Metsä Group
Åtgärder för förbättrad mångfald Skogsägarna och skogsproffsen arbetar dagligen för skogarnas mångfald. Skogsexpert Piia Jyväs och maskinföretagare Petteri Liiri är experter på naturvård i ekonomiskog.
TEXT Annamari Heikkinen FOTO Seppo Samuli
D et är ett krävande arbete att beakta mångfalden vid behandling av skog. Det finns mycket att komma ihåg: naturvårdsträd, konstgjorda högstub- bar, skyddszoner samt bevarande av både stående och liggande döda träd. Dessutom ska man min- nas föreskrifterna i skogs- och naturvårdslagen. Vid drivning och skogsvård ska man undvika att skada stående och liggande döda träd. Det är Piia Jyväs och Petteri Liiris arbete att verkställa dessa åtgärder som lagar, certifie- ring och frivilliga mångfaldsåtgärder förutsätter i skogsägarnas skogar. Konstgjorda högstubbar är ett exempel på skogsägarnas lust att förbättra skogarnas mång- fald. Metsä Group har gjort konstgjorda högstub- bar i skogarna i mera än tre års tid. De tillverkas för att skapa mångfald av död ved och i gallrings- bestånd för att öka mängden död ved. De konst- gjorda högstubbarna tillverkas med fördel i grup- per av naturvårdsträd eller inne i skyddsbuskage. Från ingången av 2020 ökade vi antalet hög- stubbar som tillverkas i gallringar och slutavverk- ningar från två till fyra per hektar. Åtgärden är frivillig för skogsägarna. Den konstgjorda högstubben tillverkas i van- liga fall av lövträd i massavedsstorlek som kapas till 2–4 meters höjd. Stubben börjar murkna på några år. Bra mottagande för högstubbarna Tillverkning av högstubbar har tagits väl emot av skogsägarna. ”Skogsägarna vill göra högstubbar bland annat därför, att de bildar boträd för bland annat hackspettar och mesar då de murknar”, berättar Jyväs. ”Dessutom är en frisk och mångfaldig skog också till skogsägarens fördel. På de murknande stammarna lever sådana arter, som håller skade- insekter borta.” Skogsägarna motiveras enligt Jyväs också av att man med en liten, konkret åtgärd kan påverka åsikterna om skogsanvändning. Utöver skogens ekonomiska värde har mångfalden en stor bety- delse för många skogsägare. Mångfaldsarbetet ger sig till känna på många sätt i skogsexpertens arbete. Samarbetet med avverkningsmaskinföraren är ett av de mest kon- kreta sätten. Jyväs litar på förarnas yrkesskicklighet. ”Jag ger dem ganska fria händer. Ibland har skogsägaren önskemål som gäller var natur- vårdsträd och konstgjorda högstubbar ska place- ras. I sådana fall markerar jag dem på förhand på stämplingsposten.” Det långa samarbetet med samma maskin- företagare har skapat förtroende. ”När arbetet
fungerar, ökar förtroendet. Skogsägarna har varit nöjda med hur arbetet ser ut.” Viktigt att lämna död ved Död ved är viktig för många skogsarter, var fjärde skogsart är beroende av död ved. Utöver konst- gjorda högstubbar ökas mängden död ved genom de naturvårdsträd som lämnas kvar vid slutavverk- ningar och vilka lämnas i certifierade skogar för att skapa en struktur av olika åldrar. Naturvårdsträd och döda träd tryggar naturens mångfald. Grupper av naturvårdsträd är lämpliga stäl- len för konstgjorda högstubbar. Om de lämnas på riktigt framträdande platser fäster skogsägarna lättare uppmärksamhet vid dem. På gallringsobjekt blir de konstgjorda hög- stubbarna inne i beståndet och framträder inte på samma sätt som på slutavverkningar. Samma urvalskriterier gäller för bägge avverkningsslagen. Ofta planeras ökningen av mångfald redan före virkesdrivningen. ”Det lönar sig för skogsägaren att beakta en eventuell grupp av naturvårdsträd redan i sam- band med förröjningen och låta bli att röja den, så att det uppstår olika skikt och skydd för djuren”, säger Jyväs. Naturvårdsträden lämnas i grupper och vid en värdefull livsmiljö då det är möjligt. För naturens mångfald är det nyttigt med sådana naturvårdsträd som murknar snabbt – till exempel asp är ett bra val. ”Relativt stora, ekonomiskt sett mindre värda träd på stämplingsposten lämnas kvar som natur- vårdsträd. De skyddsbuskage som lämnas i olika skeden av skogsvården kan vara framtidens grup- per av naturvårdsträd. På det här sättet uppstår det död ved av olika storlek och ålder i skogen. Kontinuerlig tillgång till död ved tryggar livsmil- jöer för många arter som är beroende av död ved.” Asp och lövträd bäst Maskinföretagare säger att det ibland kan vara utmanande att välja de träd som ska lämnas kvar. Uppgiften försvåras av att objekten är många och de är alla olika. ”Vid val av naturvårsträd fäster jag uppmärk- samhet vid aspar och glasbjörkar samt undervege- tationen”, berättar Liiri. ”De skapar ett naturligt gömställe för djur och död lövträdsved i skogen.” ”Det lönar sig inte att lämna konstgjorda hög- stubbar och naturvårdsträd uppe på kullar, där de kan välta alltför fort. På en skyddad plats, så som i en däld hålls de säkrare att stå”, säger Liiri. ”Med vanligt bondförnuft kommer man långt och flera års erfarenhet ger säkerhet.” Liiri säger att det under de tre gångna åren har blivit rutin att tillverka konstgjorda högstubbar.
”Med erfarenheten har ögat vant sig vid att se lämpliga platser för grupper av naturvårdsträd, konstgjorda högstubbar eller skyddsbuskage.” Grupp av naturvårdsträd på favoritstället Liiri och Jyväs är själva skogsägare. Båda anser att det är viktigt att värna om mångfalden också i den egna skogen. ”Den egna skogens grupper av naturvårdsträd är som oaser i plantbeståndet”, förklarar Jyväs. ”De är lämpliga utfärdsmål med matsäck. Framför allt är de viktiga för mångfal- den.” Skogsägarnas önskemål är viktiga vid skogsbe- handling. ”Om man har ett favoritställe i skogen som skulle lämpa sig för en grupp av naturvårds- träd, så lönar det sig att berätta om det för skogs- experten”, tipsar Jyväs. Skogsexpert Piia Jyväs och maskinföretagare Petteri Liiri på en arbetsplats, där de konstgjorda högstubbarna har tillver- kats inne i en grupp av naturvårdsträd. Samtidigt har man lämnat kvar undervegetation som skyddsbuskage för djuren.
6 | skogsextra
Powered by FlippingBook