Skogsextra 2 - 2024

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 2/2024 SKOGSEXTRA

Systrarna Hautaviitas företag röjer skog. Gruppen är känd för sina inspirerande videon på sociala medier. s. 4 Metsuritrio glänser

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”Visst blev jag ju intresserad” Drivningen av Markku Arves skog utfördes enligt Metsä Group Plus- modellen. Samtidigt kunde skogen räddas från granbarkborren.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO TOMI AHO

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Markku Arves skog förnyades enligt Metsä Group Plus-modellen. Det lämnades rikligt med sparträd.

M arkku Arve hade inga aktiva planer på att göra en virkesaf- fär. Då en granne nämnde att han snart skulle få en skördare på jobb i sin skog, kom Arve att tänka på ett hörn i sin skog. Granbarkborren hade plågat granarna och Arve hade fällt av granarna lite i taget under flera år. Nu hade han blivit orolig för att insektskadan skulle ta fart på allvar i hans skog. ”Jag bad grannen berätta för Antti Lounaja som skötte om virkesaffären att man kunde avverka mina träd på samma gång om det fanns behov av komplettering.” Inte länge efter pratstunden med grannen tog Lounaja kontakt. I slutet av februari besökte de till- sammans skogsskiftet. De redde ut till vilken väg virket kunde köras ut och dessutom kom de överens om att Lounaja skulle lämna anmälan om använd- ning av skog till Skogscentralen. ARVE TOG UPP granbarkborren. Om insekterna gnager under barken, bryts trädets vätskeströmmar och trädet torkar småningom bort. I samband med skadan kan trädet drabbas av blånad, varefter inte ens grova stockar har annat värde än brännved. ”Jag frågade om avverkningen kunde utföras innan påsken och Antti lovade reda ut saken.” Efter fältbesöket kom tidningen Metsä Groupin Viesti i Arves postlåda. I tidningen fanns en artikel om den nya skötselmodellen Metsä Group Plus, där skogens mångfald och skogsnaturen beaktas ännu bättre än tidigare. I artikeln nämndes att Metsä Group betalade en hektarbaserad tilläggsbonus på 300 euro för förnyelseavverkningar som utförs enligt modellen då affären görs inom februari-april. ”Visst blev jag ju genast intresserad. Då verksam- heten sker i liten skala, är en tilläggsbonus på 600 euro för en avverkning på 2 hektar betydande.” Vid avverkningar enligt Metsä Group Plus-sköt- selmodellen lämnas flera naturvårdsträd och flera

konstgjorda högstubbar än certifieringen förutsät- ter. Naturvårdsträd är träd som lämnas bestående kvar i skogen. De får växa, dö och murkna i skogen i egen takt. Konstgjorda högstubbar är träd som kapas på 2–4 meters höjd för att de ska murkna snabbare. Naturvårdsträd och konstgjorda högstubbar skapar mera död ved och hålträd för djurarter som behöver sådant. Ungefär var fjärde skogsart i Fin- land är beroende av död ved. METSÄ GROUP PLUS-SKÖTSELMODELLEN innebär att 30 stycken minst 15 centimeter grova naturvård- sträd lämnas per hektar vid förnyelseavverkningar. PEFC, som är det mest allmänna certifieringssyste- met i Finland, förutsätter att man lämna 20 natur- vårdsträd per hektar. I Plus-modellen tillverkas tio konstgjorda hög- stubbar per hektar, då man annars kulle tillverka fyra. ”Jag tog upp saken med Antti. Han sade att han också hade tänkt att Metsä Group Plus skulle lämpa sig väl för detta objekt, då tanken i varje fall var att lämna tallar på objektet.” DRIVNINGEN INLEDDES den 25 mars klockan 19.30 och drivningen utfördes av Metsä-Haliseva. På morgonen den 28 mars fick skogsägaren ett medde- lande till sin telefon där det meddelades att virkes- drivningen var slutförd. Under sommaren utförs en lätt markberedning och objektet förnyas med tall och björk. Den första avverkningen enligt Metsä Group Plus-modellen var en positiv upplevelse för Arve. han berättar att han var nöjd med både Metsä Group och Metsä-Halisevas verksamhet. ”Tack ska framföras till både Metsä Groups skogsexpert och drivningsföretagets arbetsledning och maskinförare. Även om det blev litet av en riv- start till avverkningen, ordnade sig allt riktigt bra. Det var en glädje att får följa med ett så fungerande samarbete.”

LEDARE

D etta nummer av Skogsextra innehåller artik- lar om utvecklingsprojekt, liksom Skogs- extra brukar. Redaktionen skulle inte ha några svårigheter med att fylla varje num- mer med aktuella artiklar, utan det finns tvärt om ett överskott av objekt att berätta om. Det är en utmaning för Metsä Group att rikta utve- cklingsarbetet och välja de projekt, till vilka kunnande och koncernens finansiella satsningar ska riktas. Inom skogsbruket och skogsindustrin måste utvecklingsarbe- tet i slutändan utmynna i resultat som kan mätas med kalla siffror. Den strategiska ledningen är viktig för detta riktande av resurser och arbetsinsatser. Ledningen av strategin utgår från den av förvaltningsrådet fastställda ägarstra- tegin och går stegvis via koncernens affärsverksam- hetsstrategi till tidtabeller och målsättningar för enskilda projekt. Utvecklingsarbetet måste ske på bred bas, men alla projekt måste stöda ändarna av vår värdekedja: för det första är vår uppgift att öka värdet på våra ägarmedlem- mars skogsbruk och i andra ändan är vår uppgift att pro- ducera produkter och råvaror för en global marknad av produkter som människor behöver alla dagar. Då mitt fjärde årtionde i skogsindustrins tjänst bör- jar fyllas, kan jag intyga, att värden inte kommer att bli färdig, men i backspegeln kan man med tillfredsställelse se, att vi tillsammans har åstadkommit en massa. Blic- ken ska dock riktas framåt, fördomsfritt. Låt oss vända framtidens hotbilder till möjligheter, låt oss korrigera våra svagheter och låt oss stärka våra styrkor. Vi ska inte stampa på stället! Endast utvecklings- arbete kan trygga framtiden

