Skogsextra 4 - 2025

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 4/2025 SKOGSEXTRA

Valet närmar sig

Om skogarna intresserar, ställ upp som kandidat i Metsäliitto Osuuskuntas val, uppmanar Jari Laineenoja. s. 4

DET LÖNADE SIG ATT GÅ MED I FSC s.2

GALLRING – EN LÖNSAM KOMPROMISS s.8

VIRKESUPPKÖPEN FORTSÄTTER NORMALT s.11

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”FSC GAV ETT NYTT PERSPEKTIV PÅ SKOGSVÅRDEN”

Skogsägaren Matti Oijala från Nastola bestämde sig för att gå med i skogscertifieringen när han märkte att det stödde hans sätt att sköta skogen med hänsyn till naturen.

”Skogarna har svedjats och efter det var de länge lövträdsdominerade. Från början av 1960-talet har man fokuserat på hög virkesproduktion. Nu domi- nerar gran, granbestånden utgör cirka 85 procent av skogsarealen, och en stor del av skogarna närmar sig slutavverkningsåldern.” FÖRBEREDELSERNA FÖR FSC-CERTIFIERINGEN inleddes med att skogsexperten och Oijala tillsam- mans gick igenom gårdens skogsbruksplan och kom överens om vilka områden som helt skulle

ställas utanför skogsbruket eller specialbehandlas. Trots den tidigare inriktningen på ekonomiskt skogsbruk hittade man lämpliga objekt utan större problem. ”I närheten av gårdscentret finns en gammal, fin tallsluttning som jag ändå inte skulle hugga. Vi tog också med ett bergskrön med rikligt med död ved. Förutom de här så skyddade vi också en del av sjö- stranden och gårdens torvmarksskogar.” När objekten väl hade identifierats, kontrollerades den exakta avgränsningen ännu i terrängen.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO JUSSI HELTTUNEN

F örsta gången FSC® kom på tal var i samband med en virkesaffär för några år sedan. Matti Oijala tycker att naturvärden är viktiga i skogsvården. Metsä Groups skogsexpert tänkte att FSC skulle passa bra in i hans sätt att sköta sina skogar. ”Skogsexperten berättade i stora drag vad FSC står för. Efter diskussionen satte jag mig bättre in i det hela”, fortsätter Oijala. Ju mer han satte sig in i saken, desto större blev intresset. ”Jag märkte att FSC passar bra ihop med mitt eget sätt att sköta skogen. Jag upplevde också att certifikatet skulle bidra till att utveckla skogsvården och ge nya idéer.” MATTI OIJALAS SKOGAR ligger i Nastola i Lahtis. På hemgården, som omfattar cirka 70 hektar skog och 20 hektar åker, genomfördes en generations- växling år 2001. Dessutom har Oijala sedan början av 1990-talet varit delägare i en skogssammanslut- ning på 26 hektar som han bildat tillsammans med sina släktingar. FSC är vid sidan av PEFC det mest allmänna skogscertifieringssystemet i Finland. Det förutsätter en skogsvård som stöder naturens mångfald, ekono- misk hållbarhet samt bevarande av landskaps- och kulturvärden. Principerna för FSC-certifieringen följs vid alla skogsvårdsåtgärder. I praktiken förutsätter certi- fikatet till exempel att man fäster uppmärksam- het vid lövträdsandelen redan vid behandlingen av plantbestånd och gallringsbestånd och att man identifierar hotade arter och värdefulla livsmiljöer och tar med information om dem i skogsbrukspla- nen. Objekt som åtnjuter lagskydd, såsom de sär- skilt viktiga livsmiljöerna i skogslagen, lämnas obe- handlade. Dessutom lämnas ett representativt antal andra viktiga ekosystem i naturtillstånd. I FSC ska skogsmark som lämnas utanför skogs- bruket och skog som specialbehandlas samman- lagt utgöra minst 10 procent av skogsmarkens areal. Minst fem procent av skogsmarken undantas per- manent från skogsbruk. Resten är specialbehand- lade skogsområden där skogen sköts med hänsyn till naturens mångfald och naturvärden. Oijala känner väl till sina skogars historia.

FSC passar mitt sätt att sköta skogen, säger Matti Oijala.

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

De konstgjorda högstubbarna erbjuder en livsmiljö för viktiga arter.

En gammal tallbrink lämnades utanför behandlingen.

