatsko- gar köptes elektroniskt. Inom försäljning av skogsvårdstjänster var andelen 48 %. Träproduktindustri METSÄ WOODS omsättning minskade under 2019 både inom fanerprodukter och den brittiska affärsverksamheten.

Inom fanerprodukterna ökade leveran- serna av Kerto LVL -produkter, men leve- ranserna av plywoodprodukter minskade från jämförelseperioden. Det genomsnitt- liga försäljningspriset för björkplywood och Kerto LVL -produkter hölls nästan på samma nivå som året innan, medan pri- serna på barrträdsplywood steg. Produktionen anpassades vid alla fabriker på grund av fanerprodukternas osäkra marknadssituation. Dessutom stoppade strejk och lockout verksam- heten vid alla fabriker i Finland i decem- ber. Därför kunde investeringarnas kapa- citetsökning inte utnyttjas till fullo. Inom den brittiska affärsverksamheten försva- gades konsumenternas förtroende och efterfrågan av osäkerheten kring brexit. Uppkörningen av den nya Kerto LVL -linjen i Punkaharju framskred planenligt. Linjens effektivitet var bättre än väntat. Affärsverksamhetens lönsamhet för- sämrades jämfört med föregående år på grund av anpassning av produktionen till en tystare marknad och på grund av strejk och lockout. Dessutom ansträng- des lönsamheten av kostnader för bruk- tagning av strategiska investeringar,

I FINLAND var virkesutbudet under 2019 på en lägre nivå än under 2018. Stockpri- serna sjönk från årets början och mas- savedspriserna började sjunka under årets tredje kvartal. Priserna balanse- rades under årets slut. De inköpta voly- merna av råvirke var betydligt lägre under 2019 än under 2018. Virkesdrivnings- och transportförhållandena var goda under merparten av året, men de försämrades under årets sista kvartal. I Östersjöregionen präglades virkes- handeln 2019 av kraftigt överutbud av virke. Utbudet av speciellt massaved ökade på grund av insektsskador i Cen- traleuropa. Utbudet av björkmassaved ökade också i förhållande till efterfrågan mot årets slut och marknaden balansera- des. På stockmarknaden var överutbudet betydande under årets andra hälft till följd av den dåliga marknadssituationen för sågade varor. Överutbudet minskade mot årets slut på grund av dåliga drivningsför- hållanden. Metsä Forest köpte under hela året av

Massa- och sågindustri

OMSÄTTNINGEN och resultatet försäm- rades jämfört med föregående år av lägre försäljningspriser på massa och sågade varor samt stigande råvarupriser. Större försäljningsvolymer för både massa och sågade varor samt en starkare US-dollar hade en positiv effekt på omsättning och resultat. Valutakursväxlingar inklusive skydds- åtgärder hade 58 miljoner euro positiv effekt på räkenskapsperiodens rörelsere- sultat jämfört med föregående år. Metsä Fibres sammanlagda leveransvo- lym av massa var 2 993 000 ton (2 816 000) och den totala årsproduktionen uppgick till 2 948 000 ton (2 973 000). Efterfrågan på marknadsmassor var litet bättre än föregående år, efterfrå- gan på barrträdsmassa ökade. Produk- tionen av papper och kartong var stark i