SKOGSNATUREN TACKAR

UNDER 2023 LANSERADE Metsä Group begreppet förnyande skogsbruk. Förnyande skogsbruk avser virkesproduktion, där skogsnaturens tillstånd för- bättras då skogen övergår till följande ägargenera- tioner. Metsä Group Plus-skötselmodellen är ett verk- tyg, men vars hjälp principerna för förnyande skogsbruk överförs till praktiken. Man kommer överens om åtgärder som i större omfattning än nuvarande praxis stöder och förbätt- rar skogsnaturens mångfald i samband med vir- kesaffären eller beställningen av plantskogsvårds- arbeten. Vid avverkningar och skogsvårdsarbeten enligt Metsä Group Plus-skötselmodellen lämnas flera

naturvårdsträd och skyddsbuskage i skogen och dessutom lämnas bredare skyddszoner mot vat- tendrag. Dessa åtgärder utförs i syfte att förbättra lev- nadsförhållandena för arter som är beroende av död ved, skapa skydds- och matplatser för fåglar och däggdjur samt minska risken för näringsämne- surlakning. Omfattningen av Metsä Group Plus-tjänstens åtgärder är betydande, eftersom Metsäliitto Osuus- kuntas medlemmar äger ungefär hälften av pri- vatskogarna i Finland. Skogsägaren besluter om hen vill ha virkesdriv- ning enligt Metsä Group Plus-modellen.

I Esbo den 20 maj 2024 Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ella och Anna Hautaviita lät tanken på ett eget företag mogna under två års tid och de grundade sitt företag 2020.

”Helt tokig fart har det tagit det här”

Metsuritrio röjer skog och planterar skog. Gruppens spontana videosnuttar är jättepopulära.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO SEPPO SAMULI

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

D å Ella Hautaviita var tonåring, ville hon lära sig att använda röjsåg. Hennes pappa visade hemma på gården hur man startar sågen och hur man byter klinga på den. Pappa förde ut Ella i skogen och visade var hon skulle jobba. Han följde med arbetet en stund och lämnade sedan dottern för att jobba. På kvällen hämtade pappa hem sin dotter. Ella gömde sågen under lite ris och tog sig hem för att sova. ”Följande morgon cyklade jag till arbetsplatsen med en kombikanna hängande på cykelstyret. Om jag hade frågor, sände jag en video till pappa och bad honom om råd.” Nu utför Hautaviita sin första gallring i sitt före- tag med sin syster Anna Hautaviita , som är före- tagets andra ägare. På arbetsplatsen finns också en tredje syster, Helmi Hautaviita . Snön ligger knähög och skaren bär nästan men inte riktigt. Föret är alltså så tungt det kan bli. Ella Hautaviita säger att hon har använt mycket tid på att lära sig en bra teknik. ”Då vi tog oss till detta objekt, var vi medvetna om att nybörjare måste göra onödigt arbete. Vi vill ändå öva oss för att lära oss hur det lönar sig att gå till väga.” Ella berättar att en av lärdomarna har varit att man inte behöver brossla massavedsbitarna i stora högar, utan det räcker att dra dem till körstråket. Skotaren tar dem därifrån. DET HAR SKETT en hel del på några år sedan cykel- turen med kombikannan. Till en början sommar- jobbade Ella och Anna i sin pappas företag som bland annat erbjuder skogstjänster. Pappan kan sin sak, då han bland annat är lärare i skogsläroverket i Kulla, vilket numera heter Länsirannikon koulutus Winnova. Fadern följde med sina döttrars arbete och före- slog att de skulle grunda ett eget företag. ”Pappa såg att vi menar allvar. Två år lät vi ären- det mogna och sedan grundade vi företaget 2020”, säger Anna Hautaviita som även har utbildat sig till närvårdare. Rätt snart slogs pappans och de två döttrarnas företag ihop och företaget tog sitt nuvarande namn Metsuritrio. Företaget erbjuder skogsvårdstjänster, plantering, gräsröjning, röjning och tidig röjning. Förstagallring är en nyhet. Arbetet har räckt till och rätt snart började sys- konen Hautaviita tänka att det skulle vara bra att utbilda sig i skogsbranschen också förutom genom praktiskt arbete. Fadern uppmanade syskonen att gå i skola och de tog en grundexamen i skogsbruk i Winnova under kvällar och veckoslut. Pappan var lärare i några kurser. Anna Hautaviita berättar att utbildningen fäste stor vikt vid naturhänsyn. Detta kom till praktisk nytta då Metsuritrio utförde förröjning av ett gall- ringsobjekt. I skymningen kom de till en skog med exceptionellt utseende för vilken det hade markerats slutavverkning. ”Man kunde genast se att platsen var speciell.” Det visade sig att objektet var ett klibbalskärr, en ovanlig torvmarkstyp som ska bevaras. De rapporte- rade om sitt fynd och objektet bevarades.

