Skogsextra 4 - 2023

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 4/2023 SKOGSEXTRA

Metsä Group Plus ökar i popularitet

Andelen död ved ökar, arterna tackar s. 2

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Mera död ved i stämpl Slutavverkningarna är avgörande för mängden död ved i ekonomiskog. I Rääkkylä såg man för första gången till dödvedskontinuiteten med en Metsä Group Plus -avverkning.

Konstgjorda högstubbar tillverkades särskilt av björk och lövträd av mindre värde, så som al och asp.

S älg, asp och al här och där. Unga granar samt björk- och tallstammar som kapats på 3–6 meters höjd. Ville Hirvonen betraktar resultatet av den fösta slutav- verkningen som utförts enligt Metsä Group Plus -skötselmo- dellen på sin hemgård i Rääk- kylä i Norra Savolax. På den sju hektar stora stämplingsposten står nu klart flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än van- ligt, sammanlagt cirka 250 stycken. ”Första gången jag såg det här, så fäste jag nog mig vid mängden högstubbar. Men man vänjer sig nog snabbt. Det ser bra ut”, säger Hirvonen, 48 år. L andskapet ser speciellt ut i övrigt också. I öster öppnar sig ett vidsträckt åker- område, Oravilahti torrläggningsområde. I väster möts blicken av en lång vägförsedd damm och bakom den Saimens vattenyta. Hirvonen pratar om området som Finlands största polder, ett område som ligger lägre än det omgivande vattnet, som man särskilt stöter på i Hol- land. Utan dammkonstruktionen skulle vi nu stå till halsen i vatten. Den drygt tio kilometer långa dam- mvägen skiljer oss från Saimen. ”En torrläggning av Oravilahti fanns i tankarna redan på 1930-talet. Planerna förverkligades på 1960-talet och 1965 pumpades området torrt”, berät- tar Hirvonen. Torrläggningen frigjorde ett nästan tusen hektar stort område sjöbotten. Största delen av området är i jordbruksanvändning, men de stenbundna parti- erna lämnades för att beskogas. ”Vår stämplingspost hade uppstått på naturlig väg och något ojämnt till sitt trädbestånd”, berättar Hirvonen som tog över jord- och skogsbruket på går- den 2001. H irvonen har följt med Metsä Groups tjänster på nära håll. Till förra våren var han medlem av Metsäliitto Osuus- kuntas förvaltningsråd. Därför kände han till principerna för Metsä Group Plus -tjänsten som lanserades förra våren redan före han prövade på själv. ”Skogsbruket är en ganska konservativ bransch. Det kan ta årtionden i anspråk att korrigera gamla misstag. Det var av eget intresse jag valde att pröva på den nya modellen. Man ska ju pröva på, då det lanseras någonting nytt.” Hirvonen medger, att det för en inbiten anhäng- are av intensivt skogsbruk så som han själv, kan TEXT HEIKKI HAMUNEN FOTO HARRI MÄENPÄÄ

TIPS Ladda ned en ny guide om konstgjorda högstubbar på nätet HUR SKA HÖGSTUBBAR PLACERAS OCH VÄLJAS UT? Svar finns att få i den nya och jordnära guiden ”Tekopökkelöiden tekeminen talousmetsissä: Opas metsänomistajille ja metsäammattilaisille”. DU KAN LADDA NED den 11 sidor långa guiden med den färskaste informationen på webbplatsen (på finska): luomus.fi/ fi/tekopoly

kräva lite tid att smälta att man lämnar betydligt flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än certifieringen förutsätter. Ägarmedlemmarna i Metsä Group får en hekt- arbaserad bonus för slutavverkningar som utförs enligt Metsä Group Plus -modellen. Ersättningen ersätter de förluster som uppstår då man inte avver- kar naturvårdsträden. Ville Hirvonen funderar också på den nya model- lens ekonomiska effekter och på hur drivningen lyckas. ”Lite betänksam är jag till exempel på om de kvarställda björkarna ska hållas att stå. Men inte blev det många vindfällen under de stormar vi har haft i höst.” Topparna av de träd som har kapats från hög- stubbarna och lämnats att ligga på marken väcker uppmärksamhet också hos andra. ”De pigga pensionärerna i grannskapet har frå- gat om de får bärga topparna som brännved. Jag har bromsat och berättat att topparna har lämnats kvar med avsikt.” V id planeringen av den nya avverknings- metoden hade Hirvonen den största brottningsmatchen med sig själv då han uppskattade utfallet av avverkningsin- komster. ”Man ska hålla sig på god fot med bankdirektören också”, påminner jordbrukaren Hirvonen om reali- teterna. På kort sikt känns åtgärderna för tryggande av skogsnaturens mångfald i skogsägarens plånbok, säger Hirvonen. Slanten har också en annan sida. ”Vid avverkningarna ger mångfaldsåtgärderna inte bästa ekonomiska resultat, men på längre sikt

jämnar de ut skogsbrukets risker. Det är ett faktum, då de finländska skogarna på många håll är grando- minerade och utsatta för insekts-, svamp- och andra skador.”

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

lingsposterna

LEDARE

Förändring ska skapas själv

M etsä Group stärks och utvecklas på många sätt, även om konjunkturerna inte behand- lar oss på bästa möjliga sätt just nu. Under året har vi färdigställt investeringarna i bioproduktfabriken och linerfabriken i Kemi samt en betydande kapacitetsökning av falskartongmaskinen i Husum. Andelslagets styrelse har fattat beslut om att investera i en ny mjukpapperslinje i Mariestad och en limträfabrik i Äänekoski. Syftet med alla dessa projekt är att uppfylla huvud- målet i Metsä Groups ägarstrategi, nämligen att öka värdet på medlemskårens skogsegendom. Värdet och värdeökningen tryggas också på andra sätt än genom att bygga fabriker och stärka efterfrågan på virke. Skogsbrukets utvecklingsplan har som mål att bevara skogens ekonomiska, ekologiska och sociala balans även då klimatet förändras. Klimatet förändras oundvikligen, den globala naturförlusten framskrider och den europeiska och nationella lagstiftningen för- ändras för att svara mot dessa utmaningar. Då världen förändras, ska vi vara förståndiga och delta i utformningen av denna förändring, hellre än att passivt ta emot de faktorer som rubbar hållbarhe- tens tre grundpelare. Vi berättar mera om dessa teman i denna tidning. Tack till våra ägarmedlemmar, vars arbete möjliggör andelslagets och hela Metsä Groups framgång!

