Skogsextra 2 - 2024

2/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

God skogsvård ger resultat Skogsbrukets rörelseresultat förbättras då man sköter om skogen. Avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group är också en bra metod att nå goda resultat.

TEXT KRISTA KIMMO FOTO MIKA ANKKURI

P rivatskogarnas rörelseresultat var under 2022 i genomsnitt 162 euro per hektar. Rörelseresultatet var i genomsnitt tio procent högre för de skogsägare som har avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group. Ett bra rörelseresultat vittnar om aktiv skogsvård säger Metsä Groups direktör för virkeshandel och skogstjänster Juho Rantala . ”Hemligheten bakom ett bra

betalar sig i forma av lägre plantskogsvårdskostna- der”, säger Laine. Metsä Group säljer och levererar alltid plantor och frön av bästa tillgängliga kvalitet till skogs- ägarna. Förädlade frön och plantor växer snabbare till träd av bättre kvalitet. I och med klimatförändringen är det allt vikti- gare att olika trädslag planteras på rätt växtplats, vilket också har varit en tumregel inom finländskt

skogsbruk under årtionden. I Finland uppstår det också alltid plantor på naturlig väg mellan de odlade plantorna, i typiska fall björk, rönn och viden. Där- för behövs plantskogsvård som utförs med röjsåg. ”Plantskogsvården styr kon- kurrensen mellan trädslag och trädindivider, man får önskade träd att utvecklas snabbare till grova stammar. Enligt en tum- regel ger en euros satsning på plantskogsvård tre euro i avkast- ning. Plantskogsvården borde ses som en investering, inte enbart som en kostnad”, berättar Laine. Rantala påminner om att tid-

rörelseresultat finns i skogsvårds- arbeten som utförs väl och vid rätt tid.” Metsä Groups avtal om sköt- sel av skogsegendomen lämpar sig för skogsägare som årligen gör virkesaffärer och skogsvårdsarbe- ten. Avtalet omfattar årsplanering och förverkligande av arbeten på ett sådant sätt som avtalats med skogsägaren. Skötselavtalskun- dernas skogar sköts alltså aktivt. ”Skogen växer i Finland också helt utan vård. Skogsvården påverkar det växande trädbestån- dets kvalitet, volym och tillväxt- hastighet. Ur virkesproduktions- synpunkt siktar god skogsvård till att öka andelen värdefull stock”, säger Metsä Groups skogsvårds- chef Tiina Laine .

FAKTA SKOGSBRUKETS RÖREL- SERESULTAT räknas ut genom att man från årets inkomster drar av kostna- derna för ifrågavarande år och delar resultatet med arealen. Skogsägaren får inkomster från virkesför- säljningar, Metka-stöd och bonus. Utgifterna består av investeringar i skogsbruket, till exempel markberedning, plantor och frön, plantskogsvård, gödsling och förbättring av skogsvägar.

punkten också har betydelse: varje år som plantskogsvården försenas leder till en höjning av kostnaderna på cirka tio procent. Förstagallringen är den första åtgärden under skogens livscykel som ger inkomster till skogsägaren. ”Förutsatt att tidigare arbeten har utförts vid rätt tid och väl”, påpekar Rantala. RANTALA OCH LAINE är överens om att förstagall- ringen i första hand ska ses som en skogsvårdsåt- gärd, trots att den ger inkomster. Förstagallringen riktar liksom plantskogsvården tillväxten till de träd som har bästa förutsättningar att utvecklas till stockstammar. ”Ljus, utrymme, vatten, näringsämnen – resur- serna som behövs för tillväxt är begränsade. Plant- skogsvård och gallringar minskar på konkurrensen mellan de träd som lämnas kvar att växa. Det påver- kar tillväxt och skogens hälsa. Det tar längre tid för träden att utvecklas till stockträd om man inte utför gallringar”, summerar Laine. Tillväxtgödsling av mineraljordar är en lönsam investering i skogen. Då gödslingen utförs efter den andra gallringen, cirka 10 år före slutavverkning,

DET HAR FORSKATS mycket i skogsvård och dess inverkan på skogsbrukets lönsamhet. Varje skogs- vårdsåtgärd påverkar beståndets tillväxt och hur väl följande skötselåtgärd kommer att lyckas. Grundandet av ny skog inleds med markbered- ning. ”Markberedningen ska utföras väl för att bevara skogens avkastningsförmåga. Om man prutar på kvaliteten i det här skedet, ackumuleras problemen i ett senare skede”, säger Laine. Markberedningen gör att planterings- eller såpunkten är varmare än omgivningen. Den förbätt- rar näringsämnenas tillgänglighet och hindrar kon- kurrerande växtlighet och snytbaggens framfart. Detta förbättrar plantornas tillväxt och överlevnad. Enligt forskningen höjer markberedningen mark- temperaturen under tio års tid jämfört med jämn mark. ”Billig är inte synonymt med kostnadseffektiv. En förmånligare harvning kan innebära högre plant- skogsvårdskostnader och en dyrare högläggning

Högläggning betalar sig tillbaka i form av lägre plantskogsvårdskostnader.

består mertillväxten uttryckligen av stock. Rantala räknar att den euro som man satsar på gödsling kommer ungefär fördubblat tillbaka i vir- kesförsäljningsinkomsterna. Vitaliseringsgödsling med aska eller bor ger bättre tillväxt på torvjordar eller mineraljordar där det finns brist på näringsämnen som är livsviktiga för trädens tillväxt. Man kan ansöka om stöd för gödsling med aska och bor via skogsbrukets incita- mentssystem Metka. För gödsling med aska på torvmarker är stödet 270 euro per hektar och för borgödsling 155 euro per hektar. Förnyelseavverkning eller slutavverkning, vilket