Enligt Oijala avvek de inte nämnvärt från tiden före certifieringen. ”En betydande och synlig förändring var att all död ved nu blir kvar på avverkningsobjektet. Förr samlade vi in den till ved.” Oijala skulle kunna sälja virke till vem som helst, men har tills vidare gjort sina affärer med Metsä Group. ”De har betalat ett pris som motsvarar mina för- väntningar.” Metsä Group betalar ett tilläggspris för FSC-cer- tifierat gagnvirke till sina avtalskunder, och bolaget har höjt priset från början av december. ”Tilläggspriset för massaved är kännbart, över en euro per kubikmeter. För stockens del har tillägget mindre betydelse”, är Oijalas bedömning. FSC-C111942

exempel hackspettar och trädkrypare, som jobbar flitigt med att bekämpa insektsskador.” När förberedelserna var klara gick processen snabbt och kontrakten kunde undertecknas efter ett par veckor. Oijalas skog ingår i Metsä Groups gruppcertifikat och han behöver därför inte själv sköta administra- tionen av certifikatet, utan det är certifieringsgrup- pens ledare som ansvarar för det. I och med certifieringen förband sig gården till FSC:s regler, som Oijala som ägare måste känna till. ”Den första auditeringen har redan gjorts. Audi- teringsteamet besökte ett avverkningsobjekt och kontrollerade att där ännu förekom alla trädslag och tillräckligt många naturvårdsträd. Allt var i sin ord- ning, men granskningen var nog noggrann.” De första virkesaffärerna är också redan gjorda.

Skyddskravet som ingår i FSC:s villkor är ofta något som väcker frågor hos skogsägarna, i synner- het kostnaderna väcker funderingar. Enligt Oijala blev kostnaderna för skyddet i alla fall måttliga. ”Den mest betydande ekonomiska uppoffringen var torvmarksskogen, som är en stockskog. På kort sikt skulle man få större inkomster genom att avverka, men på lång sikt är det här en bättre lös- ning. Och uppoffringen var inte särskilt stor.” I Oijalas skogar bedrivs beståndsvården träd- skiktsvis, men naturvärdena har alltid beaktats i skogsbruket. Andelen lövträd har till exempel höjts genom små vårtbjörksplanteringar på 0,3–0,5 hek- tar, och konstgjorda högstubbar har lämnats sedan 1990-talet. ”Jag tycker att de har en viktig funktion för till

LEDARE

Kostnadskonkurrenskraften kräver åtgärder

I min föregående ledarartikel skrev jag om de stora förändringar i världshandeln som också påverkar Metsä Group. USA:s tullar drabbar vår kartongbusiness direkt, men de största effek- terna är indirekta. De tullar som USA påförde Kina för- svagar våra kinesiska kunders redan dåliga lönsamhet, så de måste spara var de bara kan. Finländsk barr- trädscellulosa är en premiumråvara för de kinesiska pappers- och förpackningstillverkarna. Den hårda kon- kurrensen tvingar dem att fundera över sin egen kost- nadskonkurrenskraft, bland annat hur mycket av den här bästa möjliga råvaran de har råd att använda och hur mycket billigare alternativen är. När den ekonomiska tillväxten blir svagare blir konkurrensen alltid hårdare. Också vi inom Metsä Group är tvungna att möta den allt hårdare konkur- rensen genom att dra åt svångremmen och skära ner på kostnaderna. Vi meddelade för några månader sedan om ett inbesparingsprogram på 300 miljoner euro. Planeringen är nu klar, och vi har gått in i genom- förandefasen.

Det finns inbesparingsmöjligheter bland annat vid anskaffningen av industriella kemikalier och reserv- delar, logistik och inköp av olika tjänster. Som en del av sparprogrammet måste vi prioritera vad vi gör och inte gör. Tyvärr måste vi också minska antalet arbets- uppgifter och säga upp anställda som har gjort ett bra jobb. Orsakerna till uppsägningarna finns på annat håll: i omvälvningarna i världshandeln. Vad innebär detta för skogsägaren? Vi vill i Metsä Group säkerställa att det finns efterfrågan på fin- ländskt virke både nu och i framtiden. Det kräver att vi ständigt ser till vår kostnadskonkurrenskraft. I vår industriverksamhet gör vi allt vi kan för att vara effek- tiva. Också virkespriset har betydelse för vår konkur- renskraft. Förändringarna inom världshandeln visade tidigare i år att virkespriset i Östersjöområdet tillfäl- ligt kunde stiga till en nivå där den finländska industrin inte längre klarade sig på världsmarknaden. Priset på massaved har under sommaren och hösten sjunkit från toppnivåerna, men virkespriset är fortfarande högt, historiskt sett. En skogsägare

som har ett långsiktsperspektiv fortsätter att följa sin skogsbruksplan, eftersom den säkerställer bästa möj- liga tillväxt i skogen.