I Esbo 30.11.2023 Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

Mängden död ved är en kritisk faktor för skogsna- turens mångfald. I ekonomiskog finns det avsevärt mindre död ved än i naturskog. Den döda veden är också mycket

ensidigare till sin beskaffenhet. Under flera år har mängden död ved ökat då man lämnar kvar naturvårdsträd och konstgjorda hög- stubbar på avverkningsobjekten. Ny forskning

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

D et finns konstgjorda högstubbar runt om på Hirvonens stämplingspost. Stå- ende naturvårdsträd finns också här och där, men främst har de koncentre- rats till två stora grupper. ”Grupperna av naturvårdsträd lämnades på basen av fuktförhållanden på de allra våtaste stäl- lena, där vårtbjörken som ska planteras nästa vår skulle lida mest av stående vatten”, säger Metsä Groups skogsexpert Tuomas Kiljunen som plane- rade stämplingsposten.

Han konstaterar att det inte fanns död ved eller gamla träd på detta objekt då avverkningen utför- des. Nu bäddar man för bägge. ”Konstgjorda högstubbar är ett snabbt sätt att öka mängden död ved. Lövträd börjar murkna genast och efter några år har vi murken ved också här. Bland annat rovinsekter som är nyttiga för skogs- ägaren lever i murken ved och de håller skadliga barkborrepopulationer i schack, så som till exempel granbarkborre”, säger Kiljunen.

visar dock att mängden död ved fortfarande borde bli större. Dödvedskontinuiteten är ofta svag särskilt efter slutavverkningar. Denna situation korrigerades åtminstone på stämplingsposten i Rääkkylä. ”Nu borde det uppstå en relativt stor mängd död ved på detta objekt. Det finns en kontinuitet i mäng- den död ved som skapar bättre förutsättningar för de organismer som är beroende av död ved”, säger Hirvonen.

Ville Hirvonen (t.v) har haft en slutavverkning av björkbeståndet i tankarna redan under några år. Tidpunkten är rätt vald, eftersom de värdefulla rotstockarna efter några år hade blivit till massaved på grund av kärnröta.

METSÄ GROUP PLUS: ”INTRESSET ÖKAR”

METSÄ GROUPS DIREKTÖR för virkeshandel och skogstjänster Jani Riissanen säger att ande- len Metsä Group Plus -affärer har ökat under hösten. ”Skogsägarna har varit intresserade av vad tjänsten i praktiken innebär. Då skogsägarnas erfarenhet ökar, sprider sig informationen små- ningom till hela skogsägarfältet”, säger Riis- sanen. Metsä Group Plus -tjänsten är en frivillig skogsvårdsmodell för skogsägare, vilken ökar mängden döda, gamla och brända träd samt tryggar vattendrag och strandskogar i plant- skogsvård, gallringar och slutavverkningar. Skogsägarna får en hektarbaserad bonus för slutavverkningar. Bonusen ersätter de vir- kesförsäljningsförluster som tjänsten förorsa- kar skogsägaren. I slutet av oktober då intervjun utfördes, var Riissanen sysselsatt med att betrakta höstens virkeshandelsstatistik. Tjänsten som har varit på marknaden i ett havt års tid har tagit god fart, säger han. ”Plus-affärernas andel av virkesaffärerna har ökat varje vecka, även om antalet virkesaf- färer som helhet har hållits på samma nivå. Det finns tillväxt i sikte.” Den nya tjänsten har fått beröm för att man till en början kan begränsa försöket till en vir- kesaffär. Metoden pejlas också mot skogscerti- fieringens praxis. ”En del skogsägare har sett Metsä Group Plus -affärerna som ett försökssteg mot FSC-certifiering. En del har också sett metoden som ett komplement till FSC, med vars hjälp man kan göra ännu mera för mångfalden. För andra har den varit ett alternativ till FSC”, säger Riissanen. Riissanen betonar den nya tjänstens prak- tiskt orienterade infallsvinkel. ”Vid Plus-avverkningarna gör man åtgär- der som har verifierade effekter, vilka förbättrar skogsnaturens mångfald och därigenom sko- gens livskraft.”

Metsä Group Plus -skötselmodellens praktiska åtgärder

Åtgärder

Nuvarande praxis

Metsä Group Plus Tilläggsbonus

Enligt certifieringen, dessutom lämnar Metsä Group minst 20 döda träd per hektar

Naturvårdsträd

30 st / ha; > 15 cm *

Förnyelseavverkning Kal-, fröträds- och skärmställnings- avverkning

Metsä Groups praxis 4 st / ha (frivillig)

Konstgjord högstubbe

10 st / ha **

Skyddszon

Enligt certifieringen

10–30 m ***

Metsä Groups praxis 4 st / ha (frivillig)

Konstgjord högstubbe

10 st / ha **

Beståndsvårdande avverkning Gallringar och konti- nuitetsavverkningar

–

Skyddszon

Enligt certifieringen

10–30 m ***

Skyddsbuskage Plantskogsvård Tidig röjning, plant- skogsgallring och vård av ungskog *Till naturvårdsträd räknas levande naturvårdsträd och alla trädslag, diameter på 1,3 m höjd > 15 cm. Metsä Group förbehåller sig rätten att hyggesbränna grupper av naturvårdsträd före förnyelseåtgärder **De konstgjorda högstubbarnas toppar lämnas i skogen ***Beroende på vattendrag 1 per påbörjad 3 ha 1 per påbörjad 1 ha –

FSC-C111942

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Mjukpapper lönsamt

Å rets tredje kvartal förverkligades som väntat på en lägre nivå än föregående kvartal och referensperioden och på det hela taget var Metsä Groups resultat- nivå svag. ”De mest centrala faktorerna för resultatet var den fortsatt svaga efterfrågan i Europa och ökande import av kartong från Kina till den östra Medel- havsregionen”, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . Under årets tredje kvartal inleddes produktio- nen vid bioproduktfabriken i Kemi och ett produk- tionsuppehåll vid fabriken i Husum på grund av för- storingen av kartongfabriken, vilket ökade de fasta kostnaderna. ”Efterfrågan på barrträdsmassa har hållits på normal nivå i Asien och prisnivån har varit stigande under årets tredje kvartal. Efterfrågan på falskar- tong och högklassig linerkartong är fortfarande på en lägre nivå än normalt i Europa”, säger Hämälä.