AFFÄRSVERKSAMHETSOMRÅDENAS RESULTAT

Omsättning, milj. euro

Sista kvartalets jämförbara rörelseresultat, milj. euro

Jämförbart rörelseresultat, milj. euro

Sista kvartalets omsättning, milj. euro

2019

2018

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

1 972,9

27,4

464,9

5,6

1 983,4

32,3

526,4

8,9

434,2

7,2

93,0

-1,1

441,7

16,6

107,8

2,2

TRÄPRODUKTER

2 236,0

248,6

490,2

9,9

2 469,1

668,8

630,1

172,1

MASSA OCH SÅGAR

1 931,8

184,4

478,4

39, 1

1 944,1

251,9

458,0

60,1

KARTONG

1 060,0

73,4

263,5

26,2

1 039,8

36,3

270,3

6,1

MJUK- OCH PERGAMINPAPPER

8 | skogsextra

Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

SKOGSINDUSTRINS strejkaktioner under årets början påverkar inte våra virkesinköp. Det är långsiktig verksamhet som jämnar ut sådana situationer som påverkar skogs- industrins produktion från marknaden eller exceptionella situationer. Virkeshandeln fortlöper som vanligt och efterfrågan är störst på förnyelse- och gallringsobjekt som kan drivas på ofrusen mark. Drivningsförhållandena har tillsvi- dare i vinter varit usla i största delen av landet och vinter blir oundvikligen kort. Där- för kan vi köpa endast köpa vinterposter i begränsad omfattning och i mycket varie- rande grad på olika områden. Jag är särskilt ledsen för våra drivnings- och transportföretagare. Det var stilla redan kring julen och början av det nya året har varit ännu besvärligare på grund av föret och strejkerna. Virkeslagren blir snabbt fulla då fabrikerna står stilla. Situatio- nen underlättas till en del av virkesterminalerna som vi har nära järnvägsstationerna och i ett nätverk kring Äänekoski. Terminalerna har visat sin nödvändighet genom att förbättra flexibiliteten också i exceptionella situationer som denna. I Baltikum har vintern uteblivit, vilket begränsar virkesströmmarna därifrån. I Ryssland har man däremot kunnat driva virke på normalt sätt på vårt verksamhets- område. Insektskadat virke från Tyskland och Centraleuropa kommer fortfarande ut på marknaden och tyvärr gäller skadorna inte endast förra växtperioden, utan mera virke är att vänta på marknaden senast under försommaren. De skogsägare som är intresserade av FSC-certifiering kan nu ansluta sig genom vårt FSC-gruppcertifikat. Vi har redan länge funderat på metoder för att också andra än stora skogsägare kunde få FSC-certifikat för sina skogar. På små fastig- heter är det ofta omöjligt att hitta tillräckligt stora områden med sådana naturvär- den, att skyddskravet på fem procent av arealen skulle uppfyllas. Nu är det möjligt genom det samarbete som vi har inlett med Dasos. Genom den nya tjänsten riktar sig skogsskyddet till sådana objekt som har de högsta naturvärdena. Vi slog igen nya rekord i fjol inom försäljning och utförande av skogsvårdstjäns- ter. Särskilt skogsodlingsåtgärder gjordes i större omfattning än tidigare, men också plantskogsvårdsarbeten såldes i betydligt större omfattning än under året innan. Cirka tio procent av de Kemera-medel som hade reserverats för tidig plantskogsvård utnytt- jades inte i fjol då man ser på hela landet, vilket är beklagligt för hela skogssektorn. Kolbindningen har väckt livlig diskussion under den senaste tiden. Skogsägarna kan ge sitt konkreta bidrag genom att hålla sina skogar i bra tillväxt och genom att effektivera förnyelsen med plantor och frön av hög kvalitet. Dessutom är gödsling en mycket lönsam investering i rätta objekt – också med tanke på kolbindning. Torvmarkernas behandling är ett annat tema som har fått utrymme i diskussio- nerna. Vid förnyelse av torvmarker ska man vara på sin vakt: vattennivån ska hållas så låg, att beståndets tillväxt är god, men å andra sidan så hög, att torven inte bör- jar förmultna snabbt, varvid det frigörs koldioxid. Det är en utmanande balansgång, men inte omöjlig. Vi förnyar för närvarande våra anvisningar för förnyande av torv- Virkesanskaffning är långsiktig verksamhet

Virkesefterfrågan riktades under fjolåret framför allt till stämplingsposter som kan drivas på tjälfri mark.

Kostnaderna för träråvaran var högre än föregående år, men de sjönk lite mot slu- tet av året. Valutakursvariationerna inklusive skyddsåtgärder hade 48 miljoner euro positiv effekt på räkenskapsperiodens rörelseresultat jämfört med föregående år. Metsä Boards andel av intressentbo- laget Metsä Fibres resultat var 45,3 miljo- ner euro (124,5). Avkastningen på sysselsatt kapital var 10,2 % (14,0) och den jämförbara avkast- ningen på sysselsatt kapital var 10,4 % (14,4).