skogsvårdsarbetena är säsongsbetonade. Namnet Metsuritrio har dock fått stå kvar. En orsak är att namnet har fått en hel del synlighet på some. För närvarande har namnet över 30 000 föl- jare på Instagram och antalet har fördubblats på ett drygt år. ”Helt tokig fart har det tagit det här”, säger Ella Hautaviita på sin korthuggna, finska västkustdia- lekt. ”Int’ kan en vanlig mosatrampare riktigt förstå det här”, kompletterar Anna Hautaviita – syskonen har en vana av att skarva på varandras meningar och de tar fart av varandras prat. Syskonen bedömer att some-populariteten beror på att videosnuttarna är spontana. Ingen förbere- delse görs, utan allt görs på känsla i stunden. Tit- tarna gillar äkta situationer. Bland de tuffaste videoklippen finns videon på hur de fäller enorma granar i Tyskland, upp till sju kubikmeter stora träd. För att få perspektiv: ett träd på en kubikmeter är stort, i regel med en brösthöjds- diameter på 30 centimeter. Syskonen har jobbat två gånger i Tyskland och förra hösten arbetade de med ett bestånd som hade förstörts av granbarkborren. ”Det var en sorglig syn, bara grått över allt”, säger Ella Hautaviita. De fällde döda jättegranar som sedan vinscha- des till körstråken. De antar att körstråken låg glest, eftersom man i Tyskland vill spara växtligheten och minimera körning med maskin. Det leder till att vir- kesdrivningen inte alltid är särskilt praktisk. ”I Finland har vi ett stort försprång i det här hän- seendet”, säger Anna Hautaviita. Syskonen har dock mött svåra situationer även i Finland. Metsuritrios huvudsakliga arbete är att utföra röjningar, men företaget fäller också gård- sträd och ett besvärligt objekt var aktuellt i mars. Det fanns ett elskåp intill den gran som skulle fäl- las, men trädets grenar fanns just på den sidan. De tyngde trädet åt fel håll. ”Jag sa åt Anna, att grenarnas vikt är enorm, så inte faller trädet helt av sig själv i rätt riktning. Jag började ändå fälla trädet”, berättar Ella Hautaviita. Ella sågade fällskäret på motsatt sida stammen än elskåpet. Hon började såga på elskåpssidan, slog i en kil och sågade mera. ”Gångjärnet” blev allt sma- lare, men trädet började inte falla i önskad riktning trots kilar och domkraft. Ella blev tvungen att åka till faderns maskinhall och hämta en vinsch. ”Vi fäste en vajer i en stocksax och lyfte upp den till cirka fem meters höjd. Vinschen fick trädet att falla i rätt riktning”, säger Ella Hautaviita. SYNLIGHETEN PÅ SOME har hämtat samarbets- parter till Metsuritrio. Det har lett till att sysko- nen Hautaviita har blivit tvungna att fundera nog- grant på hurudant innehåll de vill ha på sin kanal. Utgångspunkten är den att företagets huvudupp- gift är att erbjuda skogsvårdstjänster. ”Vi vill inte ge en bild av att vi vill ta ut allting av vår synlighet på some”, säger Anna Hautaviita. Det råder ingen brist på arbete. Skogsägarna kon- taktar Metsuritrio direkt och det finns en del tan- kar på samarbete med andra aktörer. Metsä Group har redan tidigare erbjudit arbeten och under våren inleddes some-samarbetet.

Ella Hautaviita tankar sågen och kollar some.

FAKTA Metsuritrios tips till röjare

SKAFFA ORDENTLIG UTRUSTNING. Jus- tera röjsågens sele så att hållningen är god under arbetet. Justera gasreglaget så, att handen hålls avslappnad. ANVÄND BENEN. Vrid inte på överkrop- pen. Gör inte stora rörelser med dina händer. Fäll de sågade träden med hjälp av sågen.

BYT TILL TORRA KLÄDER under pau- serna. Byt handskar då du tankar.

HÅLL SÄKERHETSAVSTÅND. Fäll inte träd för nära din kompanjon.

TA FÄSTINGVACCIN.

UPPSKATTA BESTÅNDETS TÄTHET. Ta ett 4 meter långt snöre, fäst den ena ändan i marken och gå i en cirkel med snöret. Innanför bandet ska det bero- ende på trädslag bli 8–11 träd efter röj- ning. Antalet stammar per hektar får du genom att multiplicera cirkelns staman- tal med 200. LÄMNA ETT BLANDBESTÅND. Fäll inte bort alla björkar, eftersom naturen tackar för mångfald. BESÖK EN KONDITIONSSAL. Även om arbetet är fysiskt, hålls kroppen i bättre skick om man tar hand om den på sin fritid.

DRICK VATTEN.

METSURITRIO har utvidgat sin verksamhet och har nu åtta anställda. Antalet varierar, eftersom

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Stamvolymprissättningen Skogsägare Perttu Toppi bekantade sig med det nya affärssättet med öppet sinne och konstaterade att metoden är fungerande. I Kiuruvesi där Toppi har sin skog, är stamvolymprissättning i dag ett populärt sätt att sälja virke.

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

VÄLKOMMEN PÅ JOBB

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO EEMELI KIUKKONEN

I slutet av 2023 konkurrensutsatte Perttu Toppi , 26, sin första virkesaffär. Lite tidi- gare hade Toppi ökat sitt skogsinnehav och köpt sin pappas skogsfastigheter och nu hade han utöver 200 hektar skog även ett relativt stort banklån. Avverkningar var av nöden på grund av den senare. Han sände ut sju begäran på anbud. Tre svarade inte, två meddelade att de inte kan utföra avverk- ningen under innevarande vinter. Sålunda fanns det till slut två anbud på bordet, ett av Metsä Groups Pietari Remes , det andra av en konkurrent. ”Pietaris anbud var uppbyggt enligt stamvolym- prissättning som jag nog hade hört talas om, men inte bekantat mig närmare med. Först fick jag skrapa mig i huvudet”, berättar Toppi. STAMVOLYMPRISSÄTTNING är en ny virkeshan- delsmetod som Metsä Group har utvecklat, där man betalar samma kubikmeterpris för hela stammen. Metoden används både i gallringar och slutavverk- ningar. Metsä Group har avstått den konventionella stamprissättningen. Inför anbudet uppskattar skogsexperten bestån- det stamvolym och kvalitet och utgående från dessa fastställer skogsexperten ett pris för varje trädslag. Priset är det samma för hela stammen och apte- ringen påverkar inte den virkesförsäljningsinkomst som skogsägaren får. ”Perttu förhöll sig med öppet sinne till den nya prissättningsmodellen och ville lära sig hur den fungerar och vad uppskattningen grundar sig på. Vi gick tillsammans igenom stämplingsposterna sam- tidigt som jag beskrev objektens medelvolym per stam”, berättar Remes. Remes presenterade den stamprimatris som ligger som grund för prissättningen för Toppi. Ur matrisen kan skogsägaren se en uppskattning av medelvolymen av de träd som avlägsnas och det pris per kubikmeter som beror på stammarnas medelvo- lym. Av matrisen kan man också läsa ut hur priset för- ändras om avgångens medelstamvolym avviker från förhandsuppskattningen. Om avgångens medelvo- lym är större än uppskattat, betalar köparen mera för virket. Om avgångens stammar än mindre, blir också priset lägre. ”Metoden krävde till en början att jag bekantade mig med den, men den var slutligen lätt att för- stå. Dock måste skogsägaren veta vad hen säljer för att kunna bedöma om anbudet är relevant”, säger Toppi. AFFÄREN GJORDES i slutet av november och de sista figurerna avverkades i januari. Inalles blev utfallet från förnyelseavverkningar, gallringar och