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförtbart rörelseresultat , milj. euro

1–9 2023

1–9 2022

1–9 2023

1–9 2022

Virkesanskaffning och skogstjänster 1616,4

1558,7

7,0

14,1

Träprodukter

462,1

504,9

54,9

35,6

Massa och sågvaror

1849,5

2314,6

136,5

678,7

Kartong

1519,2

1879,7

121,5

420,0

Mjuk- och pergaminpapper

946,7

852,8

128,9

-32,3

Byggnadsindustrins recession har lett till svag efterfrågan på sågvaror och prisnivån har varit sjun- kande. Efterfrågan på limträprodukter har varit bättre, då nya konstruktionslösningar har vunnit popularitet bland kunderna.

Efterfrågan på mjukpappersprodukter och mat- lagningspapper har på typiskt sätt varit stabilare än inom Metsä Groups andra segment. ”Resultatnivån har varit god tack vare effektive- ringsåtgärder i Metsä Tissue.”

virkesförbrukningen vid bioproduktfabriken i Kemi ökar. Virkeshandeln från privatskogar i Finland har efter sommaren varit på en lägre nivå än i fjol. Efter- frågan på skogsindustriprodukter har varit svag. I november kan man dock skönja en uppgång på vir- kesmarknaden. Priserna har kommit ner från topp-

EU:s skogspolitik är fortfarande aktiv. De natio- nella skyddsförbindelserna för EU:s biodiversitets- strategi samt kriterierna för primär skog och gam- mal skog är inne på slutrakan. Dessutom är utform- ningen av EU:s direktiv för mått och massa i en vetti- gare riktning mycket viktigt för oss, eftersom direk- tivet påverkar virkestransporterna över gränsen mellan Finland och Sverige. I oktober kom en betydande

noteringarna, men på längre sikt ligger virkespriserna fortfarande på en mycket god nivå. Till exem- pel rotpriserna för massaved ligger fortfarande på nästan 15 procent högre nivå än för ett år sedan. Virkesmarknadssituationen i Östersjöregionen är i balans. I Bal- tikum ligger priserna för virke på bark vid väg på samma nivå som i Finland och energivedspriserna är lägre. Marknaden för barrträds- massaved är i balans också i Sverige.

Andelslaget Metsäliitto Osuuskunta har i år fått inemot 2800 nya medlemmar.

förändring i jämförelsenivån för Finlands LULUCF-markanvänd- ningssektors kolsänka. I framtiden ska motsvarande kalkylföränd- ringar föras till målsättningarna. De senaste årens diskussioner om kost- nader för miljarder euro till Finland verkar i dagens ljus vara kraftigt överdimensionerade. Den träförädlande industrins

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

biodiversitetsvägkarta publicerades i september och den skapar en god grund för förstärkande av hela branschens ekologiska hållbarhet. Den frivilliga Metsä Group Plus-skogsvårdsmo- dellen som vi tog i bruk i juni blir allt populärare. Det är en utmärkt åtgärd som verkställer våra principer för förnyande skogsbruk, dvs. den leder till att den biologiska mångfalden ökar i våra ekonomiskogar i jämförelse med dagsläget. Metsä Group Plus beaktar mångfald och skogsnatur i större omfattning än til�- lämpade certifieringssystem och skogsägarna får en tilläggsbonus för användning av modellen. Idétävlingen Förnya Metsä som pågick under oktober-november gav flera hundra initiativ till åtgärder som kan föra verksamheten i ekonomiskog i en allt mera hållbar riktning. Vinnarna publiceras efter årsskiftet. Tack till alla deltagare och en skön väntan på jul till er alla!

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

Jag har med tillfredsställelse följt med hur vår kundnöjdhet har utvecklats. Vår mätare för kund- upplevelse, NPS, har hållit sig på den rekordhöga nivå som uppnåddes i somras. Andelslaget Metsä- liitto Osuuskunta har under detta år fått inemot 2 800 nya medlemmar, vilket också visar att vår verksamhet uppskattas. Tack till våra medlemmar för gott samarbete och de nya medlemmarna önskas varmt välkomna med i arbetet för hållbar tillväxt i Finland. I augusti minskade vi minimidiametern för mas- saved från sex till fem centimeter i Finland och för- ändringen gäller nya och gamla rot- och leverans- affärer. Förändringen är tidsbunden och den gäller till årets slut. Vi begrundar framtiden i december. Under årets slut lönar det sig att göra gallringsaffärer och dra nytta av den lägre minimidiametern.

