Skogsextra 4 - 2024

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 4/2024 SKOGSEXTRA

Metsä Group lyfter skogsägarnas röst från TV till TikTok. En av dem är Pirjo Kajanto. s. 10 Kampanj för alla

MÅNGA SÄTT ATT SKÖTA TORVMARKSSKOGAR s. 12

NATUROBJEKT KRÄVER NOGGRANNHET AV SKÖRDARFÖRAREN s. 2

SÄKERT BESÖK PÅ DRIVNINGSPLATSEN s. 8

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Så här bevara Naturobjekt är viktiga för skogsekosystemets mångfald. Ett fungerande samarbete mellan myndigheter, innehavare av avverkningsrätten, skogsägaren och drivningsentreprenören tryggar att objekten beaktas vid behandling av skog.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIKKO KANKAINEN

LEDARE Information ska spridas S

olen har med nöd och näppe nått över horisontlinjen då Mika Peltoniemi inleder sin arbetsdag. Dagens arbets- objekt är en första gallring i Nykälä by i gränsområ- det mellan Pieksämäki och Kangasniemi. Peltoniemi startar sin Ponsse Scorpion och bekantar

D en gångna hösten har präglats av kraftig och kritisk skogsdebatt. Skogarnas betydelse i vårt samhälle har varit föremål för en livlig debatt och bra så. Metsä Group har deltagit i sakliga diskussioner genom att informera om vårt arbete för att samman- jämka skogarnas ekonomiska, ekologiska och sociala betydelse. Vår bakgrund som de finländska skogsägar- nas företag ger vår verksamhet en bra bakgrund och trovärdighet. I den tidvis oskäliga behandlingen i media – för att inte tala om överslagen på sociala medier – ska vi vara beredda att allt mera aktivt arbeta för våra målsätt- ningar. Det räcker inte att vi arbetar i skogen, utan vi måste kommunicera ut våra målsättningar och resul- tat på ett aktivt och lättförståeligt sätt. Även andra än de som är insatta i skogsfrågor måste kunna förstå vad vi gör i skogen och vilket tillstånd de finländska skog- arna verkligen är i. Skogen är viktig för oss finländare, även om känslor ofta ersätter kunskap och erfarenhet i skogsfrågor. Metsä Groupin Viesti är en av de publikationer som har stor upplaga i Finland. I det nyaste numret ger vi information om våra åtgärder för främjande av natu- rens mångfald, samtidigt som vi ser till den ekonomiska hållbarheten. Jag ber er, bästa ägarmedlemmar, föra informatio- nen vidare bland era vänner och bekanta. Berätta om vad skogen betyder för er och hur ni själva ser på skog- arnas tillstånd och betydelse för välståndet i Finland. Finland lever fortfarande av skog. För att detta ska vara sant också under kommande årtionden, måste vi kämpa för friska och mångfaldiga skogar. Det är arbete som vi kan och ett arbete som vi har förbundit oss till.

sig med stämplingsplanens drivningsanvisning. Av den kan han läsa ut, att det i andra kanten av björk-gran-blandbeståndet finns ett bördigt örtrikt grankärr och att stämplingsplanen gränsar mot en bäck. Örtrika grankärr och bäckar är så kallade natu- robjekt, dvs. områden som är viktiga för bevarande och ökning av naturens mångfald, vilka avviker från den omgivande skogsnaturen. ”Örtrika grankärr och bäckar i naturtillstånd är särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 §, medan andra objekt, så som ädellövträdsbestånd och representativa åsskogar omfattas av naturvårds- lagen. Lagarna föreskriver hur de ska beaktas vid behandling av skog”, berättar Metsä Groups chef för hållbar utveckling Silja Pitkänen-Arte . PEFC- och FSC®-certifieringarna definierar också livsmiljöer som ska tryggas vid skogsbehand- ling, antingen genom att lämna dem obehandlade eller genom att behandla dem på ett sätt som beva- rar deras särdrag. Inom METSO- och Helmi-pro- grammens livsmiljöer grundar sig begränsningen av användning på frivilliga avtal som skogsägaren tecknar med myndighet. Platsdata, dvs. information om objektet som är knutet till platsen är nödvändigt för att man ska kunna beakta naturobjekten. ”Platsdata om naturobjekt förvaltas i Finland av lagstadgade organisationer, så som Skogscentralen och de regionala NTM-centralerna. Finlands artda- tacenter lämnar uppgifter om olika arters förekomst till organisationernas användning. Vi utnyttjar också den naturinformation som vi har i vårt eget skogsdatasystem”, berättar Metsä Groups utveck- lingschef för skogstillgångar och platsdata Mikko Lumperoinen . Anmälan om användning av skog lämnas till Skogscentralen i samband med virkesaffärer. I regel lämnar Metsä Group anmälan i skogsägarens ställe.

Man ska hålla ögonen öppna, även om naturobjekten finns markerade i fält och på kartan, säger Mika Peltoniemi.

Utgående från anmälan granskar Skogscentralen om det finns naturobjekt enligt skogslagen som ska beaktas på objektet. Om det på området eller i dess närhet finns något objekt eller någon art som ska skyddas enligt natur- vårdslagen, överför Skogscentralen anmälan till den lokala NTM-centralen som övervakar naturvårdsla- gen. NTM-centralen granskar anmälan om använd- ning av skog och ger vid behov anvisningar för beak- tande av det skyddade naturobjektet.

I Esbo den 26 november 2024 Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

as naturobjekt

”En fungerande kommunikation mellan myn- digheter, innehavarare av avverkningsrätten, dvs. Metsä Group och skogsägare är av största vikt för naturobjekten”, säger Lumperoinen. Efter att myndigheterna har gett sina anvis- ningar utför Metsä Groups skogsexpert planeringen av stämplingsplanen i fält. Besök i fält är nödvän- digt, eftersom naturobjektens exakta position kan avvika från platsdata. Skogsexperten markerar de naturobjekt som ska beaktas med röd-gult ”suojele-säästä”-fiberband och upprättar en drivningsanvisning som omfattar alla nödvändiga uppgifter om stämplingsplanens

naturobjekt och beaktande av dem. ”Anvisningarna ska vara så entydiga att avverk- ningsmaskinens förare kan agera utgående från dem”, betonar Metsä Groups produktionschef Marko Yläjärvi . Drivningsanvisningen överförs elektroniskt till drivningsentreprenörens Woodforce-system, vilket är ett planeringsverktyg som allmänt används inom skogsbranschen. Därefter övergår stämplingspla- nen i entreprenörens bruk. Processen tryggar, att maskinföraren har tillgång till nödvändiga uppgif- ter före virkesdrivningen inleds. ”Woodforce är ett pålitligt system som har varit

länge i bruk, så det finns inga risker i fråga om infor- mationsgång”, säger Yläjärvi.