FAKTA

Känner du virkeshandelns prissättningsmodeller? Sortimentsmetoden • Konventionell och mest använd prissättningsmodell • Prissättningen grundar sig på sortimenten stock och massaved • Tallstockens minimidiameter är 15 cm, granstockens 16 cm och massavedens 5 cm • Stammarna kapas enligt de mått- och kvalitetskrav som fastställs i virkeshandelsavtalet Stamvolymprissättning • Prissättningsmodell som har utvecklats av Metsä Group • Tillämpades på gallringar från 2021, utvidgades till slutavverkningar 2024 • Samma kubikmeterpris för hela stammen, fastställs per trädslag • Används på tall och gran, björk alltid med prissättning per sortiment • Det slutliga pris som betalas till skogsägaren fastställs utgående från den verkliga medelvolymen för de träd som avlägsnas • Anbudet grundar sig på en stam- volymprismatris, ur vilken skogs ägaren ser hur kubikmeterpriset ändrar om stammarnas medelvolym avviker från uppskattningen • Virkesförsäljningsinkomsten påverkas inte av hur stammarna kapas vid drivningen • Endast för barrträd • Lämpar sig för vårdade bestånd med jämn åldersfördelning

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

ÄVEN INKOMMANDE SOMMAR erbjuder Metsä Group en möjlig- het till arbete för unga runt om i landet. Dessa tillfällen kan leda till en ny riktning i livet. Själv började jag i huset som ung forststuderande inom försälj- ning av kartong. Jag möttes av en livlig verksamhetsmiljö, där människorna hastade från ett ställe till ett annat. Telefonsamtal och faxapparaternas ljud fyllde ljudmiljön. Det kändes som om jag hade stigit in i en helt ny värld, där varje dag förde nya utmaningar med sig. Jag bekantade mig med människor i olika uppgifter inom organisationen och alla hade sin egen berättelse. Jag lärde mig och växte till mig en massa på kort tid. Då mina studier var inne på slutrakan gick jag över från kar- tong till marknadsföring av såg- varor, därefter till skötsel av varu- märken och slutligen över till kommunikationen. Åren i Metsä Groups tjänst har låtit mig växa både professionellt och på per- sonlig nivå. Jag har lärt mig att uppskatta teamarbete, sett hur viktig kommunikation är och fått en förmåga att anpassa mig till förändrade situationer. Den vikti- gaste lärdomen har varit, att varje utmaning är en möjlighet att lära sig nya saker. Välkommen till Metsä, du som är ung! Ta emot de möjligheter som finns, bygg nätverk och ta lär- dom. Ett sommarjobb kan vara en språngbräda till en längre karriär.

förstagallringar cirka 800 kubikmeter. Toppi är nöjd med slutresultatet. ”Erfarenheten är positiv och jag har inget ont att säga om virkesaffären.” I välskötta, jämnåldriga bestånd är det relativt lätt att uppskatta stammarnas medelvolym. Toppis skogar uppfyller dessa kriterier, så Remes uppskatt- ningar motsvarade de förverkligade medelvoly- merna för utfallet. ”Uppskattningarna träffar inte alltid helt rätt,

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

n träffade mitt i prick

Metoden krävde till en början att jag bekantade mig med den, men den var slutligen lätt att förstå, säger Perttu Toppi.

eftersom skördarföraren med sina val kan påverka vilka träd som avverkas. Men vi höll oss riktigt bra nära sanningen”, säger Remes. Skogsägarna har gett metoden beröm för sin transparens. Inom Kuopio distrikt där Remes jobbar, har metoden blivit såpass populär att redan en tred- jedel av alla affärer görs enligt den nya metoden. På våren utför en lokal entreprenör markbered- ningen på förnyelseobjekten. Toppi har beställt plantorna av Remes. ”Jag planterar plantorna själv. En figur förnyas med gran, den andra med gran och tall.” Toppi utför själv alla arbeten som kan utfö- ras med planteringsrör eller röjsåg. Toppi har kört

skogsmaskiner som yrkesförare, så avverkningsar- bete skulle också vara möjligt, men det begränsas av att han inte har maskiner. Skogen är en placering för den unga skogsägaren och därför gynnar han barrträd i skogsodlingen. ”Björken får komma in där den finner sin plats, men så länge man får betalt för tall och gran så för- söker jag odla av dem.” Även om fastighetsaffären var en stor satsning, tror Toppi att det lönar sig att placera i skog. ”Skogen binder stora belopp. Jag litar dock på att skogsägaren får använda sin skog och sälja virke även i framtiden.”

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Naturvårdskunnande i ekonomiskog

Nicolas Vollar fick sitt drömjobb, då han valdes som en av fyra skogsnaturvårdsexperter i Metsä Group. Det här känns helt rätt, säger han.

TEXT LAURA LENKKERI FOTO SEPPO SAMULI

S kogsnaturvårdsexpert Nicolas Vollar har arbetat i sin nya uppgift i ungefär en månads tid då tidningen intervjuar honom. Arbetet sysselsätter Vollar och han verkar ivrig – den nya uppgiften är ju precis vad han intresserade sig för redan för flera år sedan. Vollar kom in i skogsbranschen som skogsma- skinförare för tio år sedan. Då började han bekanta sig noggrannare med objekt inom skogslagens tionde paragraf för att bättre kunna identifiera sådana från sin förarplats i skogsmaskinerna. Det är fråga om särskilt viktiga livsmiljöer som lämnas helt ytter om skogsbrukets åtgärder. Då Vollars familj blev större, upplevde han att skogsmaskinförarens arbetstider inte riktigt pas- sade ihop med småbarnsfamiljens vardag. Samtidigt hade Vollar lust att utveckla sig själv professionellt, så han började studera till skogsbruksingenjör vid en yrkeshögskola och strax efter sin examen på våren 2020 anställdes han som skogsexpert hos Metsä Group. FÖRRA HÖSTEN återvände Vollar till skolbänken, då en ny utbildning med sikte på en högre yrkes- högskoleexamen inleddes i Tammerfors med inriktning på naturhänsyn. Vollar studerar vid sidan av sitt arbete. ”Det känns helt rätt och det råkade sig dessutom såpass bra att ansökan till arbetet som skogsnatur- vårdsexpert öppnade sig”, minns Vollar. Vollar började som skogsnaturvårdsexpert i mars 2024. I den nya uppgiften finns fyra personer, alla med sitt eget geografiska ansvarsområde. Vollars område omfattar Metsä Groups anskaffningsdistrikt Lojo, St Michel och Villmanstrand, dvs. en stor del av södra Finland från Hangö till Nyslott. SKOGSNATURVÅRDSEXPERTERNA stöder Metsä Groups personal inom virkesanskaffning och skogs- tjänster, så som skogsexperterna, i frågor som krä- ver kunnande inom naturvård. ”Tills vidare har fastigheter som ansluter sig till FSC®-certifieringen spelat en stor roll i arbetet, men