M etsä Groups inköp av virke har löpt väl i år, trots att den allmänna mark- nadssituationen inte har varit gynn- sam. Våra inköpsvolymer har varit nära målsättningen med beaktande av mindre virkesförbrukning och vår försäljning av tjänster har nått uppställda mål. Vår inköpsverksamhet är livlig också under de kommande månaderna. Vi köper allra helst sommardrivningsdug- liga gallringsposter, leveransvirke och björk- stock. Våra inköpsvolymer ökar särskilt av att Stark efterfrågan och pris på massaved

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group minskar virkesanskaffningens utsläpp

M etsä Group tillverkar och säljer produkter som bidrar till lös- ningen av globala klimatpro- blem då de lagrar kol och ersät- ter produkter som tillverkas av fossila råvaror. Vid Metsä Groups fabriker har man förbundit sig vid att använda enbart förnybara bränslen 2030. Då produktionens koldioxidutsläpp minskar, ökar virkesanskaffningens proportionella betydelse i hela produktionskedjan. ”Det är viktigt att vi även inom virkesanskaff- ningen funderar på metoder för att ersätta fossila bränslen och de koldioxidutsläpp som de föror- sakar”, säger Metsä Groups utvecklingsdirektör Juho Rantala . ENLIGT METSÄ GROUPS kalkyler härstammar ungefär hälften av virkesanskaffningens utsläpp från drivningen och ungefär hälften från transpor- terna. Utsläppen per kubikmeter virke är i genoms- nitt cirka 10 kg, vilket motsvarar cirka 80 kilometer körning med personbil. Målet är ställt vid att vir- kesanskaffningens utsläpp per kubikmeter virke ska minska med 30 procent jämfört med nuvarande nivå. ”Under de närmaste åren kommer det sanno- likt flera lösningar för minskning av utsläpp inom transportsektorn och därför koncentrerar vi nu oss särskilt på minskning av utsläpp just inom transpor- terna”, berättar Rantala. Tills vidare har Metsä Group minskat på vir- kesanskaffningens koldioxidutsläpp genom att öka andelen tågtransporter och användning av Metsä Group har ställt som mål att minska virkesanskaffningens fossila utsläpp i Finland med 30 procent före 2030 i jämförelse med 2022. För att främja detta mål, testar Metsä Group eldriven lastbil vid fabriken i Kemi. TEXT LAURA LENKKERI ILLUSTRATION BERRY CREATIVE

Användningsområden för alternativa bränslen

Skogen

Fjärrtransport

Terminaler och fabriker

Biogas och syntetiskt metan

Elfordon och -anordningar

Förnybar diesel, syntetiska bränslen

HYBRIDLÖSNING FÖR VIRKESDRIVNING

biodiesel. Då den nya bioproduktfabriken i Kemi togs i bruk, ökade andelen transporter med eltåg betydligt. Tack vare järnvägstransporterna mins- kar utsläppen från virkestransporterna med cirka 20 procent per kubikmeter. PÅ LÄNGRE SIKT kommer användningen av el- och biogaslastbilar att vara ett effektivt sätt att minska på virkestransporternas fossila koldioxidutsläpp. Inom persontrafiken är el- och gasdrivna bilar redan vardag, men inom virkestransporter testas dessa först nu, eftersom tillgången har varit svag. ”Utbudet av biogasbilar som lämpar sig för vir- kestransporter har förbättrats och det finns numera lastbilar på marknaden som i produktivitet kan jämföras med dieseldrivna lastbilar. Vi kommer att ta in biogaslastbilar inom transport av både rund- virke och bioprodukter, så som flis och bark, från ingången av 2024”, berättar Metsä Groups utveck- lingschef Janne Soimasuo . De första eldrivna lastbilarna som är tillräck- ligt stora för virkestransporter håller också på att komma ut på marknaden. ”I första skedet kunde eldrivna bilar användas för terminal- och närtransporter. I dessa transporter spelar lossning och lastning en stor roll, så det har mindre betydelse om lasten inte är så stora. I termi- naltransporter äter inte heller kranen av bilens kapa- citet och det finns goda lastningsmöjligheter”, säger Soimasuo. Metsä Group testar eldriven lastbil och ladd- ningsinfrastruktur i året-om-användning vid bioproduktfabriken i Kemi för transporter mellan fabriken och virkesterminalerna. ”Utgående från de erfarenheter vi får från testan- det har vi beredskap att utvidga eldrivna lösningar också vid andra produktionsanläggningar för trans- port av både rundvirke och biprodukter”, konstate- rar Soimasuo. Utöver tillgången på utrustning, begränsas användningen av både el- och biogaslastbilar av tanknings- och laddningsnätverket, vilka enligt Soi- masuo måste utvecklas om de ska bli praxis i stor omfattning.

VID SIDAN AV helt nya lösningar kan man minska på de fossila utsläppen genom att effektivera den operativa verksamheten inom såväl drivning som transport av virke. Det förutsätter ännu bättre opti- mering av verksamheten än tidigare. ”Inom transporterna innebär varje tilläggskilo- meter mera utsläpp, så vår målsättning är att minska på de genomsnittliga transportsträckor som utförs med fossila bränslen”, säger Soimasuo. Inom virkesdrivningen ser man över maskinked- jornas användning så att onödiga förflyttningar kan undvikas. Stämplingsposternas struktur har också betydelse. ”Ju grövre och större stämplingspost, desto min- dre utsläpp”, sammanfattar Soimasuo. INOM VIRKESDRIVNING FINNS det inte ännu lika många lösningar för minskning av fossila kol- dioxidutsläpp som inom virkestransporterna. Enligt Janne Soimasuo ska man därför söka lösningar från flera håll och kombinera olika metoder. ”Skogsmaskinerna arbetar på långt avstånd från distributionsnätet, så man kan inte stöda sig på normalt distributions- och laddningsnät- verk för tankning eller laddning av maskinerna” säger Soimasuo. Han anser att den mest sannolika lösningen finns i förnybara och syntetiska bränslen, vars möjligheter nu är föremål för intensiv forskning. ”Förnybar diesel lämpar sig redan nu för många skogsmaskiner, men det finns problem med tillräckligheten om användningen utvid- gas avsevärt.” En dellösning kan finnas i delvis elektrifie- ring av maskinerna och i att maskinerna görs mera energieffektiva.