DEN SOM PLANERAR drivningen har ett stort ansvar för att naturobjekten beaktas, men skogs- maskinföraren ska också vara yrkeskunnig. För att trygga detta, förutsätter Metsä Group att avtal- sentreprenörerna och deras förare ska utföra vissa webbkurser. ”Till exempel webbkursen om certifieringskra- ven ska vara utförd innan man kan arbeta hos oss. Den genomförda kursen lämnar ett spår i systemet och med hjälp av detta kan vi kontrollera att

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

förarnas skolningar är i kraft och att de har tillräckligt kunnande”, berättar Yläjärvi. Utöver webbkurserna ordnar Metsä Group också fältkurser. Hur naturobjektet beaktas, beror på objektets specialegenskaper. En stor del av naturobjekten läm- nas ytter om behandling, men i vissa kan mångfal- den främjas genom behandling. Grandominans i lundar kan till exempel förhin- dras genom att ge utrymme för lövträd och buskar. På motsvarande sätt stöder man naturens mångfald på solexponerade sluttningar genom avverkning och söndrande av markytan. ”Det är viktigt att hålla i minnet, att beaktande av naturobjekt inte nödvändigtvis innebär att objekten lämnas helt ytter om åtgärder eller att begränsning- arna alltid är särskilt stora”, säger Pitkänen-Arte. Enligt Pitkänen-Arte lämpar sig Metsä Group

”Anvisningarna ska vara så entydiga att avverkningsmaskinens förare kan agera utgående från dem”

Plus-tjänsten utmärkt för situationer, där det finns behov och lust att trygga naturens mångfald i större omfattning än lag och certifiering ställer som mini- mum. I Peltoniemis Ponsse finns ett GPS-positio- neringssystem som i realtid visar maskinens posi- tion på en karta. Systemet ger automatiskt larm då maskinen närmar sig ett naturobjekt. Dessutom är maskinens avverkningsgrip utrustad med exakt positionsbestämning som visar positionen med några centimeters noggrannhet.

”GPS-systemet underlättar, men det är utsatt för störning. Markeringar i fält är däremot pålitliga också då tekniken inte är det”, säger Peltoniemi. Peltoniemi är på sin vakt även om objekten finns utmärkta i fält. En snabb förändring i omgivningen kan vittna om naturvärden. ”Om vanlig moskog byts mot en fuktig sänka eller om det finns mera död ved än vanligt, ska ring- klockorna ringa hos föraren. Även om det inte finns en markering på kartan, så ska man kliva ner från maskinen och kontrollera situationen.” Både Metsä Group och Veljekset Hokkanen Oy har anvisat sina förare att ta kontakt med planeraren eller drivningsförmannen med låg tröskel då situa- tionen så kräver. ”Man behöver inte sitta ensam och fundera.” Då drivningen är slutförd, utför entreprenören en slutgranskning av stämplingsplanen och under granskningen kontrolleras om naturobjekten har beaktats enligt anvisningarna. Utöver drivnings- entreprenörernas egenövervakning utförs gransk- ningar av Metsä Groups egna experter och av tredje parts sakkunniga i samband med auditeringar. Enligt statistiken beaktas naturobjekten exem- plariskt väl på Metsä Groups arbetsplatser. Bolaget gör cirka 30 000 virkesaffärer per år och under fjol- året framkom 23 fall, där ett lagtryggat naturobjekt hade tagit skada i samband med avverkning. ”Även om alla i kedjan gör sitt bästa, kan man inte helt eliminera den mänskliga faktorn. Det finns inte platsdata över alla naturobjekt och alla natur- objekt observeras inte i samband med planeringen. Metsä Group har en stark kultur av öppenhet. Då vi observerar ett fel, informerar vi genast myndighe- terna, försöker identifiera orsaken och förbättra våra processer så att samma misstag inte ska upprepas”, berättar Pitkänen-Arte. För att påvisa att Metsä Group förhåller sig med allvar till situationen, kommer bolaget att ta i bruk ett kompensationssystem för sådana fall, då ett lag- stadgat objekt skadas vid åtgärder. Metsä Group har också linjerat, att bolaget berät- tar öppet på sin webbplats om situationer, där det observeras ett misstänkt lagbrott i anknytning till behandling av naturobjekt och då det vid audite- ring observeras avvikelser från certifieringskraven. Auditering innebär att en utomstående observatör granskar om man har följt certifieringskraven vid drivningen. Peltoniemi som har verkat över 20 år inom virkes- drivning har lagt märke till att naturobjektens bety- delse identifieras allt bättre bland både experter och skogsägare. ”Då jag började i början av 2000-talet var det inte ofta tal om nyckelbiotoper, men numera är saken allt mera framme år för år.” FSC-C111942

Bäckar och källor hör till naturobjekt som ska bevaras.

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ett system av det här slaget kan inte vara annat än pålitligt, säger Janne Kurtti.

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

TILLVÄXT MED EN FRAMTID

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

Metsä Group förnyar prisgarantimodellen ”En glad överraskning om det kommer en tilläggslikvid”, säger skogsägare Janne Kurtti.

I EN VÄRLD av ständig föränd- ring, är en stark berättelse och ett enhetligt varumärke viktigare än någonsin för företagen. Metsä Group står också i centrum av för- ändring och därför måste vi agera på ett nytt sätt. Vi har förbundit oss vid prin- ciperna för förnyande skogsbruk, vilka förbättrar skogsnaturens tillstånd. Detta är mera än ett löfte – det är den modell, enligt vilken vi vill agera. Vi vill kommunicera ut detta på ett transparent och människoorienterat sätt till våra intressenter och den breda all- mänheten. Vårt varumärkeslöfte och vår kommunikation har upp- daterats att stöda denna målsätt- ning, så att vi ska ses och upple- vas som en ansvarsfull aktör. Vårt mål är att vi ska ta hand om såväl natur som människor och att vi förstår vår lokala betydelse. Vårt verksamhetssätt präglas av samarbete. Vi dikterar inte, utan vi diskuterar, lyssnar och erbjuder lösningar. Endast genom samarbete kan vi skapa mervärde och finna lösningar som för oss framåt. Vi skapar hopp om en bättre framtid. Vi har ett ypperligt till- fälle att framstå till vår fördel och göra åtgärder som vi kan vara stolta över. Metsä Group får posi- tiv synlighet inom sin bransch, uppfyller ställda förväntningar och motverkar fördomar. Vårt rykte är vår gemensamma sak; endast tillsammans kan vi skapa tillväxt med en framtid.