Nicolas Vollar bekantar sig i sitt arbete bland annat med objekt enligt skogslagens tionde paragraf, dvs. särskilt viktiga livsmiljöer.

under olika årstider är det olika typer av frågor som träder fram i arbetet”, berättar Vollar. Vollar har också hjälpt till med att ställa upp en ansökan om miljöstöd och han har bekantat sig med två flygekorrobjekt. Arbetsuppgifterna omfattar också bland annat rådgivning om hur avverkningar och skogsvårdsarbeten kan utföras kring rovfåglar- nas bon. Den första månaden med nya arbetsuppgifter har varit bråd, men det känns bra. ”Jag gillar verkligen att få prata igenom någon situation med skogsexperten och utnyttja mitt kun- nande för att hitta en lösning för vad som är det bästa sättet att gå vidare”, säger Vollar. Då Vollar och de andra skogsnaturvårdsexper- terna finns som stöd för skogsexperterna, kan de bättre koncentrera sig på sitt eget arbete bland skogsägarna. ”Skogsexperterna behöver inte vara insatta i alla detaljer, utan deras uppgift är att identifiera excep- tionella objekt i fält och slå en signal till mig eller mina kolleger för att få råd”, berättar Vollar. VOLLAR BEKANTADE sig med många skogsägare under sin tid som skogsexpert. Han anser att åsik- terna om skogssnaturvård är lika många som skogs- ägarna.

”En del förhåller sig mycket positivt och är med- vetna om att det kan leda till en liten ekonomisk svacka i fråga om virkesförsäljningsinkomster, men de ser också att skogens värde ökar såpass mycket genom en bättre mångfald att det är värt det. Men det finns också andra synsätt.” Många skogsägare funderar på vad de får i utbyte mot satsningen på skogsnaturvård, så som vilka arter som gynnas. ”Om du lämnar ett skyddsbuskage, gynnas vissa arter, medan andra arter har nytta av död ved. På det hela taget skulle det vara viktigast att ta hand om skogens hälsa”, konstaterar Vollar. Enligt Vollar lönar det sig att satsa på skogsnatur- vård och mångfald, eftersom det är ett sätt att trygga att skogen bevaras friska och livskraftiga till kom- mande generationer. ”En mångfaldig skog är en friskare skog, eftersom den är mera resistent mot störningar. Det har alltså även ett ekonomiskt värde att vi tar hand om mång- fald i skogen.”

FAKTA KONTAKTA DIN SKOGSEXPERT om du har ett värdefullt mång- faldsobjekt i din skog eller om du är intresserad av att ansluta dig till FSC-certifieringen.

FSC-C111942

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Spirande tillväxt

Å rets första kvartal 2024 förverkligades inom de flesta av Metsä Groups affärs- verksamhetsområden i en stärkt mark- nadssituation då man jämför med slu- tet av föregående år. I en situation med spirande tillväxt och stärkt efterfrågan hade fyra veckor av politiska strejker en betydande inverkan på Metsä Groups resultat, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . Största delen av koncernens fabriker i Finland stod stilla under 2–3 veckor på grund av strejker i hamnarna och järnvägarnas godstrafik. Resultatef- fekten uppskattas till 60 miljoner euro, varav 20 mil- joner euro riktas till årets andra kvartal. ”Den långa politiska strejken har allvarliga effek- ter på våra kundförhållanden. Ansvarslös verksam- het av det här slaget från fackföreningsrörelsens sida försvårar långsiktig utveckling av finländsk indu- stri”, konstaterar Hämälä. Byggverksamheten har fortfarande varit svag på Europas huvudmarknader, vilket framför allt visar sig i form av svag efterfrågan på barrträdsplywood.

Affärsverksamhets- områdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförtbart rörelseresultat , milj. euro

1–3 2024

1–3 2023

1–3 2024

1–3 2023

Virkesanskaffning och skogstjänster 615,6

601,3

12,6

6,8

Träprodukter

140,1

161,8

7,4

24,6

Massa och sågvaror

584,5

668,6

-14,7

134,3

Kartong

483,7

542,1

31,5

88,7

Mjuk- och pergaminpapper

297,7

343,1

41,1

46,8

produktionskapacitet till följd av att produktions- anläggningar läggs ner och av flaskhalsar i leveran- skedjorna”, säger Hämälä. Den goda efterfrågan på primärfiberkartong under årets början förväntas fortsätta under årets andra kvartal. Inom mjukpap- persaffärsverksamheten förväntar vi oss att inflatio- nen ska fortsätta under kommande kvartal särskilt till följd av löneförhöjningar och stigande priser på vissa råvaror, konstaterar Hämälä. på grund av en gasexplosion. Vi har omfördelat våra virkesströmmar och flyttar virke från norr mot söder och ökar lagren i hela landet. I Finland minskar vi användningen av fossila kemikalier inom virkesdrivningen genom att inom stubbehandlingen ersätta dem med pergament- svamp och genom att använda biooljor för smörjning av skördarens kedja. Vi uppskattar att upphörandet med användning av urea minskar våra koldioxidut- släpp motsvarande cirka tusen dieselpersonbilar på årsbasis. I skogen använder vi över en halv miljon liter mindre fossil kedolja. Jag anser att det är fråga om en betydande naturgärning. Den positiva utvecklingen inom kundupplevelsen fortsätter inom virkeshandel, försäljning av tjäns- ter och drivning. Under februari-mars ordnade vi festseminarier med anledning av Metsäliitto Osuus- kunta 90 år och i dessa seminarier deltog cirka 5 000 ägarmedlemmar med sällskap. Det finns mycket arbete inom implementeringen av EU:s skogspolitik. Beredningen av den nationella definitionen av gammal skog och primärskogar är inne på slutrakan. Det är viktigt att dessa definitio- ner är klara för att spelets regler ska vara gemen- samma för alla. Staten måste rikta tillräcklig finan- siering till objekt på privat mark som uppfyller krite- rierna, för att det inte ska uppstå en risk för gråzoner inom skyddet. Restaureringsförordningen blev på bordet i EU och tas eventuellt upp ännu under våren. Nu är det ett ypperligt läge att kontrollera situa- tionen i egen skog och trygga skogens tillväxt med plantskogsvård och gallringar. Tack till ägarmed- lemmarna för en livlig början på året och en grön vår till alla!