FAKTA Så här minskas utsläppen

STÖRRE ANDEL tågtransporter

FLERA BIOGASLASTBILAR i virkestransporterna

ANVÄNDNING AV ELLASTBIL särskilt i terminaltransporterna

GOD OPTIMERING av transporter och drivning

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Först erbjöds Joonas Huuho sommarpraktik som tjänsteman och därefter fast arbete som skogsexpert. ”Mod och aktivitet bär långt då man söker jobb”, säger Huuho. Karriärstart från sommarjobb

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO TOMI AHO

D å ansökningstiden till Metsä Groups sommarjobb öppnades i december, sände Joonas Huuho genast in sin ansökan. Detta var 2020 och Huuhos studier till skogsingenjör var inne på sitt tredje år vid Tam- merfors yrkeshögskola. ”Föregående sommar hade jag sommarjobb på Metsä Fibres sågverk i Renko och det var en så posi- tiv upplevelse, att jag ville ansöka om tjänsteman- napraktik i Metsä.” Efter att ha lämnat in sin ansökan, väntade Huuho ett par veckor och ringde sedan upp opera- tiva chefen Lauri Peevo som ansvarade för rekryte- ringen. Samtalet ledde till att Huuho kallades till en arbetsintervju. Inför arbetsintervjun samlade Huuho ihop alla sina tidigare arbetsintyg och skolbetyg samt den utvärdering som han hade fått från sin militär- tjänstgöring. ”Under intervjun berättade jag att jag är social till min natur och att min idrottsbakgrund gör att jag klarar mig i fält. Jag berättade också att jag inte har tidigare erfarenhet av tjänstemannaarbete.” Även om Huuho var spänd inför intervjun, löpte den såpass bra att han fick ett sommarjobb. ”Det finns få praktikplatser inom skogs- branschen och det är svårt att skilja sig från mäng- den på basen av endast en ansökan. Ett telefonsam- tal lämnar däremot ett spår i rekryterarens minne.” Genast i början av sitt sommararbete berättade Huuho aktivt att han är intresserad av alla arbets- tillfällen som öppnar sig hos Metsä. ”I juni fick jag höra att en tjänsteman var i beråd att byta uppgifter. Jag blev intresserad och ringde upp min förman Kosti Viinikka och frågade vad han anser om jag söker jobbet.” Ett par dagar senare tecknade Huuho igen under ett arbetsavtal med Metsä. I augusti i fjol blev Huuho studieledig för att fort- sätta sina studier vid Helsingfors universitet. I mars, under pågående studieledighet erbjöds Huuho ett vikariat under alterneringsledighet och studera klart vid sidan av sitt arbete. ”I det skedet hade mina studier framskridit så långt, att jag inte kunde låta tillfället gå förbi.”

Metsä tar väl hand om sina praktikanter, säger Joonas Huuho. ”Man får lära sig i lugn och ro och man får ansvar om man visar eget initiativ.”

SLÅ EN SIGNAL

DET LÄMNAS MÅNGA ansökningar till sommarar- betsplatserna, men få ringer upp efter sin ansökan. ”Det lönar sig alltid att ringa och åtminstone fråga om ansökningen har nått fram. Ansökning- arna är många och genom samtalet fastnar den sökande bättre i rekryterarens minne”, säger Metsä Groups produktionschef inom virkesanskaffning Marko Yläjärvi . Vi förväntar oss rask attityd och eget initiativ i

arbetsuppgifterna. Man behöver inte kunna allt och det förväntas inte heller. ”Avsikten är inte att grilla den sökande vid arbetsintervjun och små fel eller det att tanken brister gör ingenting.” Metsä Group har som praxis att ringa upp alla sökanden efter arbetsintervjuerna. ”Det är ett bra tillfälle att fråga hur intervjun gick och var det finns utrymme för förbättring.”

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Vårtbjörk

I början växer björken snabbare Granens, vårtbjörkens och glasbjörkens längdtillväxt. KÄLLA: FORESTS

10 m

Glasbjörk

Gran

Vårtbjörk

Glasbjörk

Gran

Vårtbjörk

Glasbjörk

2 250

2 000

1 750

1 500

1 250

1 000

750

500

250

0 5 10 1520253035

Ålder, år

Vid 15 års ålder börjar vårtbjörkens mest intensiva tillväxt avta och granen börjar ta ifatt björkarna: vårtbjörkens tillväxt är intensivast i 7 års ålder, granens i 13 års ålder och efter 23 års ålder är granens tillväxt större än björkens.

Ålder, år

BLANDBESTÅND ÄR EN BILLIG FÖRSÄKRING Klimatuppvärmningen leder till ökande skogsskador i granbestånd. Blandbestånd minskar på skaderisken och tryggar skogens livskraft och kolbindning.

som klimatförändringen för med sig. Dessutom en fråga om huruvida vi i skogsbruket vill betona också andra värden än största möjliga avkastning. ”Med dagens prisförhållanden är rena granbe- stånd det ekonomiskt mest lönsamma alternativet, men granens skaderisk ökar med klimatföränd- ringen. Blandbestånd kan vara ett mera lönsamt alternativ om det minskar skaderisken och på det sättet tryggar skogens livskraft och kolbindning”, summerar Huuskonen. HUR SKA MAN DÅ få till stånd ett blandbestånd? ”Ur mångfaldssynpunkt är grova aspar och säl- gar de viktigaste träden. Ur ekonomisk synpunkt är vårtbjörken nummet ett, då den växer klart snabbast av våra lövträd.” I regel uppstår ett inslag av lövträd på natur- lig väg i plantbestånd av barrträd. Lövträd sprider sig lätt och växer snabbt, så det kommer av dem på naturlig väg bland barrträdsplantorna. Ett bra blandbestånd uppstår då man i samband med tidig röjning av granbestånd i fem års ålder och plantskogsgallringen i tio års ålder lämnar kvar löv- träd. ”Det lönar sig att lämna björkar med frisk krona som är högst lika långa som granarna och röja till- räckligt mycket utrymme åt dem. Vårtbjörken behö- ver mera utrymme än granen”, säger Huuskonen. ”Ur mångfaldssynpunkt kan man lämna även andra lövträd i luckorna. En bra tumregel är att lämna kvar av alla trädslag som förekommer i plant- beståndet.” Blandbeståndet ska bevaras också vid förstagall- ringen som utförs i cirka 30 års ålder i granbestånd.