Jussi Vanhanen Generaldirektör Metsä Group

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Metsäliitto förbereder sig inför valet 2027 Vid Metsäliitto Osuuskuntas val väljs fullmäktige, som har den högsta beslutanderätten i andelslaget. Valnämnden hoppas att så många skogsägare som möjligt kandiderar.

ETT GOTT ANSEENDE FÖRTJÄNAS

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTON TOMI AHO OCH MIKKO KANKAINEN

M etsäliitto Osuuskuntas nästa val ordnas år 2027, men förberedel- serna är redan i full gång. Andelslagets förvaltningsråd tillsatte på sitt sommarmöte i Äänekoski en valnämnd som har till uppgift att organisera valet rent praktiskt. Till nämndens ordförande valdes Jari Laineenoja och till vice ordförande Kati Kontinen . VID METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS VAL väljs full- mäktige, det organ som har den högsta beslutande- rätten i andelslaget. ”Det handlar om ett viktigt val, eftersom leda- möterna i fullmäktige beslutar om ärenden som är viktiga för medlemmarna, som vinstutdelningen”, säger Kontinen. Trots att kandidatnomineringen officiellt inleds först 2027 är redan nu en bra tidpunkt att överväga

om man vill ställa upp som kandidat i valet. Man vill gärna ha många kandidater i olika ålderskate- gorier och utbildnings- och arbetsbakgrund för att fullmäktige ska återspegla mångfalden i medlems- kåren. ”Om man är intresserad av skogsbruk och av att driva saker framåt i samarbete är det här ett utmärkt tillfälle att vara med och påverka”, säger Laineenoja. ”Det nuvarande fullmäktige är ganska mansdo- minerat, så önskemålet är att fler kvinnor ska ställa upp än tidigare, så kvinnor ska känna sig särskilt välkomna”, uppmuntrar Kontinen. Uppgiften kräver inte att man på förhand har djupgående sakkunskap inom skogsbruk. ”Man ska inte låta bli att ställa upp bara för att man upplever att man inte vet eller kan tillräckligt. Det ordnas en omfattande utbildning för fullmäk- tigeledamöterna och man får alltid fråga, på så sätt tilltar kunskapen snabbt”, säger Kontinen.

Tomi Salo Direktör för samhällsrelationer Metsä Group

METSÄ GROUP har ett gott anseende och det faktumet bekräftades igen i en undersökning som genomfördes av Reputation and Trust Analytics under försommaren 2025. Att bibehålla samma anseendenivå som tidigare gjorde oss till branschledare, vilket är en bra pre- station med tanke på att branschen har stött på motgångar på senare tid. Bakom vårt positiva resultat ligger ett flertal faktorer: vi håller hög kvalitet och begår sällan misstag i det operationella arbetet i skogen, vi har tagit många fri- villiga initiativ gällande ökat företags- ansvar, vi har lyckats i vårt arbete med kommunikation och anseendehantering och vi har inkluderat och fört en kon- struktiv dialog på bred front med våra intressentgrupper. Vår verksamhetsmiljö är nu i kraftig förändring. Vi måste förändras med den för att nå bättre lönsamhet. Det är viktigt att vi vid sidan av att förbättra lönsam- heten bibehåller ett gott anseende också i fortsättningen. Vi riktar alltmer blicken mot kunder runt om i världen. Med tanke på vårt anseende är det här en utmärkt utmaning, så låt oss fortsätta på samma linje som tidigare. Mot bakgrund av resultaten har vi gjort ett utmärkt jobb, och vi bör tacka medlemmarna för deras samarbete.

Vår verksamhetsmiljö är nu i kraftig förändring.

Jari Laineenoja gick med i Metsäliitto för närmare 30 år sedan.

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

KOM MED OCH UTVECKLA METSÄ GROUP

METSÄ GROUP BJUDER in sina ägarmedlemmar till bolagets utvecklargrupp. Vi söker sådana aktiva och engagerade skogsägare bland medlemmarna som regelbundet anlitar Metsä Groups tjänster och är intresserade av utvecklingsarbete. Medlemmarna i utvecklargruppen kan bidra till att ytterligare förbättra de tjänster som Metsä Group erbjuder sina ägarmedlemmar. Medlemskapet i utvecklargruppen kräver att man deltar på plats i minst två möten per år. Mötena är i regel två dagar långa och hålls på någon av Metsä Groups fabriksorter. Bolaget står för resekostnader och dagtraktamenten. Medlemmarna väljs till utveck- largruppen för en period av tre år. Om du är intresserad och vill vara med och utveckla Metsä Groups framtida tjänster ska du före utgången av 2025 meddela om ditt intresse att delta i utveck- largruppens verksamhet via länken på vår webbplats (länk nedan). Vi hoppas på sökande med många olika bakgrunder. Valet av medlemmar till utvecklargruppen görs i januari 2026 och de invalda informeras genast därefter.