Efterfrågan på Kerto LVL-produkter har dock stärkts. Situationen för efterfrågan-utbud av marknads- barrträdsmassa förväntas bli hårdare och medel- priset för massa uppskattas stiga efter årets första kvartal. ”Utbudet av barrträdsmassa minskas av det långa produktionsuppehållet vid bioprodukt- fabriken i Kemi, den globala minskningen av mångfald har blivit populärare. Vi är särskilt intresserade av att köpa sommarav- verkningsdugliga avverkningar, björkstock och leve- ransvirke. Metsä Group Plus-modellen blir allt popu- lärare och under kampanjen i februari-april var dess andel av affärernas antal 40 procent och 50 procent av inköpta fastkubikmeter. För avtalskunder lönar det sig att utnyttja den pågående prisgarantiperioden som utgår i maj. Den stamvolymprissättning som vi har utvecklat i egenskap av föregångare inom virkeshandel har nu utvidgats till förnyelseavverkningar. Vi har upphört att använda fast stampris, eftersom erfarenheterna av stamvolymprissättning är utmärkta och eftersom metoden uppfattas som en rejäl virkeshandelsmetod. Virkesmarknadssituationen är relativt balanse- rad i Östersjöregionen. I Baltikum är massavedspri- serna på bark vid väg på samma nivå som i Finland och energivirkespriserna är lägre. I Sverige är mark- nadssituationen balanserad för barrmassaved och priserna vid väg på samma nivå som i Finland. Vi säljer vår virkesanskaffningsverksamhet i Est- land till Combiwood Grupp OÜ:s dotterbolag Combi Forest OÜ. Samtidigt kommer vi överens om lång- variga leveransavtal för massaved och flis med dem. Lösningen är tänkt att skapa flexibilitet i olika mark- nadssituationer och tyngdpunkten i vår verksamhet är ägarmedlemmarnas service och virkeshandel i Finland. Drivningsförhållandena under vintern var utmärkta med undantag för den stränga kölden i början av januari och vi kunde öka våra lager. Sys- selsättningsläget för våra drivnings- och transport- företagare är sakligt, trots att bioproduktfabriken i Kemi har ett produktionsuppehåll på fem månader

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

Efterfrågan fortfarande stark

M arknadssituationen för slutproduk- ter har förbättrats och efterfrågan på virke är god trots det långa produk- tionsuppehållet för servicearbeten vid bioproduktfabriken i Kemi. Årets början har varit stark för oss inom virkeshandeln och det är glädjande att skötselmodellen Metsä Group Plus som förbättrar skogens klimatresistens och

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

God skogsvård ger resultat Skogsbrukets rörelseresultat förbättras då man sköter om skogen. Avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group är också en bra metod att nå goda resultat.

TEXT KRISTA KIMMO FOTO MIKA ANKKURI

P rivatskogarnas rörelseresultat var under 2022 i genomsnitt 162 euro per hektar. Rörelseresultatet var i genomsnitt tio procent högre för de skogsägare som har avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group. Ett bra rörelseresultat vittnar om aktiv skogsvård säger Metsä Groups direktör för virkeshandel och skogstjänster Juho Rantala . ”Hemligheten bakom ett bra

betalar sig i forma av lägre plantskogsvårdskostna- der”, säger Laine. Metsä Group säljer och levererar alltid plantor och frön av bästa tillgängliga kvalitet till skogs- ägarna. Förädlade frön och plantor växer snabbare till träd av bättre kvalitet. I och med klimatförändringen är det allt vikti- gare att olika trädslag planteras på rätt växtplats, vilket också har varit en tumregel inom finländskt

skogsbruk under årtionden. I Finland uppstår det också alltid plantor på naturlig väg mellan de odlade plantorna, i typiska fall björk, rönn och viden. Där- för behövs plantskogsvård som utförs med röjsåg. ”Plantskogsvården styr kon- kurrensen mellan trädslag och trädindivider, man får önskade träd att utvecklas snabbare till grova stammar. Enligt en tum- regel ger en euros satsning på plantskogsvård tre euro i avkast- ning. Plantskogsvården borde ses som en investering, inte enbart som en kostnad”, berättar Laine. Rantala påminner om att tid-

rörelseresultat finns i skogsvårds- arbeten som utförs väl och vid rätt tid.” Metsä Groups avtal om sköt- sel av skogsegendomen lämpar sig för skogsägare som årligen gör virkesaffärer och skogsvårdsarbe- ten. Avtalet omfattar årsplanering och förverkligande av arbeten på ett sådant sätt som avtalats med skogsägaren. Skötselavtalskun- dernas skogar sköts alltså aktivt. ”Skogen växer i Finland också helt utan vård. Skogsvården påverkar det växande trädbestån- dets kvalitet, volym och tillväxt- hastighet. Ur virkesproduktions- synpunkt siktar god skogsvård till att öka andelen värdefull stock”, säger Metsä Groups skogsvårds- chef Tiina Laine .

FAKTA SKOGSBRUKETS RÖREL- SERESULTAT räknas ut genom att man från årets inkomster drar av kostna- derna för ifrågavarande år och delar resultatet med arealen. Skogsägaren får inkomster från virkesför- säljningar, Metka-stöd och bonus. Utgifterna består av investeringar i skogsbruket, till exempel markberedning, plantor och frön, plantskogsvård, gödsling och förbättring av skogsvägar.

punkten också har betydelse: varje år som plantskogsvården försenas leder till en höjning av kostnaderna på cirka tio procent. Förstagallringen är den första åtgärden under skogens livscykel som ger inkomster till skogsägaren. ”Förutsatt att tidigare arbeten har utförts vid rätt tid och väl”, påpekar Rantala. RANTALA OCH LAINE är överens om att förstagall- ringen i första hand ska ses som en skogsvårdsåt- gärd, trots att den ger inkomster. Förstagallringen riktar liksom plantskogsvården tillväxten till de träd som har bästa förutsättningar att utvecklas till stockstammar. ”Ljus, utrymme, vatten, näringsämnen – resur- serna som behövs för tillväxt är begränsade. Plant- skogsvård och gallringar minskar på konkurrensen mellan de träd som lämnas kvar att växa. Det påver- kar tillväxt och skogens hälsa. Det tar längre tid för träden att utvecklas till stockträd om man inte utför gallringar”, summerar Laine. Tillväxtgödsling av mineraljordar är en lönsam investering i skogen. Då gödslingen utförs efter den andra gallringen, cirka 10 år före slutavverkning,