K onventionellt har man i ekonom- iskogar gett som råd att koncentrera sig på odling av tall och gran samt röja bort lövträden redan tidigt, så att skogen ska producera så mycket värdefull stock som möjligt. Under senare tid har tanken på blandbestånd, där man tillåter lövträd utöver gran och tall vunnit allt mera terräng. ”På karga boniteter lönar det sig fortfarande att eftersträva rena tallbestånd. På bördigare boniteter lönar det sig att tänka efter lite grann. Numera försö- ker man förnya dessa med gran, även om det skulle löna sig att överväga flera trädslag antingen som små figurer eller som blandbestånd”, säger Lukes special- forskare Saija Huuskonen . Flera trädslag leder till en mångsidigare ytvege- tation och därmed mångsidigare flora och fauna på alla sätt. Det finns till exempel ett bredare utbud av matsvamp. Blandbestånd kan också motiveras av ekono- miska orsaker. TEXT ANTTI KIVIMÄKI ILLUSTRATION BERRY CREATIVE

”Klimatförändringen gör att granens skadegörare så som barkborre och rotröta sprider sig snabbare. Om det finns också andra träd än granar i beståndet, sprider sig inte skadegörarna lika snabbt.” Huuskonen påpekar att man inte ännu vet hur snabbt klimatet förändras och vilka trädslag det finns efterfrågan för om 50 år. ”Nu är granen värdefullast och björk odlas i mycket liten omfattning. I framtiden kan behovet vara ett annat och därför är det bra att ha flera olika trädslag i skogen.” I nuvarande klimatförhållanden producerar rena granbestånd mera virke än blandbestånd av gran och björk. Björk växer snabbt och når avverknings- mognad snabbare än gran, men den behöver mera utrymme än gran. Inslag av björk har enligt forsk- ningen oftast en negativ effekt på trädbeståndets totalvolym och i bästa fall neutral. Då granen idag betingar ett högre pris, avkastar granbestånd mera pengar. I blandbestånd är det fråga om på vilket sätt vi hanterar kommande skaderisker och överraskningar

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

I nuvarande klimatförhållanden producerar rena granbestånd mera virke än blandbestånd av gran och björk, men granens skaderisk ökar med klimatförändringen.

NATURVÅRD ÄR GÄRNINGAR

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

METSÄ GROUP har ställt som mål att öka skogarnas livskraft och mångfald. Det är inte av en händelse som detta nummer av vår tidning koncentrerar sig på skötsel av skogsnaturen. Skogsä- garens val avgör hurudan skog skogsägaren lämnar efter sig. Det lönar sig att satsa på naturvård, eftersom effekterna sträcker sig in i framtiden. Både skogsägare och de som rör sig i naturen har nytta av mång- fald och naturgärningar. Virkes- produktionen gynnas också av naturvård, då skaderisken mins- kar och trädbeståndets tillväxt ökar. Vi ska inte heller glömma att skogen skapar nytta för alla: kol- sänkor, rent vatten, rekreations- objekt, bär och svampar. Metsä Group har ställt som mål att de bästa åtgärderna som stär- ker naturen ska bli en del av skogs- brukets praxis och att de ska bli norm. Den nya skötselmodellen Metsä Group Plus är en av de vik- tigaste praktiska åtgärderna för att nå detta mål. Naturhänsyn är en fast del av vardagen i ekonom- iskog: god skogsvård är god natur- hänsyn och tvärt om. De kan inte separeras från varandra.

GRANARNAS TILLVÄXT ÖVERRASKADE

SKOGSÄGARE OCH FORSKARE har vant sig vid att det kommer in björk i granplantbestånd och att dessa växer med fart och lämnar granen i sin skugga. Ny forskning visar att planterad gran och natur- ligt uppkomna björkar växer i samma takt. ”Detta var en överraskning för oss forskare också”, säger Lukes specialforskare Saija Huusko- nen . Hon räknar upp tre orsaker till fenomenet. De granar som används för skogsodling växer snabbare än tidigare. De bäst växande individerna har under lång tid valts ut till fröodlingarna och nu börjar detta arbete bära frukt. Tidigare användes barrotsplantor medan man numera använder täckrotsplantor. Granen har fär- digt finrötter i torvkrukorna och med kraft av dem rotar sig plantan snabbt.

Högläggning gynnas i dag vid markberedningen. Vid högläggning tar man upp humus och 5–10 cen- timeter mineraljord med den och stjälper kakan upp och ned på humusskiktet. På det sättet uppstår ett dubbelt humusskikt med ett skyddande lager av mineraljord. I en sådan hög växer plantan snabbt och tryggt. Tidpunkten är också viktig. ”En snabb förnyelse efter slutavverkning tryg- gar att naturligt uppkomna björkar inte får ett allt- för stort försprång till de odlade granarna, utan trä- den växer i lämplig takt i förhållande till varandra. Det lönar sig att avlägsna björkar som är klart större än granarna i samband med plantskogsvården. Ett litet försprång för björkarna är inte ett hinder i plant- skogsskedet, eftersom granen vid cirka 20 års ålder börjar växa höjd i snabbare takt än björken.”

Välkommen på julkaffe!

VI BJUDER TRADITIONSENLIGT på julkaffe åt Metsä Groups ägarmedlemmar på följande kontor:

Bennäs, Mjölvägen 2, 15.12 kl. 13–16 Karleby, Torggatan 27, 15.12 kl. 13–16 Lappfjärd, Nybrovägen 2, 15.12 kl. 13–16 Malax, Köpingsvägen 11, 15.12 kl. 13–16 Närpes, Nybrovägen 2, 15.12 kl. 13–16 Vasa, Kvarngatan 15, 15.12 kl. 13–16

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”En utmärkt metod i förstagallringar” Skogsägaren Eino Leinonen från Kittilä fick ett stamvolymprissatt virkeshandelsanbud för sitt förstagallringsobjekt. ”Efter att ha sett anbudet var jag genast beredd att pröva.”