METSAGROUP.COM/KEHITTAJAYHTEISO

Ett andelslag är en stabil företagsform, anser Kati Kontinen.

FULLMÄKTIGEMÖTEN hålls 1–2 gånger per år och dessutom sammanträder distriktsråden tre gånger per år. På mötena behandlas bland annat bolagets delårsrapport samt läget på virkesmarknaden. ”Tidsmässigt är antalet möten inte så stort, men under det första året är det bra att reservera tid för utbildning”, säger Kontinen. Förutom en stor mängd kandidater hoppas man också på en stor röstningsaktivitet. ”Valnämnden ser till att röstandet kan göras så smidigt som möjligt. Man kan rösta både per post och elektroniskt”, berättar Laineenoja. En kort presentation görs över alla kandidater för att göra det lättare för den som röstar att hitta en lämplig kandidat. ”Det lönar sig att kontrollera vilka slags kandi- dater det finns inom det egna distriktet och välja en person som har kompetens och förmåga att sköta gemensamma ärenden och som kan göra skogsägar- nas röst hörd. Genom att rösta kan man påverka vem som driver de här frågorna”, säger Kontinen. JARI LAINEENOJA anslöt sig som medlem i Metsä- liitto Osuuskunta i samband med generationsväx- lingen på den egna hemgården år 1996. ”Min far var också medlem i andelslaget, så på sätt och vis har jag ärvt medlemskapet.” År 2007 gick han med i andelslagets förvaltning och sedan 2014 är han ledamot i förvaltningsrådet. ”En pensionerad ledamot i förvaltningsrådet på min hemort märkte att jag var intresserad av skogs- frågor och frågade om jag kunde tänka mig att kan- didera. Jag är glad att jag sade ja. Det har varit en givande och lärorik resa”, säger Laineenoja.

KATI KONTINEN gick med i Metsäliitto Osuuskunta 2006. Hon valdes in i fullmäktige år 2007. ”Med över 200 röster var jag en röstmagnet i S:t Michels distrikt. Jag blev själv förvånad.” Kontinen har varit ledamot i förvaltningsrådet sedan år 2018. Kontinen tycker att ett andelslag är en funge- rande företagsform tack vare dess stabilitet. ”Vi är cirka 90 000 skogsägare i Metsäliitto Osuuskunta. När en verksamhet står på en så stadig grund vacklar den inte lätt. Och vi är inte till salu.” Laineenoja påminner om att skogssektorn är en samhällsekonomiskt viktig bransch för Finland och att andelslagets medlemmar äger ungefär hälften av de privata skogarna i Finland. ”Här får man vara med och påverka också bety- delsefulla saker”, säger Laineenoja. Ett andelslag är också en demokratisk bolagsform där varje medlem har en röst. ”I fullmäktige lyssnar man till skogsägarnas röst på riktigt och man vill utveckla tjänsterna med skogsägandet i förfronten. Det är en verklig styrka”, säger Kontinen. Laineenoja konstaterar att jämfört med andra bolagsformer är ett andelslag ett långsiktigt sätt att bedriva företagsverksamhet, något som lämpar sig särskilt väl för skogsbranschen. Ett andelslaget är samtidigt en kollektiv ägandeform. Andelslagets fullmäktige är ett bra ställe att nät- verka och möta andra som är intresserade av skogs- frågor. Vi har alla ett gemensamt mål, att skapa mer- värde och nytta för medlemmarna. Vi arbetar alla för samma logo.”

SIDOSTRÖMMAR I BRUK CIRKULÄREKONOMIFÖRETAGET SOILFOOD TILLVERKAR återvunna gödselmedel, jordförbättringsmedel och strukturkalk av fiberrika sidoströmmar och kalk från Metsä Groups nordiska fabriker. Återvunna näringsämnen ersätter fossilt produ- cerade kväveföreningar och ur marken urvunnen fos- for, vars produktion är energi- och utsläppsintensiv. Användningen av jordförbättringsfibrer och struktur- kalk förbättrar i sin tur jordens bördighet och minskar näringsläckage från åkrar till vattendrag. ”Vi vill främja cirkulär ekonomi och behöver part- ners för detta. Vårt mål är att år 2030 ska inga sido- strömmar från vår produktion hamna på deponi. Redan nu utnyttjas nästan alla våra sidoströmmar som mate- rial eller energi. På lång sikt är målet att öka använd- ningen av sidoströmmar som råmaterial för produkter”, säger Maija Pohjakallio , klimat- och cirkulärekonomi- chef på Metsä Group. Förra året återvann Soilfood till exempel omkring 260 000 kilo fosfor tillverkat av Metsä Groups sido- strömmar för användning på åkrar. Fosforbehovet på finländska åkrar är cirka 23,3 miljoner kilo per år.