DET HAR FORSKATS mycket i skogsvård och dess inverkan på skogsbrukets lönsamhet. Varje skogs- vårdsåtgärd påverkar beståndets tillväxt och hur väl följande skötselåtgärd kommer att lyckas. Grundandet av ny skog inleds med markbered- ning. ”Markberedningen ska utföras väl för att bevara skogens avkastningsförmåga. Om man prutar på kvaliteten i det här skedet, ackumuleras problemen i ett senare skede”, säger Laine. Markberedningen gör att planterings- eller såpunkten är varmare än omgivningen. Den förbätt- rar näringsämnenas tillgänglighet och hindrar kon- kurrerande växtlighet och snytbaggens framfart. Detta förbättrar plantornas tillväxt och överlevnad. Enligt forskningen höjer markberedningen mark- temperaturen under tio års tid jämfört med jämn mark. ”Billig är inte synonymt med kostnadseffektiv. En förmånligare harvning kan innebära högre plant- skogsvårdskostnader och en dyrare högläggning

Högläggning betalar sig tillbaka i form av lägre plantskogsvårdskostnader.

består mertillväxten uttryckligen av stock. Rantala räknar att den euro som man satsar på gödsling kommer ungefär fördubblat tillbaka i vir- kesförsäljningsinkomsterna. Vitaliseringsgödsling med aska eller bor ger bättre tillväxt på torvjordar eller mineraljordar där det finns brist på näringsämnen som är livsviktiga för trädens tillväxt. Man kan ansöka om stöd för gödsling med aska och bor via skogsbrukets incita- mentssystem Metka. För gödsling med aska på torvmarker är stödet 270 euro per hektar och för borgödsling 155 euro per hektar. Förnyelseavverkning eller slutavverkning, vilket

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

UTMÄRKELSER

Skadetillämpningen fick pris METSÄ GROUPS SKOGSSKADETILLÄMPNING har vun- nit första pris i den internationella innovationstävlingen Quality Innovation Award. Bolaget CollectiveCrunch har deltagit i utvecklingsarbetet. Tillämpningen identifierar insektsskador i skogen, till exempel skador som förorsakas av granbarkborre redan innan de är synliga för människoögat. Tillämp- ningen finns i Metsä Groups Metsäverkko. Metsä Groups koncept Framtidens sågverk fick erkännande i samma tävling i kategorin Business inn- ovations.

VINSTUTDELNING

Vinstutdelning METSÄLIITTO OSUUSKUNTA BETALAR på basen av resul- tatet för 2023 ut ränta på grundandelar 6,5 procent (7,0 procent för 2022). För Metsä1-tilläggsandelar utgår räntan med 6,0 procent (6,5), för A-tilläggsandelar med 3,0 procent (4,0) och för B-tilläggsandelar med 1,0 pro- cent (1,0). Räntorna fastställdes av Metsäliitto Osuus- kuntas fullmäktige i april. Överskottsåterbäring betalas motsvarande 0,30 euro per kubikmeter industriellt gagnvirke som mot- tagits av medlemmen under fyra föregående, avslutade räkenskapsperioder. Överskottsåterbäringen beta- las i huvudsak ut i form av Metsä1-tilläggsandelar, men i pengar till den del det är fråga om medlemmens för- skottsinnehållning. Sammanlagt uppgår den fastställda vinstutdel- ningen till cirka 101 miljoner euro (101).

INVESTERINGAR

Investeringar i Finland

METSÄ GROUP FÖRNYAR falskartongmaskinen i Sim- pele. Förnyelsen förbättrar kartongens kvalitet och för- bättrar produktionens effektivitet. Dessutom innebär förnyelsen att man kan ersätta fossila bränslen vid till- verkningen av kartong. Genom förnyelsen ökar Simpelefabrikens produk- tionskapacitet med cirka 10 000 ton, varefter den årliga produktionskapaciteten uppgår till cirka 310 000 ton. Fabriken tillverkar lätt falskartong av hög kvalitet som främst används i livsmedels- och läkemedelsförpack- ningar. Metsä Group inleder ett investeringsprogram vid kartongfabriken i Kyro i syfte att förbättra barrierkar- tongernas förmåga och utvidga möjliga slutanvändn- ingsändamål. Investeringarna i Simpele och Kyro upp- går till uppskattningsvis 250 miljoner euro under kommande 10 år.

man vill välja att kalla den, ger den största inkom- sten till skogsägaren. Den är också det enskilda skogsarbete som mest påverkar rörelseresultatet. I en ideal situation har skogsägaren på sina skogsfast- igheter hela tiden bestånd i olika utvecklingsfaser så att de når slutavverkningsmognad vid olika tider och ger kontinuerliga inkomster till sin ägare. Skogsägarna strävar till att schemalägga slutav- verkningen på ett sätt som ger bästa möjliga ekono- miska avkastning. Det påverkas av beståndet, men även skogsägarens ekonomiska situation och kon- junkturer. Ägarmedlemmarna kan placera av sina virkesförsäljningsinkomster i Metsä1-tilläggsande- lar, där virkespengarna fortsätter att växa.

DÅ SKOGEN BLIR ÄLDRE ökar virkesbeståndets volym, men å andra sidan avtar tillväxten. Det innebär att den årliga avkastningen i förhållande till skogens värde minskar år för år. Då kommer vi till den situationen att det lönar sig att förnya sko- gen och placera pengarna i någonting som avkastar bättre, så som till exempel Metsä1-tilläggsandelar. ”Vilken är rätt tid att göra virkesaffärer – det beror på alla dessa aspekter. Var förra våren rätt ögonblick eller är det inkommande höst. Ett är dock säkert och det är att investeringar i skogen leder till större och snabbare tillväxt av bättre kvalitet”, sum- merar Rantala.