TEXT OCH FOTO METSÄ GROUP

M etsä Group förnyar virkeshandelns prisgarantimodell. I den nya model- len kan Metsä Groups avtalskunder följa med den månatliga prisutveck- lingen för sin virkesaffär med hjälp av Metsä Group-garantiprisindex. Metsä Groups direktör för virkeshandel och skogstjänster Jani Riissanen säger att förnyelsen förbättrar förmånerna för bolagets avtalskunder. ”Vårt mål är att erbjuda virkeshandelsförmåner som gagnar våra avtalskunder. Genom förnyelsen av prisgarantimodellen vill vi förbättra virkeshandelns kundupplevelse genom att förbättra prisgarantins transparens.” Prisgarantin innebär att den som säljer virke får bästa möjliga pris för sitt virke – också då virkets marknadspriser stiger efter att affären är gjord. Metsä Groups prisgaranti gäller årligen för vir- kesaffärer som avtalskunder gör under perioden 1.12–31.5. Bolaget ger sina avtalskunder en prisga- ranti som är bunden till ett regionalt prisindex, där virkespriserna granskas om priserna stiger före utgången av oktober efter att affären är gjord. En eventuell tilläggslikvid betalas ut i början av föl- jande år. Prisgarantimodellen skyddar Metsä Groups avtalskunder mot risken för prisfluktuationer. ”Modellen uppmuntrar till virkeshandel under vintermånaderna som i typiska fall är tystare”, säger Riissanen. Garantiprisindexet finns i Metsä Groups tjänst Metsäverkko. Indexen finns separat för rot- och leveranspriser uppdelade enligt anskaffningsdi- strikt. Dessutom finns skilda index enligt sortiment, avverkningsslag och drivningsduglighet.

En utomstående aktör auditerar regelbundet Metsä Groups prisgarantimodell, vilket förbättrar systemets pålitlighet och tryggar att kalkylen är rättvis och exakt. Metsä Group har informerat sina nuvarande avtalskunder om förändringen av prisgarantimo- dellen sedan oktober. Den nya modellen gås igenom individuellt med varje avtalskund senast i samband med följande virkesaffär, säger Riissanen. SKOGSÄGARE JANNE KURTTI från Iisalmi har för- djupat sig i förnyelsen av prisgarantimodellen som medlem av Metsä Groups utvecklingssamfund. Samfundet består av en grupp aktiva skogsägare som testar Metsä Groups tjänster. Kurtti säger att prisgarantin är en ”nyttig nyans”. ”Knappast gör väl någon affärer på grund av pris- garantin, men det är en positiv överraskning om man får en tilläggslikvid.” Kurtti använder aktivt Metsäverkko och kollar sina skogars tillstånd med ett par veckors inter- valler. Han säger att det är som att följa med en intressant match då han följer med virkesprisernas utveckling. Flera aktörer publicerar numera virkespriser, en del snabbt, andra med en viss fördröjning. Kurtti säger att det är en av anledningarna till att Metsä Group har gjort sin modell så öppen och pålitlig som möjligt. ”Ett system av det här slaget kan inte vara annat. Virkespriserna och prisgarantin har fått så mycket publicitet att systemet måste vara pålitligt.”

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Solexponerade sluttningar har nytta av naturvård Torra, karga och öppna solexponerade

S olexponerade sluttningar är öppna, varma och torra växtplatser som förekommer i åsarnas eller dynernas branta sluttningar som vetter mot syd eller väst. De solexponerade sluttning- arnas trädbestånd är i naturtillstånd glest och talldominerat, humusskiktet är tunt och trasigt. Jordmånen består av genomsläpplig sand eller grus. De solexponerade sluttningarna är viktiga för mångfalden, eftersom cirka 12 procent av de hotade skogsarterna förekommer i dem. Hundratals kärl- växter och insekter har anpassat sig till de solexpo- nerade sluttningarnas torra, varma och näringsfat- tiga förhållanden. Typiska arter är till exempel katt- fot eller backtimjan. Det finns endast några tusen hektar representa- tiva solexponerade sluttningar kvar. ”De solexponerade sluttningarna har gått bakåt till exempel på grund av att naturliga störningar, så som skogsbränder har minskat. De solexponerade sluttningarna har också blivit trädbevuxna och eut- rofierade och deras förna har blivit tjockare. Arterna har blivit hotade”, berättar Metsä Groups chef för hållbar utveckling Silja Pitkänen-Arte . Den träförädlande industrin har identifierat de solexponerade miljöernas betydelse för naturens mångfald. För Metsä Group är de en del av princi- perna för förnyande skogsbruk. Bolaget rekommen- derar naturvårdsorienterad behandling av potenti- ella objekt och frivilligt skydd av de bästa objekten för sina ägarmedlemmar. ÅSARNA OCH DERAS solexponerade sluttningar uppstod då inlandsisen smälte och smältvattnen transporterade sand och grus. De förekommer i hela landet i åsarnas kantzoner och i dynskogar. Dyner är åsformationer av sand, vilka också upp- stod då inlandsisen smälte och vinden förde och avlagrade lös sand. Utöver de egentliga solexponerade sluttningarna kan arterna finna ersättande livsmiljöer. De ersät- tande miljöerna är miljöer skapade av människan, vars förhållanden påminner om solexponerade sluttningar. Sådana miljöer finns till exempel längs skogsvägar, på banvallar, lagerplatser, sand- och grustäkter samt försvarsmaktens skjutområden. Behandlingen av solexponerade sluttningar regleras av lagens och certifieringens krav och man kan få stöd för skydd av dem till exempel via TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIKA ANKKURI sluttningar har försämrats och deras arter är hotade. Man kan förbättra de solexponerade sluttningarnas tillstånd genom att kombinera skogsbruk och naturvård på ett ändamålsenligt sätt.

Ibland är de solexponerade sluttningarna branta, vilket försvårar maskinarbetet.