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Markens bärighet påverkar virke Indelningen i sommar- och vinterstämplingar försvinner och ersätts av en ny modell som bygger på dataanalys.

TEXT METSÄ GROUP FOTO SEPPO SAMULI

M etsä Group har introducerat ett nytt kon- cept för virkeshandeln, där tidpunkten för en avverkning bestäms av markens bärighet och väderleksförhållandena. Konceptet bygger på dataanalys och har varit i kraft sedan början av november. Samtidigt har markens bärighet gjorts till en av prissättningsfaktorerna för virkeshandeln vid alla rotköp som görs med Metsä Group. Bärigheten ersät- ter drivningsdugligheten som traditionellt använts som prissättningsfaktor för virkesaffärer och som baserats på årstiderna (sommar- eller vinterdriv- ning, eller drivning när som helst under året). Bärig- heten på avverkningsområdet och längs basvägen till lagerplatsen utgör en flera faktorer som påverkar prissättningen för en virkesaffär. Ytterligare fakto- rer är efterfrågan på virke, trädslag, virkets grovlek och kvalitet, avverkningsmängden, det geografiska läget och närtransportsträckan. I DEN NYA MODELLEN utnyttjar Metsä Group bland annat de uppgifter om jordart, ståndort, fuktighet och trädbestånd som Lantmäteriverket, Geologiska forskningscentralen och Naturresursinstitutet pro- ducerar. Baserat på dem kan stämplingsposter och basvägar delas in i tre olika bärighetsklasser (god, normal eller begränsad bärighet). När bärighets- klassen sedan kombineras med aktuell väderleks- information kan Metsä Group bedöma den bästa möjliga drivningstidpunkten för respektive stämp- lingspost. Vid en virkesaffär kan man ändå separat komma överens om att avverkningen begränsas till enbart vinterförhållanden. ”På senare tid och i takt med att klimatet blir varmare kan drivningsförhållandena på vintern på grund av avsaknaden av längre tjälperioder till och med vara svårare än under torra somrar. Analyserna hjälper oss att planera noggrannare så att vi i fort- sättningen kan optimera drivningen jämnare året runt och öka antalet stämplingsposter som avverkas under den tjälfria perioden. Vi kan också betala ett bättre pris för vinterstämplingar till skogsägarna”, säger Juho Rantala , direktör för virkeshandel och skogstjänster vid Metsä Group.

Markens bärighet och väderförhållandena styr avverkningstidpunken i Metsä Groups nya modell.

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

PRECISERINGAR I GARANTIPRISMODELLEN

kespriset

I fortsättningen görs garantiprisgranskningen av mindre partier som i ett mätbesked har sammansla- gits med ett annat virkesortiment i mätbeskedet i enlig- het med indexutvecklingen för virkessortimentet i mät- beskedet. Metsä Groups garantipris gäller virkesaffärer gjorda av avtalskunder under ett år under perioden 1.12–31.5. Den här modellen minskar risken för prisför- ändringar. Metsä Group betalar ut garantipristilläggen för den avslutade garantiprisperioden 23.1.2026. Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar kan placera den mot- tagna summan i Metsä1-tilläggsandelar. Ett eventuellt placeringsval måste göras senast den 16 januari. naturvårdsåtgärder, bland annat att hitta lämpliga grup- per av naturvårdsträd och skyddsbuskagen samt att hitta områden som är rika på mångfald och objekt som ska lämnas utanför aktiva skogsbruksåtgärder. Den nya naturvärdeskartan är ett led i att överföra principerna för ett regenerativt skogsbruk till praktiken. ”Det är inte fråga om en åtgärdsförbudskarta, utan om att vi vid planeringen av skogsarbetena ska kunna beakta skogarnas mångfald ännu bättre än tidigare”, säger Juha Laine , marknadsförings- och kommunika- tionsdirektör för Metsä Groups virkesanskaffning och skogstjänster.