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO PAULI HÄNNINEN

V irkeshandelsanbudet per epost verkade genast intressant för Eino Leinonen . Anbudsobjektet var ett 22 hektar stort tallbestånd för vil- ket förstagallringen hade kommit till tals med Leinonens skogsexpert Väinö Pääkkölä . Anbudet var uppställt enligt Metsä Groups nya modell, stamvolymprissättning. Det innebär att objektet är hela stammar i stället för konventionella sortiment, stock och massaved. Skogsägaren får samma pris för hela stammen och priset för stam- marna fastställs utgående från de avlägsnade stam- marnas medelvolym. ”Jag hade inte tidigare bekantat mig med stam- volymprissättning, men efter att ha sett anbudet var jag genast beredd att pröva på”, berättar Leinonen. Leinonen säger att anbudet var tydligt. Anbu- det innehöll information om den medelvolym som Pääkkölä hade uppskattat och en matris, ur vilken Leinonen kunde granska hur anbudets stamvolym- pris skulle förändras, om den slutliga stamvolymen skulle avvika från uppskattningen. LEINONENS SKOGSFASTIGHET är belägen i byn Alakylä i Kittilä, på Ounasjokis västra strand. Förs- tagallringsobjektet är plogat i början av 1990-talet och därefter planterat med tall. Planteringen av det över 20 hektar stora området lät han utföra av en utomstående, men röjningen utförde han själv. Då intervjun utfördes i början av oktober, hade Leinonen nyss fått ett meddelande till sin telefon om att drivningen skulle inledas under de närmaste veckorna. ”Dagen innan drivningen inleds får jag veta vid vilken tid maskinerna anländer.” Meddelandet är nödvändigt, eftersom en del skogsägare vill följa med hur drivningen framskri- der. Leinonen har inte brukat övervaka arbetet. ”Drivningen kommer att utföras av två förare som jag känner sedan tiotals år. De kan sin sak.” Leinonen gör i genomsnitt en virkesaffär vart annat år. Han anser att stamvolymprissättning är ett transparent sätt att göra virkesaffärer som lämpar sig utmärkt för förstagallringar. Hans tallbestånd har grova kvistar och en del långkrökar, men nu

behöver skogsägaren inte bekymra sig för hur dessa aspekter påverkar stockprocenten. ”Jag uppmuntrar till att fördomsfritt överväga

stamvolymprissättning för den som har förstagall- ringsobjekt i sin skog.”

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Stamvolymprissättning är en tydlig och transparent handelsmetod, säger Eino Leinonen. Stämplingsposten på bilden är inte samma förstagallringsobjekt som nämns i texten.

FAKTA Kubikmeterpriset beror på medelvolymen I STAMVOLYMPRISSATT VIRKESHANDEL uppskattar Metsä Groups skogsexpert trädbeståndets kvalitet och medelvoly- men för de träd som avlägsnas. Utgå- ende från dessa fastställs ett kubikme- terpris per trädslag. Skogsägaren får ett stamvolymprisanbud av sin skogs- expert. I samband med virkesaffären får skogsägaren också en tabell, dvs. en stamvolymprismatris, ur vilken skogs- ägaren kan läsa ut hur kubikmeterpri- set förändras om stamvolymen avviker från uppskattningen. Den slutliga med- elvolymen för de avlägsnade träden får man efter avverkningen och skördarens mätning. Om medelvolymen är större än skogsexpertens uppskattning, stiger priset för virket och i motsatt fall sjun- ker priset.

Stamvolymprissättningen utvidgas

M etsä Group kommer att ta i bruk stamvolymprissättning för första- gallringar och förnyelseavverknin- gar. Innan denna prissättning förs till allmän användning, utförs pilotprojekt för dessa avverkningssätt i Kemi, Vasa, Kuopio och Åbo anskaffningsdistrikt. Pilotskedet som inleddes i oktober pågår till januari 2024. ”Under pilotskedet samlar vi in erfaren- heter av stamvolymprissatta virkesaffärer på olika håll i Finland”, berättar virkesanskaffning- ens inköpschef hos Metsä Group Petri Tahva- nainen . Under pilotskedet kommer Metsä Groups skogsexperter att föreslå virkeshandel enligt stamvolymprissättning som ett virkeshandel- salternativ. INOM STAMVOLYMPRISSÄTTNING DELAS inte stammarna upp i sortimenten stock och mas- saved, utan prissättningen grundar sig på hela stammar. Det slutliga stamvolympriset fast- ställs efter drivning på basen av den verkliga stamvolymen, dvs. de avverkade stammarnas medelvolym. Metsä Group tog i bruk stamvolymprissätt- ning av gallringar i november 2021 och under de gångna åren har metoden funnit sin plats som en normal del av virkeshandeln. ”Stamvolymprissättning har slagit igenom som prissättningsmodell. Över en tredjedel av alla gallringar som vi köper, prissätts enligt denna modell, på vissa områden hälften av alla

gallringar”, säger Tahvanainen. Inom stamvolymprissatt virkeshandel kan trädens förädlingsvärde optimeras i alla mark- nadssituationer för slutprodukterna. Det kan ta till och med två år från att affären görs tills avverkningen utförs och under den tiden hinner marknaden för träprodukter förändras avse- värt. I stamvolymprissatta virkesaffärer kan apteringen utföras på bästa möjliga sätt enligt rådande marknadssituation. ”Handelssättet är rejält också för virkessäl- jaren som inte längre behöver övervaka i vilken hög virket hamnar”, konstaterar Tahvanainen. ”De skogsägare som har prövat på prissätt- ningsmodellen har varit nöjda och de har upp- levt att modellen är jämlik.” METSÄ GROUP UTVECKLADE stamvolympris- sättningen som eget arbete. Metsä Groups nyaste investering, biopro- duktfabriken i Kemi, startade i september. I och med den nya fabriken har Metsä Group effekti- verat sin virkesanskaffning i norra Finland. ”Enligt uppgifter om skogstillgångar finns det eftersatta gallringar på bioproduktfabrikens anskaffningsområde i norra Finland. En stamvo- lymprissatt virkesaffär lämpar sig utmärkt för dessa objekt.” Efter pilotfasen som pågår till januari kom- mer Metsä Group att ta i bruk stamvolympris- sättning för förstagallringar och förnyelseav- verkningar i hela landet.