Metso- och Helmi-programmen. Det är också möjligt att få stöd via Metka för återställnings- och istånd- sättningsarbeten då det är fråga om en miljö av stor betydelse för mångfalden. Målsättningen vid naturvård i solexponerade miljöer är att öka värmen och solexponeringen. Sam- tidigt utvecklas objektet mot mindre näringsämnen och talldominans. Solexponerade sluttningar lämpar sig för hygges- bränning. En del av de solexponerade sluttningarna befinner sig på grundvattenområde, varvid använd- ningen av eld förutsätter tillstånd av NTM-centra- len. Det lönar sig att rikta naturvårdsåtgärderna till sådana objekt, där det förekommer arter som är beroende av solexponering eller objekt där det är sannolikt att karaktärsdragen för solexponerade miljöer återhämtar sig eller förbättras så att arterna återvänder. ”Ju kargare, öppnare och tunnare förna, desto bättre är förutsättningarna för att naturvården ska lyckas. Utgångsläget är svagt om objektet ser ut som vanlig moskog.” Genom att kombinera rätt praxis av skogsbruk och naturvård kan man samtidigt främja de solex- ponerade sluttningarnas ekonomiska och ekologiska värden. PÅ SOLEXPONERADE SLUTTNINGAR rekommen- deras kraftig plantskogsvård som gynnar tall. Gall- ringarna utförs också kraftiga och målsättningen är att skapa luckor, särskilt där det förekommer arter som är beroende av solexponering. Gamla, grova lövträd lämnas kvar med undantag för asp. ”Även om asp i övrigt är ett viktigt trädslag för mångfalden, rekommenderas asp undantagsvis inte på solexponerade sluttningar eftersom avsikten är

att förhindra uppkomsten av förna och eutrofiering. Asparna ringbarkas för att förhindra uppkomsten av rotskott.” Alla stående och liggande döda träd lämnas kvar. Lövträd kan kapas på 2–5 meters höjd för att skapa konstgjorda högstubbar. Topparna lämnas kvar i fält, tvärs över sluttningen för att förhindra eventu- ell erosion i branta partier. Förnyelse förverkligas genom luck-, plock-, fröträds- eller kalavverkning. Avverkningarna utförs i mån av möjlighet under sommaren för att marky- tan ska söndras och mineraljorden blottas. ”Avverkningarna skapar öppenhet för de solex- ponerade arterna. Trädbeståndet avlägsnas särskilt i de nedre delarna av sluttningarna, medan träd kan lämnas kvar högre upp, där de inte längre skapar skuggor på sluttningen.” SOLEXPONERADE SLUTTNINGAR kan vara relativt branta, vilket försvårar maskinarbete. Efter avverk- ningen är det viktigt att se till att gräs och örter inte sprider sig eller att uppslag av trädplantor inte kom- mer åt att kväva arter som är beroende av solexpo- nerade miljöer. Metsä Group har med utnyttjande av platsdata rett ut var ägarmedlemmarna eventuellt har solex- ponerade sluttningar som lämpar sig för naturvård och bolaget kommer att kontakta dessa ägarmed- lemmar. ”Det skulle behövas flera solexponerade slutt- ningar och dessa objekt är sådana, där naturen kan behöva lite hjälp av människan. I solexponerade sluttningar finns det goda förutsättningar att kom- binera skogsbruk och naturvård. Det är dock bero- ende av skogsägarens målsättningar hur hårt man satsar på naturvård”, säger Pitkänen-Arte.

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Den svaga konjunkturen fortsatte

D et tredje kvartalet av 2024 gick fortfa- rande under en svag konjunktur. En hög kostnadsnivå i kombination med svag efterfrågan i en ett svagt konjunk- turläge ledde till ett svagt resultat, sägen Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä. ”Resultatet förbättrades av försäkringsersätt- ningar på grund av den olycka som inträffade vid bioproduktfabriken i Kemi under första halvåret. Utredningarna kring de slutliga försäkringsersätt- ningarna fortgår, men under årets tredje kvartal bokades en andel på 67 miljoner euro.” Recessionen inom byggnadsindustrin fortsätter och det finns ingen vändning i sikte för efterfrågan på sågade varor och plywood. Efterfrågan på limträ har fortfa- rande varit stark, vilket visar att produkten är kon- kurrenskraftig inom byggnadsindustrin, konstate- rar Hämälä. Massamarknaden i Kina vaknade till liv i september och handeln med barrmassa bedrevs till svagt stigande priser. ”Efterfrågan var fortfarande stabil på den euro- peiska massamarknaden, även om priserna sjönk

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförtbart rörelseresultat , milj. euro

1–9 2024

1–9 2023

1–9 2024

1–9 2023

Virkesanskaffning och skogstjänster 1757,3

1616,4

21,9

7,0

Träprodukter

421,9

462,1

17,8

54,9

Massa och sågvaror

1685,8

1849,5

13,9

136,5

Kartong

1492,6

1519,2

72,6

121,5

Mjuk- och pergaminpapper

862,6

946,7

75,1

128,9

men hölls på en högre nivå än på den asiatiska marknaden.” Enligt Hämälä påverkas den europeiska kartong- marknaden av importen av kartong till EU:s närom- råden, så som Turkiet. ”Marknadssituationen i USA har varit något star- kare än i Europa.” Efterfrågan på mjukpapper är på typiskt sätt

stabil inom konsumentprodukter och lönsamheten har bevarats på et tillfredsställande nivå. Utvidg- ningen av en ny produktionslinje vid Metsä Groups mjukpappersfabrik i Mariestad har nått montering av anläggningar. Första skedet av förnyelsen av mjukpappersförädlingslinjen vid fabriken i Mänttä har inletts. Planeringen av infrastrukturen för en ny mjukpappersfabrik i Storbritannien framskrider.