GARANTIPRISMODELLEN FÖR METSÄ GROUPS avtalskunder preciseras. I modellen ges virkeshandeln ett indexvärde enligt månaden för köpet, skilt för olika virkessortiment, avverkningsmetoder och bärighets- klasser. Det jämförs sedan med ett annat indexvärde, som baserar sig på virkesaffärer inom samma område under två månader. Hittills har jämförelsen gjorts med indexvärdet för en månad. Dessutom jämförs indexvärdet för virkeshandeln med prisutvecklingen mellan månaden då köpet gjor- des och slutet av september följande år. Om värdet har stigit, korrigeras det pris som betalats i virkesaffären. Tidigare räckte jämförelseperioden ända till slutet av oktober.

NATURVÄRDESKARTAN VISAR VIKTIGA NATUROBJEKT METSÄ GROUP HAR utvecklat en ny digital tjänst, en naturvärdeskarta, för sina ägarmedlemmar. Kartan gör det möjligt att ännu noggrannare än tidigare beakta naturens mångfald vid beståndsbehandlingen. Med hjälp av naturvärdeskartan kan skogsägaren se i vilka delar av skogen de största naturvärdena sannolikt före- kommer. Tjänsten utgör en del av den digitala tjäns- ten Metsäverkko som Metsä Groups ägarmedlemmar använder.

Naturvärdeskartan är avsedd att fungera som stöd för planering av avverkning och skogsvårdsarbeten: den gör det lättare att välja avverkningsmetod och

FÄRRE POSTUTSKICK

OM NÅGON SOM använder Metsäverkko i fortsättningen vill arkivera dokument i pappersform som berör Metsä Group, kan han eller hon enkelt skriva ut dem själv från Metsäverkko. Från början av mars skickar Metsä Group

inte längre brevpost som berör bolaget till dem som redan använder Metsäverkko.

Välkommen på julkaffe!

Vi bjuder våra ägarmedlemmar på julkaffe tisdagen 16.12 kl. 13–16 på följande kontor:

KARLEBY – Torggatan 27 VASA – Kvartsgatan 2, Stenhaga NÄRPES – Nybrovägen 2

Hjärtligt välkommen! Metsä Group Vasa distrikt

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Gallring ökar skogens värde

När träden får lagom med växtutrymme sträcker de sig rakt upp mot himlen och producerar värdefullt timmer. Gallring förbättrar skogsbrukets ekonomiska resultat.

TEXT ANTTI KIVIMÄKI FOTO METSÄ GROUP

R öjsågen sjunger och skogsmaskinen brummar på, och strax rör sig vin- den lättare i det luftigare beståndet. Gallring är en mångfacetterad fråga som skogsägaren får lov att ta ställ- ning till om och om igen. Gallring lönar sig ekonomiskt eftersom en gall- rad skog snabbare producerar grov stock som ger det bästa kubikmeterpriset. ”Om skogsägaren eftersträvar ett ekonomiskt resultat lönar det sig att gallra skogen. Man kan överväga att inte gallra om man har klart uttalade andra mål, till exempel beträffande landskapet i närheten av sommarstugan”, säger Harri Mäkinen , forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet. Redan i samband med plantskogsvården

hur man önskar att skogen ska se ut om något decen- nium då plantorna har vuxit upp till stora träd. För björkens del lönar det sig att lämna sådana plantor som uppkommit ur frö men röja bort stubbskotten, eftersom de är känsligare för röta.” Plantskogsvården utgör en ren kostnadspost för skogsägaren, men den en viktig satsning med tanke på framtiden. Om slyröjningen fördröjs och plant- skogen hinner bli övertät, blir röjningen dyrare att utföra och kvaliteten på plantorna hinner försämras. Förstagallringen är den första gallringsåtgärden där skogsägaren redan kan få en liten försäljnings- inkomst. Den utförs när de flesta träd har nått upp till ca 13–16 meters höjd. För barrträdens del inträf- far det här i södra Finland vid cirka 30 års ålder, för björk något tidigare.

avlägsnas konkurrerande plantor runt de plantor som man vill satsa på, så att de inte växer sämre för att de skuggas eller råkar ut för rotkonkurrens med lövträd. Den första gallringen av plantorna sker i form av en slyröjning som utförs cirka fem år efter att plantorna planterats, då de planterade barrträ- den är cirka en meter höga. Vid slyröjningen avlägs- nas lövsly samt tydligt förvuxna träd. Nuförtiden rekommenderar man att cirka 10 procent lövträd lämnas kvar bland barrträden för att bevara mång- falden och utgöra ett skydd mot skadegörare. Efter slyröjningen behövs vanligen ännu plant- skogsröjning efter 5–10 år, eftersom lövträden skjuter nya stubbskott som igen börjar skugga de planterade barrträden. ”I plantskogsskedet lönar det sig att fundera på

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Sen förstagallring försenar stockproduktionen