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Golfplanerna byttes ut till naturvård Metsä Group gör biodiversitetsplaner för alla sina fabriker. I omgivningen kring fabriken i Kemi byggs ett internationellt exempel.

FAKTA Biodiversitesplan

STÄLLS under de närmaste åren upp för Metsä Groups alla fabriksområden

FÖRBÄTTRAR naturens tillstånd i industriella miljöer

DEN FÖRSTA planen görs i Kemi

PÅ FABRIKSOMRÅDET KEMI skapas 12 hektar ängar, torrängar och solexponerade miljöer

PLANEN I KEMI sträcker sig också utanför fabriksområdet

D å golf gjorde entré i Kemi under slutet av 1980-talet, började några entusiaster planera en golfplan på ön Kiikeli. Intill den gamla massa- fabriken fanns ett rekreationsom- råde och där byggdes några utslags- platser. Det fanns drömmar om en större plan, men Kiikeli visade sig vara för liten för golf. Det var tur, kan man konstatera så här i efter- hand. Kiikeli var och är ett viktigt utflyktsmål. För TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO NINA SUSI

golfspelarna finns det många andra ställen att spela på. Området på Kiikeli ägs av Metsä Group. För sju år sedan byggdes ett utsiktstorn i Kiikeli, man lade ut riktningsskyltar längs stigarna och naturstigarna fick namn. Det hängdes upp 300 fågelholkar på området. Arbetet utfördes i samarbete mellan Metsä Group, Kemi stad, föreningar och skolelever. Nu utvidgar Metsä Group naturvården i fabri- kens närområde också utanför Kiikeli. Det görs en biodiversitetsplan kring den nystartade bioprodukt- fabriken och den har som mål att naturens tillstånd förbättras. Området är över 650 hektar stort och det omfattar själva fabriksområdet samt andra marker som Metsä Group äger, vilka invånarna har använt för rekreation. Rekreationsanvändning tillåts även i fortsättningen. På fabriksområdet grundas 12 hektar ängar, torrängar och solexponerade miljöer, dvs. torra mil- jöer som utsätts för mycket solsken. På området gyn- nas lokala växter och livsmiljöerna skapas så, att även hotade arter kan förekomma där. I Kemi har man samlat in frön från naturligt förekommande växter och sått dessa på fabriksom- rådet. I närheten av fabriken testas också andra sätt att öka naturens mångfald i en industriell miljö. Utanför det egentliga fabriksområdet förbättras livs- miljöerna för hotade arter. Nya metoder för att öka mångfalden söks i samarbete med Kemi stad. FÖRENINGEN VILLI VYÖHYKE är en viktig kom- panjon utöver staden och föreningen har som mål att förbättra naturvärdena på sådana områden, där människan har lämnat sina spår, så som byg- gda miljöer. Föreningens ordförande Jere Nie- minen säger, att målsättningen är att göra ett

internationellt modellobjekt i Kemi. ”Före projektet inleddes, försäkrade vi oss om att det inte är fråga om green wash och att Metsä Groups ambitioner är tillräckligt ambitiösa för att vi ska kunna delta. Det är de.” Föreningen samlade in frön från 80 växter på några kilometers avstånd från fabriken. Bland de mera kända växterna finns skogsnäva som är vik- tig för insekterna och bland de mera sällsynta finns ormrot samt ryssglim och flockfibbla, av vilka de två sistnämnda gynnas av solexponerade miljöer. ”På naturlig väg skulle de knappast sprida sig till området, det är osannolikt.” I första skedet såddes fröna på de stora bullerval- larna. På det 650 hektar stora området kommer det inte att finnas traditionella gräsmattor alls, utan de ersätts av ängar och på dem odlas växter som före- kommer naturligt i regionen. Gamla gräsmattor har omvandlats till solexponerade miljöer och de besås med bland annat krusskräppa och ullkardborre Utöver fröprojektet kommer Villi vyöhyke att gå igenom gamla industriella impediment och urbana fastigheter av vilka det finns norr om Kiikeli i Kari- haara. Väster om fabriksområdet finns ekonomiskog som inte används så mycket för rekreation. På dessa områden ges ekologin förtur. ”Utöver att vi återställer områden, utvecklar vi också verksamhetsmodellerna”, säger Nieminen. Metsä Group samlar in erfarenheter från Kemi biodiversitetsplan, eftersom arbetet inte kommer att stanna vid detta. Motsvarande planer kommer att ställas upp på koncernens alla fabriksorter och det finns fabriker på flera än 20 platser runt om i Europa. METSÄ GROUP har ställt som mål att förbättra naturens tillstånd i skogen och denna målsättning backas upp av de principer för förnyande skogsbruk som bolaget har utvecklat. Genom pilotprojektet i Kemi sprids målsättningen från skogen till fabrik- sområden och till och med städer.

Jere Nieminen från föreningen Villi vyöhyke granskar förna på fabriksområdet i Kemi.

SKOGSEXTRA

VÅR KUNDBETJÄNING KAN NÅS må–fre kl. 8–18, lö kl. 10–16 010 7770 jasenpalvelut@metsagroup.com Chat-tjänst erbjuds på: www.metsagroup.com/virkesanskaffning och www.metsaverkko.fi/sv

VI ÄR OCKSÅ PÅ SOCIALA MEDIER X: @metsapalvelee Facebook: Metsä palvelee Instagram : @metsagroupvasa

UTGES AV METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Chefredaktör : Katariina Saelan katariina.saelan@metsagroup.com Redaktionschef : Ilkka Luukkonen ilkka.luukkonen@metsagroup.com Redaktionens postadress : PB 10, 02020 METSÄ Textöversättning: Thomas Antas Layout : Tipos Ab

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12