Metsä Group
Skogsexpert Jouni Sippola säger att resultaten av en rätt utförd tidig röjning och plantskogsgallring kan ses tydligt i Airi Vuorinens bestånd som har planterats för cirka tjugo år sedan. ”Skogen är vid god tillväxt.”
INFO
tillverkades i samband med den andra gallringen”, fortsätter Sippola. ”Den goda tillväxten till följd av plantskogsvården kan ses bra på detta objekt.” Skogen har flera syften ”Skogen har ekonomisk betydelse för mig, men jag motiveras till god skogsvård framför allt av en lust att bevara skogen i gott skick också till föl- jande generation”, säger Vuorinen. Diskussioner om skogsägande har redan förts med dottern. Sippola säger att Vuorinens skogar är i utmärkt skick. ”Airi har alltid haft som ledande tanke, att sko- garna ska skötas så att träden växer bra och binder koldioxid och hindrar klimatförändringen. Tanken finns också hos kommande generationer”, berömmer Sippola. En av det finländska familjeskogsbrukets särdrag, det långsiktiga arbetet, syns på ett fint sätt i Vuorinens skog. Vuorinen tar också väl hand om allt annat i anslutning till skogsägande. “Iståndsättningsdikningarna har utförts för 15 år sedan och skogsvägarna är välskötta”, säger Sippola. ”Jag litar på skogsproffsens hjälp” Vuorinen är processingenjör. ”Vissa saker lönar det sig att lämna till experter att ta hand om. Sakkun- nigarbeten ska utföras av sakkunniga och skogsvår- den hör till sådana arbeten”, säger hon. ”Jag kommer från en helt annan bransch och utnyttjande av skogstjänster har varit det enda alter- nativet, Jag har alltid kunnat lita på Jouni och han håller också aktivt kontakt och föreslår naturligtvis vad det lönar sig att göra, då jag inte alltid vet själv.” Fördelar av en väl utförd plantskogsvård • Plantorna får utrymme att växa och tillväxten koncentreras till de bästa stammarna, fram- tidens stockträd. • Skogarna växer snabbare och kolsänkan stärks. • Trädens diameterutveckling är snabbare och de ger gagnvirke tidigare. • Genom att lämna lövträd vid plantskogsvården ökas naturens mångfald och skogens tillväxt blir bättre. En välvårdad plantskog är också beständigare mot skogsskador. • Kostnaderna ökar om plantskogsvården förse- nas.
A iri Vuorinen äger cirka 35 hektar skog i Nakkila, grannkommun till Harjavalta. Vuorinen blev skogs- ägare redan som barn, då hon ärvde skogen av sina gudföräldrar i början av 1960-talet. ”Medlemskapet i Metsäliitto kom också i arv”, säger Vuorinen. Till en början sköttes skogarn av Vuorinens föräldrar tillsammans med gudmodern, men så småningom intresserade hon sig själv också för skogsvård. Jouni Sippola har arbetet för Metsä Group i näs- tan 40 års tid, de tre första åren som skogshuggare. Under de senaste 24 åren har han arbetat som skogs- expert i Ulvsby, Nakkila och Harjavalta. Samarbetet med Vuorinen inleddes för tjugo år sedan. Då utfördes en förnyelseavverkning i Vuori- nens skog, varefter förnyelsen utfördes genom plante- ring av gran och tall. Nu är plantskogarna på bördig mark i 20-årsåldern. När ska plantskogen skötas ”Om träden inte har utrymme att växa, måste utrymmet skapas”, säger Sippola. ”Plantskogsvård som utförs i tid ger de kvarställda träden utrymme att växa. Om plantskogsvården försenas, hinner också träden kring plantorna växa till sig och störa plantornas tillväxt.” ”Blandskog är tåligare mot skogsskador än skog med endast ett trädslag”, påminner Sippola. ”Då man överväger blandskog ska man förvisso beakta att markens bördighet ska vara tillräcklig för både gran och tall.” Blandskog växer bättre än monokultur. Därför lämnas också lövträd att växa vid plantskogsvården. ” Dessutom skapar lövträden en bättre förna som växtunderlag än barrträden gör”, säger Sippola. Varför är plantskogsvården viktig ”Nog måste jag hela tiden tänka på följande genera- tion, som är mycket medveten om klimatfrågor och kolsänkor”, säger Vuorinen. ”Min 28-åriga dotter ger mig ofta råd i dessa frågor.” Skogarna har en stor betydelse för hindrande av klimatförändringen. ”Om man inte vårdar skogen,
bevarar den inte sin livskraft och den ger inte rik- tigt ekonomisk nytta, samtidigt som en ovårdad plantskog inte binder lika mycket kol som ett vårdat bestånd”, säger Vuorinen. ”En välvårdad skog är bra för både dig själv och miljön.” Skogsvårdens mål är att producera stock. Ett vår- dat plantbestånd utvecklas snabbare till ett livskraf- tigt bestånd än ett ovårdat bestånd och det bildas stock snabbare än i oskötta bestånd. Stockar sågas upp till sågvaror som används i kol- lagrande produkter. ”Denna klimataspekt talar också för produktion av grova träd”, säger Sippola. Då trä- den har utrymme att växa, så växer de snabbare och binder mera kol. God plantskogsvård ger utslag i tillväxten ”Man känner igen en lyckad plantskogsvård på att de kvarställda träden är livskraftiga och de har ordentliga årsskott”, beskriver Sippola. Inom skogs- vård ska siktet också ställas längre fram, eftersom resultaten ofta kan ses först efter årtionden. ”Plantskogsvård som utförs vid rätt tid sätter fart på tillväxten och förstagallringen kan utföras tidigare än om plantskogsvården försenas eller lämnas out- förd”, säger Sippola. ”Stammarnas diameterutveck- ling är nämligen snabbare då träden har utrymme att växa och de når snabbare gagnvirkesdimensioner.” Plantskogsvård i tid Vuorinen och Sippola fortsätter sin diskussion i ett granbestånd som planterades för tjugo år sedan. För cirka tio år sedan utfördes en tidig röjning och plant- skogsgallringen utfördes 2018. ”Det här beståndet är nog skött helt enligt skolboken”, säger Sippola ivrigt. ”Plantbeståndet har också bevarats från skador.” ”Dessutom finns där en grupp naturvårdsträd”, pekar Sippola mot den grupp av naturvårdsträd som lämnades att stå vid slutavverkningen för tjugo år sedan. Där finns också de konstgjorda högstubbar som tillverkades för två år sedan i samband med gall- ringen. Vid plantskogsröjningen har man också läm- nat kvar skyddsbuskage. ”Det närliggande tallbeståndet är cirka 30 år gammalt och gallrat två gånger. Högstubbarna
2 | skogsextra
Powered by FlippingBook