D et finns gott om försenade förs- tagallringar i våra skogar, särskilt i norr. Metsä Groups skogsvård- schef Tiina Laine betonar att det är särskilt viktigt att ta hand om förstagallrin- garna i tid, eftersom beståndets grovlekstill- växt bromsas upp om de inte utförs i tid, vil- ket försvårar produktionen av stockvirke av hög kvalitet. ”Förstagallringen är ekonomiskt sett ännu en ganska blygsam inkomstkälla för skogs- ägaren. Dess största betydelse ligger i att den skapar växtutrymme för de blivande stock- stammarna”, säger Laine. När förstagallringen blir försenad krymper trädkronorna för mycket. Det här försämrar trädens tillväxt och minskar virkesuttaget vid följande avverkningar. Vid senare gallringar finns det större spelrum, men när det gäller förstagallringen ska man vara ute i rätt tid. Det här gäller också plantskogsskedet. Laine rekommenderar att röjningen görs i två skeden: först en slyröjning och efter 5–10 år en egentlig röjning. ”Det lönar sig för skogsägaren att hellre

utföra plantskogsskötseln två gånger i rätt tid än en gång för sent. Satsningarna på plant- skogen syns senare i inkomsterna från första- gallringen.” Metsä Group har under de senaste åren uppdaterat sin skogsvårdsmodell så att mångfalden betonas mer än tidigare. Redan i samband med slyröjningen lämnar man nu ungefär en tiondel av lövträden kvar och de hänger sedan med under hela omloppstiden. Efter utförd röjning ska det finnas lika många trädslag i skogen som tidigare. Metsä Group köper endast upp virke av gran, tall, vårtbjörk, glasbjörk samt asp som är klenare än 40 centimeter. ”Al och vide blommar tidigt och är viktiga för pollinatörena. Blandbestånd är en trygg- hetsfaktor för skogsägare. En skog med flera olika arter motverkar skador bättre än en barrskog med ett enda trädslag”, säger Laine. Huvudmålet kvarstår ändå: att producera friska, högkvalitativa och grova trädstammar. Det lyckas bara om plantskogsvården och för- stagallringen utförs i tid.

Gallringarnas inverkan på tillväxten

Vid gallring hamnar man alltid att göra en kompromiss mellan det enskilda trädets tillväxt och beståndets totala tillväxt. När beståndet gallras minskar den totala årliga tillväxten. Samtidigt ökar emellertid grovlekstillväxten för de kvarvarande träden.

20 40 60 80 100

Beståndets relativa täthet. %

Träd Bestånd

KÄLLA: LUKE

Sifforna är riktgivande

sidan av massaved också stock, vilket ger skogsäga- ren en betydande försäljningsinkomst. Huvudfo- kus ska ändå ligga på kvaliteten och tätheten hos det bestånd som lämnas kvar att växa. Friska träd av hög kvalitet lämnas att stå och ges tillräckligt med växtutrymme så att de kan utvecklas till grova stockstammar. I äldre bestånd är gallringstidpunkten betydligt mer flexibel än i ungskogar. Vid tredje gallringen har man redan sikte på slutavverkningen som är på kommande och optimerar tillväxten i den här sista fasen av beståndsutvecklingen. En tredje gallring är inte alltid nödvändig, utan nyttan av en sådan måste bedömas från fall till fall. Särskilt i tallbestånd blir det ofta aktuellt med en tredje gallring. Tallbestånd växer långsammare än granbestånd och det lönar sig att ge mer plats för de bästa stockstammarna. Men de träd som avverkas i ett så här pass gammalt bestånd är också de redan ganska värdefulla. Gallringens inverkan på skogarnas tillväxt följs upp genom Naturresursinstitutets försök runt om i Finland. De rekommendationer för gallringsavverk- ning som den statsägda skogsvårdsorganisationen Tapio tagit fram i samarbete mad andra organisatio- ner bygger delvis på just den här forskningen. VI HAR I REGEL god kunskap on hur virkespro- duktion bedrivs i likåldriga bestånd med ett enda trädslag. På senare år har det uppstått ett större intresse också för kontinuerlig beståndsvård, sam- tidigt som blandbestånd blivit mer populära. Inom skogsforskningen läggs nu stor vikt vid de här nya skogsvårdsmetoderna. Vi får ändå vänta på mer