sågvaror och barrträdsplywood. Virkeshandeln har i Finland varit på en normal nivå i år. Virkespriserna är fortfarande historiskt sett mycket höga, även om en liten nedgång har noterats under hösten. Lönsam verksamhet är mycket utma- nande med nuvarande priser på slutprodukter och virke. Inkörningen av bioproduktfabriken i Kemi har under hösten gått fram enligt plan. Vi ökar inköpen av virke särskilt med tanke på de ökande behoven i Kemi. I hela landet riktar sig efterfrågan i huvudsak till gallringsposter, björkstock och leveransvirke. Vi köper förnyelseavverkningar på normalt sätt. Inom energivirke riktar sig efterfrågan till grot och ener- gislanor. Virkesmarknaden i Baltikum har svängt till överutbud och massavedspriserna på bark vid väg har under hösten sjunkit till en klart lägre nivå än i Finland. I Sverige är efterfrågan på stock och mass- aved fortfarande mycket stark. Höstens drivnings- förhållanden har varit utmärkta. Försäljningen av skogstjänster har varit rekordstor och vi förutspår att efterfrågan fortsätter att vara stark. Kundresponsen från skogsägarna har i år nått en ny rekordnivå. Metsä Group Plus-skötselmodellen är fortfarande populär och sedan september betalar vi tilläggsbonus också för kontinuitetsavverkningar som tar sikte på förnyelse på torvmarker. I september informerade vi om att vi kommer att gå igenom solexponerade sluttningar som finns i ägarmedlemmarnas skogar och effektiverar råd- givningen för skötseln av dem. Solexponerade slutt- ningar är viktiga objekt för naturens mångfald. I oktober kunde vi informera om att förmånerna för våra avtalskunder förbättras ytterligare, då vi förnyar virkeshandelns prisgarantisystem så att det blir mera belönande och transparent. I den nya

modellen kan avtalskunderna i Metsäverkko följa med den månatliga prisutvecklingen för sin affär i form av ett index. I november informerade vi om att vi betalar minst en euro bonus per kubikmeter för virkesaffä- rer som våra nuvarande och nya ägarmedlemmar gör under tiden 1.11.2024–28.2.2025. Med kampanjen vill vi sporra skogsägare att ansluta sig som ägar- medlemmar i Metsä Group och sätta fart på god skogsvård och vinterns virkeshandel. Jag är mycket nöjd med att granskningen av vårt gallringsspår visade bättre resultat än det natio- nella genomsnittet som Skogscentralen publicerade i augusti 2024. Våra avtalsentreprenörer utför ett hög- klassigt arbete. Den offentliga debatten om hur man agerar i sko- gen enligt lagar och certifikat har varit aktiv. Våra processer fungerar bra och avvikelser är lyckligtvis sällsynta. Vi har förbundit oss vid kontinuerlig för- bättring för att trygga vattnens och skogarnas ekolo- giska tillstånd. Vi förbättrar vår verksamhet både på egen hand och i samarbete med myndigheterna. Kri- terierna för gammal skog och primärskog håller på att färdigställas och den nationella tillämpningen av EU:s restaureringsförordning är i startgroparna. Vi beviljades kvalitetscentralen Excellence Fin- lands kvalitetspris 2024 som ett erkännande för den höga nivån på vår verksamhet. Detta är ett fint erkännande för vårt långsiktiga och kundoriente- rade arbete tillsammans med skogsägare och våra kompanjoner. Nu är det en utmärkt tid att göra virkesaffärer och vara med och skapa framtidens tillväxt i Finland. Tack till ägarmedlemmarna för gott samarbete, god jul och gott nytt år!

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

U ppsvinget för efterfrågan på skogsindu- striprodukter låter fortfarande vänta på sig på världsmarknaden. Särskilt inom byggnadsindustrin är stämningen fort- farande svag och därmed också efterfrågan på – vi köper ändå fort- farande aktivt virke Produktmarknaden fortfarande svår

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Vill du följa med virkesdrivningen på plats? Följ dessa anvisningar

S kogsägaren är välkommen att besöka Metsä Groups skogsarbetsplatser med iakttagande av dessa anvisningar. Skogen är din, men den är också skogsmaskin- förarens eller skogsarbetarens arbetsplats. Det mest centrala för ett tryggt besök är att du med- delar om din ankomst på förhand och använder erfordrad säkerhetsutrustning. Virkesdrivningen utförs inom loppet av den tid som anges i avtalet. Tidpunkten för inledande av

Det är fascinerande att få se virkesdrivning och på Metsä Groups arbetsplatser är det också tillåtet. Det är dock viktigt att följa dessa säkerhetsanvisningar. TEXT METSÄ GROUP

avverkningen påverkas av drivningsförhållanden, resurser, virkesreserver och virkesanvändningen vid våra fabriker. Metsä Group sänder två textmeddelanden till skogsägaren innan avverkningen inleds: Ett för- sta meddelande cirka två veckor innan drivningen inleds och ett andra meddelande den dag då skörda- ren inleder drivningen.

IAKTTA DESSA SÄKERHETSANVISNINGAR:

HAKKUU

MEDDELA ALLTID MASKINFÖRAREN om att du är på väg. Det är bäst att ringa föraren. Telefonnumret får du från det sända meddelandet om inledande av arbetet eller från arbetsplatsens varningsskylt. KOM PÅ FÖRHAND överens med föraren om du vill fotogra- fera eller filma virkesdrivningen och beakta även annan säkerhetspraxis.

ANVÄND ALLTID VARSELVÄST eller annan varselklädsel och skodon som lämpar sig för terrängen då du anländer till arbetsplatsen. PÅ AVVERKNINGS- OCH ANDRA MASKINARBETSPLATSER ska du också bära hjälm som är försedd med hakrem och ögon- skydd. Om du inte har en sådan, så får du låna en hjälm av maskinföraren.

GÅ ALDRIG under maskinens bom.

KLÄTTRA INTE UPP på virkestravar.

NÄR DU MEDDELAT ATT DU SKA GÅ , lämna arbetsplatsen utan dröjsmål.

NÄRMA DIG ARBETSOBJEKTET från den redan avverkade delen av arbetsplatsen, inte från den oavverkade skogen där synligheten är dålig. Föraren kanske inte ser dig.

HÅLL ETT SÄKERHETSAVSTÅND på minst 90 meter till maskiner som är igång och till avverkningsplatsen. För flisning är säkerhetsavståndet också 90 meter. För röjsågs- arbete och lastning av virke är säkerhetsavståndet 20 meter.

FÖRSÄKRA DIG OM att maskinföraren har lagt märke till dig.

VÄNTA TILLS MASKINEN har stannat innan du går fram för att prata.