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Sommarjobb öppnade karriärspåret Heikki Savolanen gillar skogsexpertens arbete för att det är så omväxlande. Han får röra sig i naturen, arbeta med dator och träffa kunder. Skogsexpert Heikki Savolainen anser att det är ett privilegium att få röra sig i naturen i sitt arbete.

program. Å andra sidan vill jag inte sitta vid datorn varje dag. Rätt snabbt vill jag ut i skogen igen.” I skogen kan Savolainen kontakta datasyste- men med sin mobiltelefon. Han ser sin exakta position på kartan och platsens skogsinvente- ringsuppgifter, flygfoton, felfärgsfoton, trädens höjdmodeller… Det finns så mycket information att virkes- affärerna skulle kunna utföras på distans, men Savolainen vill inte lita blint på systemen. I sko- gen ser man noggrannare och man kan ta prov- ytor med relaskop för att kontrollera om uppgif- terna stämmer. ”Till en början använde jag ofta relaskop, men med tiden har ögat vant sig vid att uppskatta beståndet.” SAVOLAINEN STUDERADE till skogsbruksingen- jör vid Lapplands yrkeshögskola i Rovaniemi. Under sina studier, sommaren 2020, fick han en praktikantplats vid Metsä Groups lokala kontor i Rovaniemi. Han arbetade som hjälpreda åt de operativa förmännen inom skogsvård och driv- ning, vartill han utförde granskning av driv- ningskvalitet. ”Min handledare var mycket yrkeskunnig, lärde mig ingående och besvarade alla frågor. Jag behandlades med respekt som praktikant. Jag fick en känsla av att man bryr sig om sina egna, även om det endast var fråga om ett kort prakti- kantavtal.” Under sommaren 2021 fortsatte Savolainen som sommarjobbare vid lokalkontoret i Rovaniemi. Under midsommarveckan fällde stormen Paula över fyra miljoner kubikmeter virke i Koilloismaa och de norra delarna av Kajanaland och Savolainen blev ombedd att ta sig till Taivalkoski för att inventera skadorna. I december 2022 fick Savolainen fast anställning som skogsexpert vid distriktskontoret i Kemi. Han kunde ha börjat redan tidigare, men han hade ett halvårigt vikariat i Heinävesi då han tog sin examen. Han ville sköta sitt vikariat på ett hedervärdigt sätt och Metsä Group förhöll sig positivt till hans begäran. Savolainen gillar att röra sig i naturen men han gillar också människor. Han träffar skogsägare både på kontoret och i samband med fältbesök. ”Ofta träffas vi direkt ute på skogsfastigheten och vi kan ta en kaffe vid en brasa i skogen.

TEXT ANTTI KIVIMÄKI FOTO NINA SUSI

S olen skiner på vårskaren, skidan löper och skogsexpert Heikki Savolainen , 27, brister ut i ett leende. ”I slutet av april ligger snön ofta ännu så djup att skogsskidor är det snabbaste sättet att ta sig fram”, berättar Savolainen. Den unga skogsexperten arbetar på Metsä Groups distriktskontor i Kemi. Hans verksam- hetsområde omfattar Ijos norra delar och då hans kollega går i pension kommer området att utvidgas att omfatta hela Simo kommun. En betydande andel av områdets skogar består av dikade torvmarker. ”Drivnings- och transportdugligheten på torv- markerna är ofta beroende av långvarig köld och därför kan åtgärder endast utföras under vintern. Utbudet av vinterposter är större än utbudet av sommarposter i regionen. Trots det borde vi få in stämplingsposter för både sommar- och vinter- drivning i jämn takt så att virkesströmmarna ska hållas jämna och så att det ska finnas drivnings- arbete även under sommaren.” Savolainen ansvarar för virkeshandel och för- säljning av skogstjänster. Merparten av virkesaf- färerna görs som rotaffärer, varvid Metsä Group tar hand om drivning av virket och transport av virket till fabrik. En viktig del av Savolainens arbete består av att planera stämplingsposterna, dvs. rita ut lagrings- och vändplatser på karta och reda ut virkets driv- nings- och transportduglighet. ”Sådana aspekter som påverkar säkerheten, så som ellinjer ska markeras noggrant. Dessutom ska man redan i planeringsskedet beakta mångfalds- och miljöaspekter, skogslagen, fornminnen, certifi- kat och skogsägarens önskemål.” SAVOLAINEN VÄXTE UPP i Övertorneå och han rör sig gärna i den nordliga naturen. På våren bär skaren. Under försommaren skiner solen och det finns inte så mycket myggor som stör. Under hösten är vädret friskt och landskapet glöder av höstglöd (ruska). Savolainen försöker planera fältarbetet enligt väderleksprognoserna för att undvika de hårdaste regnen och starkaste köldknäpparna. Det lyckas

inte alltid, då han måste bege sig ut i fält ett par tre gånger per vecka. Under början av förra vintern krävdes sex kilome- ter skidning i djup snö. Skaren bar inte ännu, utan snön bestod av halvmeterdjup pudersnö. ”Det kommer dagar då man har lätt att hålla till- baka ett leende. Jag var dock tvungen att ta reda på om drivningen skulle lyckas utan problem.” Under högsommaren fylls skogen av myggor, knott, bromsar och fästingar, i augusti kommer älg- flugorna. Savolainen klär sig i mössa med myggnät och försöker i övrigt hålla täta kläder. VARJE VECKA tillbringar han ett par dagar på kon- toret. Savolainen sparar virkesaffärer och skogs- tjänster i Metsä Groups datasystem, planerar nya stämplingsposter och kontaktar skogsägare. ”Jag gillar datorarbeten och att lära mig nya

SKOGSEXTRA

VÅR KUNDBETJÄNING KAN NÅS må–fre kl. 8–18, lö kl. 10–16 010 7770 jasenpalvelut@metsagroup.com Chat-tjänst erbjuds på: www.metsagroup.com/virkesanskaffning och www.metsaverkko.fi/sv

VI ÄR OCKSÅ PÅ SOCIALA MEDIER X: @metsapalvelee Facebook: Metsä palvelee Instagram : @metsagroupvasa

UTGES AV METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Chefredaktör : Katariina Saelan katariina.saelan@metsagroup.com Redaktionschef : Ilkka Luukkonen ilkka.luukkonen@metsagroup.com Redaktionens postadress : PB 10, 02020 METSÄ Textöversättning: Thomas Antas Layout : Tipos Ab

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12