Kina, medan produktionen av tryck- och skrivpapper minskade i Europa. Konsum- tionen av massa ökade i Kina och mins- kade betydligt i Europa. Den massapro- duktionskapacitet som har byggts under tidigare år nådde samtidigt sin fulla pro- duktionskapacitet. Producenternas lager hölls på en hög nivå. Medelmarknadspriset för både lång- och kortfibrig massa hölls under hela året på en lägre nivå än året innan. Den lång- fibriga massans genomsnittspriser i dol- lar sjönk 16 % i Europa och 27 % i Kina under 2019. Den kortfibriga massans genomsnittspriser sjönk 17 % i Europa jämfört med föregående års genom- snittspriser. Euro-dollar-valutakursen stärktes i genomsnitt 5 % jämfört med föregående år. Kartongindustri DE totala leveransvolymerna av kartong minskade och uppgick sammanlagt till 1 791 000 (1 830 000) ton. Leveranserna av falskartong var 1 207 000 (1 215 000) ton. Leveranserna av vit kraftliner mins- kade och uppgick till 584 000 (616 000) ton. Under första halvåret minskade Metsä Boards leveranser av vi kraftli- ner på grund av svag efterfrågan speci- ellt i Europa. Metsä Boards leveranser av marknadsmassa var stabil och uppgick till 460 000 (457 000) ton. Under 2019 förbättrades rörelsere- sultatet av högre försäljningspriser för kartong, särskilt falskartong. På motsva- rande sätt försämrades lönsamheten av sjunkande marknadspriser på massa. Massans negativa resultateffekt lindrades av lägre massakostnader inom kartongaf- färsverksamheten. De sjunkande massa- prisernas sammanlagda effekt på Metsä Boards rörelseresultat var dock negativt. Produktionskostnaderna ökade jäm- fört med föregående år för både massa och kartong. Kostnadsinflationen var snabb under 2018 och råvarornas pri- ser hölls på en hög nivå under 2019.

Mjuk- och pergaminpapper

ÖKNINGEN i omsättning beror främst på högre försäljningspriser. De högre pri- serna kompenserar mindre försäljnings- volymer och försvagningen av norsk och svensk valuta i förhållande till euron. Resultatförbättringen beror på Metsä Tissues effektiveringsåtgärder samt högre försäljningspriser och lägre råvaru- kostnader. Metsä Tissue uppdaterade sin stra- tegi under 2019. Inom ramarna för stra- tegin utförde bolaget en operativ gransk- ning i syfte att förbättra den interna effektiviteten, minska på komplexiteten och koncentrera sig på mjukpappersaf- färsverksamheten. Den strategiska utvärdering av ser- vettverksamheten som inleddes i decem- ber 2018 slutfördes i december 2019. Metsä Tissue kom då överens om för- säljning av servettaffärsverksamheten till keeeper Group som ingår i Mutares Group. Affären omfattar fastigheterna, maskinerna och anordningarna i fabri- ken i Stotzheim, Tyskland, alla lager samt varumärkena. Fabrikens personal ska enligt planerna övergå till den nya äga- ren som så kallade gamla arbetstagare. Genomförandet av affären förutsätter att den tyska konkurrensmyndigheten god- känner affären.

marker utgående från de nyaste forskningsresultaten. Vi deltar också aktivt i ett forskningsprojekt om hållbar skogsvård på torvmarker. På många ställen är det nu lätt att röra sig i sko- gen då det inte finns någon snö, så det lönar sig at kontrollera vilka skötsel- och avverkningsbehov det finns. Man kan också besöka skogen tillsammans med vår skogsexpert.

JUHA MÄNTYLÄ AFFÄRSVERKSAMHETSDIREKTÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

skogsextra | 9

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12