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

METSÄ GROUP OCH AtoB@C Shipping, som är en av Metsä Groups mest centrala rederikompanjoner inom virkestransporter på Östersjön, har i samarbete för- bundit sig vid att minska virkestransporternas utsläpp med 30 procent före 2030, då man jämför med nivån 2022. Metsä Group har ställt som mål att minska vir- kesanskaffningens fossila utsläpp med 30 procent till 2030, då man tar 2022 som referens. Virkesanskaff- ningens största utsläpp uppstår då virke transporte- ras till fabrikerna för vidareförädling med lastbilar, tåg och fartyg. ”Metsä Groups målsättning kräver konkreta mått och steg samt logistikkumpaner som förbinder sig vid målet. Dessa för oss vidare mot den ställda mål- sättningen 2030. De förbindelser vi nu har gjort med våra kompanjoner omfattar nu över 90 procent av Mindre utsläpp Kom med på Metsä-kryssning METSÄ GROUP ordnar inkommande sommar en kryssning till Riga med Viking Line Cinderella. Skogligt program för hela familjen. Resan inleds fredagen den 6 juni och returen sker på sön- dagen den 8 juni. Anmäl dig senas 30.11.2024, så

DET LÖNAR SIG alltid att besöka arbetsplatsen under den ljusa tiden av dygnet.

virkestransporterna över havet”, säger Metsä Groups produktionsdirektör för virkesanskaffning och skogs- tjänster Hannu Alarautalahti .

OBS! DESSA SÄKERHETSANVISNINGAR GÄLLER också lastning och flisning av virke. Tilläggsuppgifter får du av din skogsexpert eller Metsä Groups lokala kon- tor.

Webbinarium om Metsäverkko

METSÄ GROUP ordnar 9.12 ett webbinarium som presenterar Metsäverkkos funktion. Metsä- verkko har förnyats och försett med nya funk- tioner som underlättar användningen. De nya funktionerna presenteras av Metsä Groups utvecklingschef Iiro Korhonen . Metsäverkko är koncernens tillämpning som fungerar som hjälpmedel vid skötseln av skogse- gendomen. Webbinariet är kostnadsfritt och man kan anmäla sig på Metsä Group virkesanskaffnings webbplats.

får du kryssningen till ett nedsatt pris. Läs mera på Metsä Groups webbplats metsagroup.com/metsatapahtumat

Välkommen på julkaffe! Vi bjuder våra ägarmedlemmar på julkaffe tisdagen 17.12 kl. 13–16 på följande kontor:

KARLEBY - Torggatan 27 BENNÄS - Mjölvägen 2 VASA - Kvarngatan 15 B MALAX - Köpingsvägen 11 NÄRPES - Nybrovägen 2 Hjärtligt välkommen! Metsä Group Vasa distrikt

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Skogsägaren får sin Metsä Group inledde i oktober en kampanj i syfte att påminna om det mångsidiga arbetet för bättre skogar. De finländska skogsägarna fick en central roll i kampanjen.

S kogsextras läsare har under hösten kanske stött på Metsä Groups nationella reklam- kampanj i televisionen, tid- ningar, busshållplatser eller sociala medier. Fokus finns i regenerativt skogsbruk, vars principer Metsä Group har förbundit sig vid. Kampanjen har sin bak- grund i den livliga skogsdebatten som under de senaste åren har delat upp medborgarna i två läger. Skog och skogsbruk är förknippade med starka käns- lor och debatten har tidvis varit tillspetsad, särskilt i fråga om klimat och mångfald, säger Metsä Groups kommunikationsdirektör Katariina Saelan . ”Vi ville ta en roll som aktiv part i debatten i stäl- let för att reagera på enskilda punkter i den tidvis mycket svartvita debatten.” I praktiken innebär detta att bolaget har lyft fram olika skogsägares berättelser; skogsägare i olika åld- rar, från olika delar av landet, med olika bakgrund. Man kan bekanta sig med berättelserna i videosnut- tar som publiceras på Metsä Groups webbplats och i sociala medier. De personliga berättelserna bygger upp förtroende och öppnar upp skogsägarens vardag för sådana personer som inte dagligen har kontakt med skogsfrågor. ”Detta är av särskilt stor betydelse i en tid då skogsdebatten ofta kretsar kring stora, abstrakta teman och den vanliga skogsägarens röst lätt drun- knar. På grund av vår bakgrund i andelsrörelsen är vi inte en anonym skogsgigant med ägare på börsen.

TEXT ANNAMARI HEIKKINEN FOTO SEPPO SAMULI/ HARRI MÄENPÄÄ

Därför ville vi kalla skogsägarna med i kampanjen”, påminner Metsä Groups direktör för marknadsfö- ring av varumärken Ketsia Anttila . SKOGSÄGARE OCH LEDAMOT i Metsäliitto Osuus- kuntas förvaltningsråd Eeva Mikkonen från Rääk- kylä har under hösten fått synlighet i kampanjen. Hennes ansikte har publicerats på pärmbladet av Maaseudun Tulevaisuus och Helsingin Sanomat som ett led av kampanjen. Samma foto förekommer i gatumarknadsföringen runt om i landet. ”Jag tog mig en funderare då jag blev ombedd att delta. Jag konstaterade att det säkert blir en mera positiv erfarenhet än negativ och gick med.” Fotografierna togs på Mikkonens skogsfastighet i augusti. Då kampanjen inleddes i oktober, hade Mik- konen hunnit smälta tanken på offentlighet i ett par månaders tid. ”Till en början kändes det spännande. Då tid- ningarna kom ut hade det dock redan förflutit så pass mycket tid att det inte längre kändes särskilt märkvärdigt.”

Mikkonen säger att hon har fått positiv respons av vänner och bekanta. Människor från olika delar av landet har ringt upp och sänt meddelanden då de har sett hennes foto på en busshållplats eller i tidningen. Skogsbruket har debatterats livligt i offentlighe- ten under den gångna hösten. Mikkonen påminner om att Metsä Group har inlett beredningen av sin varumärkeskampanj redan i över ett års tid. ”Den återkopplar inte till den aktuella debat- ten, utan vi vill allt som allt presentera vårt sätt att behandla skog.” I VIDEOSERIEN om tillväxtberättelser träffar vi skogsägare Pirjo Kajanto . Skogsägarskapet har under årens lopp varit en viktig del av livet för Kajanto och kampanjen gav ett tillfälle att berätta om skogsägandets vardag. Filminspelningarna var en unik upplevelse. “En tung, men givande dag och dessutom kunde filmteamet ta fram de bästa sidorna av mig och sko- gen.” Kajanto anser att det är viktigt att vanliga skogs- ägares synpunkter får synlighet. “Det är enbart positivt att skogsägarna får komma med och berätta sin egen berättelse. För- hoppningsvis är debatten om skog mera öppen och diversifierad i framtiden.”

