Skogsextra 4 - 2023

4/23

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Mera död ved i stämpl Slutavverkningarna är avgörande för mängden död ved i ekonomiskog. I Rääkkylä såg man för första gången till dödvedskontinuiteten med en Metsä Group Plus -avverkning.

Konstgjorda högstubbar tillverkades särskilt av björk och lövträd av mindre värde, så som al och asp.

S älg, asp och al här och där. Unga granar samt björk- och tallstammar som kapats på 3–6 meters höjd. Ville Hirvonen betraktar resultatet av den fösta slutav- verkningen som utförts enligt Metsä Group Plus -skötselmo- dellen på sin hemgård i Rääk- kylä i Norra Savolax. På den sju hektar stora stämplingsposten står nu klart flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än van- ligt, sammanlagt cirka 250 stycken. ”Första gången jag såg det här, så fäste jag nog mig vid mängden högstubbar. Men man vänjer sig nog snabbt. Det ser bra ut”, säger Hirvonen, 48 år. L andskapet ser speciellt ut i övrigt också. I öster öppnar sig ett vidsträckt åker- område, Oravilahti torrläggningsområde. I väster möts blicken av en lång vägförsedd damm och bakom den Saimens vattenyta. Hirvonen pratar om området som Finlands största polder, ett område som ligger lägre än det omgivande vattnet, som man särskilt stöter på i Hol- land. Utan dammkonstruktionen skulle vi nu stå till halsen i vatten. Den drygt tio kilometer långa dam- mvägen skiljer oss från Saimen. ”En torrläggning av Oravilahti fanns i tankarna redan på 1930-talet. Planerna förverkligades på 1960-talet och 1965 pumpades området torrt”, berät- tar Hirvonen. Torrläggningen frigjorde ett nästan tusen hektar stort område sjöbotten. Största delen av området är i jordbruksanvändning, men de stenbundna parti- erna lämnades för att beskogas. ”Vår stämplingspost hade uppstått på naturlig väg och något ojämnt till sitt trädbestånd”, berättar Hirvonen som tog över jord- och skogsbruket på går- den 2001. H irvonen har följt med Metsä Groups tjänster på nära håll. Till förra våren var han medlem av Metsäliitto Osuus- kuntas förvaltningsråd. Därför kände han till principerna för Metsä Group Plus -tjänsten som lanserades förra våren redan före han prövade på själv. ”Skogsbruket är en ganska konservativ bransch. Det kan ta årtionden i anspråk att korrigera gamla misstag. Det var av eget intresse jag valde att pröva på den nya modellen. Man ska ju pröva på, då det lanseras någonting nytt.” Hirvonen medger, att det för en inbiten anhäng- are av intensivt skogsbruk så som han själv, kan TEXT HEIKKI HAMUNEN FOTO HARRI MÄENPÄÄ

TIPS Ladda ned en ny guide om konstgjorda högstubbar på nätet HUR SKA HÖGSTUBBAR PLACERAS OCH VÄLJAS UT? Svar finns att få i den nya och jordnära guiden ”Tekopökkelöiden tekeminen talousmetsissä: Opas metsänomistajille ja metsäammattilaisille”. DU KAN LADDA NED den 11 sidor långa guiden med den färskaste informationen på webbplatsen (på finska): luomus.fi/ fi/tekopoly

kräva lite tid att smälta att man lämnar betydligt flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än certifieringen förutsätter. Ägarmedlemmarna i Metsä Group får en hekt- arbaserad bonus för slutavverkningar som utförs enligt Metsä Group Plus -modellen. Ersättningen ersätter de förluster som uppstår då man inte avver- kar naturvårdsträden. Ville Hirvonen funderar också på den nya model- lens ekonomiska effekter och på hur drivningen lyckas. ”Lite betänksam är jag till exempel på om de kvarställda björkarna ska hållas att stå. Men inte blev det många vindfällen under de stormar vi har haft i höst.” Topparna av de träd som har kapats från hög- stubbarna och lämnats att ligga på marken väcker uppmärksamhet också hos andra. ”De pigga pensionärerna i grannskapet har frå- gat om de får bärga topparna som brännved. Jag har bromsat och berättat att topparna har lämnats kvar med avsikt.” V id planeringen av den nya avverknings- metoden hade Hirvonen den största brottningsmatchen med sig själv då han uppskattade utfallet av avverkningsin- komster. ”Man ska hålla sig på god fot med bankdirektören också”, påminner jordbrukaren Hirvonen om reali- teterna. På kort sikt känns åtgärderna för tryggande av skogsnaturens mångfald i skogsägarens plånbok, säger Hirvonen. Slanten har också en annan sida. ”Vid avverkningarna ger mångfaldsåtgärderna inte bästa ekonomiska resultat, men på längre sikt

jämnar de ut skogsbrukets risker. Det är ett faktum, då de finländska skogarna på många håll är grando- minerade och utsatta för insekts-, svamp- och andra skador.”