Jag tänkte att erfarenheterna säkert är mera positiva än negativa och gick med, säger Eeva Mikkonen.

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

n röst hörd

Framgång kan endast skapas med ett starkt varumärke TEXT ILKKA LUUKKONEN

V arumärke eller brand innebär sinnebilden av en produkt eller ett företag och termen är besläktad med begrepp som åsikt, image och rykte. Brand kommer från engelskans ord brand, som ursprungligen avsåg brännmärkning av nöt- kreatur. Under 1800-talet tog företagen i bruk termen, då de började fästa uppmärksamhet på sitt rykte i kon- sumenternas ögon. ”Ett företags brand är mera än en logotyp, även om logotypen representerar brandet. Brand är en sinne- bild som uppstår i alla möten mellan kund och företag”, säger Metsä Groups direktör för marknadsföring av varumärken Ketsia Anttila . Det har uppskattats att värdet på vissa globala jät- teföretags varumärken kan uppgå till hundratals mil- jarder euro. Flera av dessa företag tillverkar kända konsumentprodukter, så som telefoner, kläder eller läs- kedrycker. Metsä Groups produkter möter inte konsu- menterna på ett lika synligt sätt, så det är svårare att mäta varumärkets värde. Enligt Anttila är varumärkets betydelse ändå enorm i en värld som fylls av sinnebilder och åsikter. Ett bra varumärke skapar konkurrensfördel, ett svagt varu- märke försvagar konkurrensfördelen. ”Det finns forskning som visar, att köp- och rekom- mendationsbenägenheten ökar om organisationens varumärkesrykte förbättras. Motsatsen gäller också.” Den nationella synligheten kunde uppnås genom att utnyttja olika medier på ett mångsidigt sätt. Reklamerna fanns bland annat på TV, i tidningar, biografer, utomhusreklam, digitala kanaler och soci- ala medier. Syftet var särskilt att nå även en yngre publik och en del av kampanjen genomfördes som influensersamarbete i TikTok. ”Vi är nöjda med att vi med en så här mång- sidig kampanj har fått berätta om Metsä Groups förbindelser och praktiska åtgärder för en bred publik. Vi inväntar ännu kampanjens resultat, men

Metsä Groups rykte är gott enligt bolagets egna utredningar. Metsä Group mäter årligen sitt varumär- kesrykte med undersökningen Luottamus ja maine, vil- ken visar att varumärkesryktet har hållits på en god nivå. OM VARUMÄRKET ÄR starkt, klarar bolaget bättre av också svåra tider, säger Anttila. ”Om vi möter någon kris, så är det bättre att all- mänheten från tidigare har en positiv sinnebild av oss. Annars definierar krisen sinnebilden av oss från ett tomt bord.” Anttila påpekar att ett företags varumärke inte enbart byggs upp genom kampanjer, utan att arbetet utförs varje dag i företagets alla delar. Företaget måste verka i enlighet med sina löften. Varje anställd och ägare bygger upp varumärket i all sin verksamhet. ”Varumärkesarbetet är långsiktigt och effekterna visar sig ofta först efter flera år.” Kärnan av Metsä Groups nya varumärke finns i rege- nerativt skogsbruk och koncentreras i sloganen ”tillväxt som har en framtid”. Den innebär att samtidigt som Metsä Group söker tillväxt för sin affärsverksamhet ser bolaget till att skogsnaturens tillstånd förbättras. Arbe- tet är på hälft men pågår hela tiden, säger Anttila. ”Det här är en resa. Världen är inte ännu färdig, men vi vet vart vi är på väg.” ” mottagandet verkar till största delen vara positivt”, gläder sig Anttila. Efter kampanjen fortsätter Metsä Group sin aktiva och öppna kommunikation om regenerativt skogsbruk, innovationer och andra ämnen som är viktiga för bolaget. ”Vårt mål är att öka dialogen och öppenheten kring våra egna åtgärder och att ta fram nya syn- punkter i skogsdebatten. Vi vill skapa hopp om en bättre framtid”, berättar Anttila. ”

En tung men givande dag, säger Pirjo Kajanto om filmsessionen.

Kajanto understryker att skogsägarkåren är en diversifierad grupp och att denna variation borde få större synlighet i den offentliga debatten. “De flesta av oss är helt vanliga människor i med- elklassen som sköter sin skog på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt”. METSÄ GROUPS KAMPANJ har under oktober-no- vember nått miljontals människor. Kampanjmateri- alet har visats för en mångfald av människor i olika åldrar.

SKOGSEXTRA

VÅR KUNDBETJÄNING KAN NÅS må–fre kl. 8–18, lö kl. 10–16 010 7770 jasenpalvelut@metsagroup.com Chat-tjänst erbjuds på: www.metsagroup.com/virkesanskaffning och www.metsaverkko.fi/sv

VI ÄR OCKSÅ PÅ SOCIALA MEDIER

UTGES AV METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Chefredaktör : Katariina Saelan katariina.saelan@metsagroup.com Redaktionschef : Ilkka Luukkonen ilkka.luukkonen@metsagroup.com Redaktionens postadress : PB 10, 02020 METSÄ Textöversättning: Thomas Antas Layout : Tipos Ab

Facebook: Metsä palvelee Instagram : @metsagroupvasa X: @metsapalvelee

4/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Schablonmässighet lämpar sig inte för torvmarksskogar

Det finns inte ett absolut rätt sätt att behandla torvmarksskogar, påminner

C irka 4,8 miljoner hektar, dvs. unge- fär hälften av Finlands ursprungliga torvmarksareal har dikats för skogs- brukets ändaamål. Dikningen har förbättrat skogens tillväxt på ett bety- dande sätt, men den har också lett till miljöutmaningar, så som eutrofiering av vatten- drag, koldioxidutsläpp och försämrad biodiversitet. En miljon hektar dikad torvmarksskog kommer att uppnå förnyelsemognad inom tio år. Hur ska man bedriva skogsbruk på dessa områden så, att påverkan på vattendrag, miljö och naturens mång- fald beaktas? Professor i skoglig torvmarksvetenskap Anna- mari Laurén anser att man måste börja med att godta att det inte finns ett enkelt svar på frågan. ”Det finns inte ett recept för behandling av tor- vmarksskogar som skulle lämpa sig för alla situa- tioner och man ska inte eftersträva schablonmässig behandling, eftersom det gör det svårare att hitta vettiga lösningar.” ENLIGT LAURÉN är torvmarksskogarna ett mång- fasetterat system, där hela ekosystemets funk- tion påverkas om man ändrar en del. Justering av grundvattennivån påverkar till exempel frigöran- det av näringsämnen och näringsämnesbelast- ningen, trädbeståndets tillväxt, produktionen av förna och jordmånens kollager. Det är väsentligt att förstå detta nätverk av kopp- lingar och återkopplingar då man löser frågor i anknytning till behandling av torvmarksskogar. ”Detta är raketvetenskap. Alla som är aktiva inom torvmarksskogar måste förbättra sin sakkunskap.” Torvmarksskogarna producerar flera nyttor för oss människor, så kallade ekosystemtjänster. Bland dessa ekosystemtjänster finns utöver virkesproduk- tion också till exempel kolbindning, förmågan att rena vatten eller varför inte bär. Man kan inte samtidigt maximera alla ekosystem- tjänster då man behandlar torvmarksskogar. Däre- mot finns det ett antal godtagbara kompromisser. ”Skogsägaren bestämmer, vilka tjänster är vik- tig för hen och sakkunniga hjälper till med att styra åtgärderna så, att man kan nå uppställda mål.” Reglering av dräneringen har även framledes sin viktiga betydelse för trädens tillväxt, men enligt den senaste forskningen har träden nytta av en högre grundvattennivå än man tidigare har trott. Detta beror på att torvmarksskogar som har förändrats till professor i skoglig torvmarksvetenskap vid Helsingfors universitet Annamari Laurén. Iståndsättningsdikning, förnyelseavverkning och skogsodling är godtagbara åtgärder även i framtiden. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO JUSSI HELTTUNEN

Det finns inte en universell lösning för behandling av torvmarksskogar, så det är inte skäl att eftersträva schablonmässighet, säger Annamari Laurén.

torvmoar i flera avseenden är olika ekosystem än de torvmarker som dikades för 50 år sedan. ”Dikningarna gjorde att grundvattennivån sjönk rätt så lågt och näringsämnena kom i omlopp. Under årens lopp har det bildats momarkshumus på mar- kytan och den beter sig annorlunda än orörd tor- vmark. På de nuvarande torvmoarna kan grund- vattennivån vara avsevärt högre än vi har vant oss vid, så att det fortfarande finns tillräckligt luft och näringsämnen för rötterna.” Numera strävar man ofta vid behandling av torv- marksskogar till att hålla grundvattennivån så kon- stant som möjligt vid cirka 30–40 centimeter. Enligt Laurén är det svårt att uppnå detta mål. ”Man kan inte kontrollera grundvattennivån och hålla den på en viss nivå, eftersom den beror på reg- nen.” Enligt Laurén är dikning även framledes ett effektivt sätt att reglera grundvattennivån och hon ser det inte som sannolikt att man kunde bedriva skogsbruk på torvmarker helt utan dikning. Dik- ningens intensitet kommer däremot att minska. ”Vårt humida klimat finns fortfarande kvar, dvs. nederbörden är större än avdunstningen. Diken behövs fortfarande för smältvattnen, men dikena måste inte vara i paradskick och det finns inte alltid behov av iståndsättning.” Vid behov ska man också kunna höja grundvat- tennivån, till exempel genom att låta dikena växa igen eller genom att täppa till en del av dem. 2014 ISTÅNDSÄTTNINGSDIKADES 70 000 hek- tar torvmarksskog, men 2023 var arealen endast 7 000 hektar. Minskningen av areal har automatiskt lett till en minskning av vattendragsbelastningen. Belastningen kan ytterligare minskas genom fung- erande vattenskyddsåtgärder, till exempel genom leda dräneringsvattnen till ytavrinningsfält. Koldioxidutsläppen minskar då man låter grund- vattennivån stiga högre än för närvarande. Då dikena får växa mossa, slutar de att vara metankällor. ”Genom en rätt avvägd vattenhushållning kan man nå en win-win-situation, där trädbeståndets tillväxt tryggas samtidigt som näringsämnesbelast- ningen av vattendrag och utsläppen av växthusgaser minskar.”

Under de senaste åren har kontinuitetsskogsbru- ket kraftigt lyfts fram vid behandling av torvmarks- skogar. Det innebär att skogarna behandlas genom plockhuggning eller luckhuggning med cirka 15–20 års intervaller. Metoden motiveras med miljönytta, eftersom det kvarställda beståndets avdunstning är tillräcklig för att hålla grundvattennivån på en lämplig nivå så att iståndsättningsdikning inte är nödvändigt. Markberedning behövs inte heller då metoden grundar sig på uppkomsten av naturliga plantor. Laurén anser att kontinuitetsskogsbruk är bra på lämpliga objekt, men metoden borde inte tillämpas i alla situationer. ”Kontinuitetsskogsbruk lämpar sig till exempel på grandominerad örttorvmo som redan växer i flera skikt. Metoden lämpar sig inte för tallbestånd, efter- som den ljusälskande tallen inte förnyar sig i skug- gan av den äldre generationens träd. Ur miljösyn- punkt ser jag ingen större fördel med kontinuitets- skogsbruk jämfört med jämnåriga bestånd, utan jag skulle hålla kontinuitetsskogsbruket på samma linje med andra behandlingar.” Förnyelseavverkning med efterföljande skogso- dling är enligt Laurén nödvändiga och godtagbara åtgärder också i framtiden. ”Vi har nyligen observerat att odlade granbe- stånd växer avsevärt bättre än nuvarande modeller antar. Det är också skäl att beakta att nuvarande tor- vmoar inte förnyas på naturlig väg lika effektivt som nyligen dikade torvmarker.” Torvmoar är ett nytt ekosystem och de skogar som nu når förnyelsemognad är den första genera- tionen av träd i detta nya ekosystem. Hur utveck- las de under kommande 50 år och hur ska följande trädgeneration behandlas? Laurén är intresserad av dessa frågor. ”Torvmoarna är ett ekosystem i kontinuerlig för- ändring och det är viktigt att vi håller oss uppdate- rade för att bättre förstå deras funktion. De är käns- liga miljöer, men det får inte förhindra oss från att aktivt söka lösningar. ”

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12