I BARRTRÄDSDOMINERADE SKOGAR eftersträvar man att lämna kvar cirka 900–1200 stammar per hektar, på bördiga ståndorter fler än på karga. Vårt- björk kräver mer utrymme än barrträden, och i en vårtbjörksdominerad skog är den rekommenderade stamtätheten efter förstagallring bara 700–800 stammar per hektar. Förstagallringen kan enligt Mäkinen utföras som kvalitetsgallring, särskilt i tallbestånd. Då avlägs- nar man förutom de minsta träden också storvuxna ”kvistvargar” och skapar utrymme för något mindre träd med klenare kvistar. ”Härskande träd är ofta kvistiga eftersom de har utrymme att breda ut sig horisontellt, och kvistighet sänker kvaliteten på stocken. När de största träden tas bort blir det bättre utrymme för de så kallade medhärskande träden träd att växa.” Beståndets kvalitet kan optimeras genom gall- ringsavverkningar. Ett träd ska ha tillräckligt med utrymme och näring för att växa, men varje träd ska behöva kämpa litet för en plats i solen så att tillväx- ten i första hand styrs uppåt. DEN ANDRA GALLRINGEN görs 15-20 år efter för- stagallringen. I granskog är gallringsintervallet vanligen kortare än i tallskog. Det här beror inte på granens egenskaper som träd, utan på att granen oftast växer på bördigare ställen än tall och därför växer snabbare. Vid andra gallringen använder man grund-ytan som mått för att bedöma hur stor andel av trädstam- marna som ska lämnas kvar. Grundytan utgörs av stammarnas sammanlagda tvärsnittsarea på brösthöjd. Andra gallringen ger vanligen vid

exakta forskningsrön när det gäller det optimala gallringsprogrammet i blandskogar, eftersom sko- gen växer långsamt och det inte gjordes några omfattande försök med blandskog under nitton- hundratalet. Samtidigt blir klimatet varmare, så de gamla vis- domarna om gallring sätts på prov. Mäkinen tror ändå inte att klimatförändringen kommer att för- ändra gallringsrekommendationerna i någon större utsträckning. ”Den största tillväxtbegränsande faktorn i Fin- land är temperaturen. När klimatet blir varmare accelererar tillväxten och gallringsintervallen kan bli något tätare. Beslutet om tidpunkten för gall- ringen fattas ändå alltid genom att titta på skogen och inte i kalendern”, säger Mäkinen. Om man vill öka skogarnas kolbindning för att bromsa klimatförändringen, lönar det sig att hålla bestånden tätare än idag. Visserligen borde vi då också ha någon mekanism som erbjuder ersättning till skogsägaren för den här kolbindningen. Saken kompliceras emellertid av att stockträden också är de mest värdefulla, sett ur ett långsiktigt kollag- ringsperspektiv. Virket bevaras i byggnader i årtion- den eller århundraden. Evighetsfrågan vid gallringsavverkningar är att man aldrig når det teoretiska optimum. Beståndet blir litet för glest eller litet för tätt. Vilket är bättre? ”Det är ett tveeggat svärd. En för kraftig gallring minskar den totala tillväxten. Om gallringsstyrkan är för svag blir å andra sidan gallringsintervallet kor- tare. Ju oftare man kör i skogen med stora maskiner desto större är också riskerna för drivningsskador.”

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsäliitto uppdaterar sin ägarstrategi Vi följer med vår verksamhetsmiljö och vår tid, men varje förändring som sker ute i världen ändrar inte på vår ägarstrategi, säger Juha Paajanen.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO MARKKU TISSARINEN

M etsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd har i november godkänt den uppdaterade ägarstrategin för bolaget. Den senaste strategiuppdateringen gjordes 2018. Förvaltningsrådets ordförande Juha Paajanen säger att de grundläggande elementen i ägarstrate- gin förblir oförändrade: Metsä Group ska vara den mest eftertraktade partnern för finländska skogs- ägare, en partner som skapar värde på lång sikt och som erbjuder sina ägarmedlemmar det bästa sättet att utöka sin förmögenhet, baserat på den finländ- ska skogen. ”Ägarstrategin utarbetas alltid på lång sikt och har tidigare uppdaterats med cirka tio års mellan- rum. Vi följer med vår verksamhetsmiljö och vi föl- jer med vår tid, men varje förändring som sker ute i världen leder inte till ändringar i vår ägarstrategi.”

Juha Paajanen.

Någonting positivt trots allt

D et operativa kassaflödet, med ett plus på över 200 miljoner euro, utgjorde en ljus- punkt i Metsä Groups ekonomiska resultat för det tredje kvartalet. Orsaken till det här var i synnerhet de åtgärder som vi vidtog inom affärsverksamheten för kartong för att minska driftskapitalet. De fungerade som planerat, säger Metsä Groups generaldirektör Jussi Vanhanen . Affärsresultatet för det tredje kvartalet var där- emot som väntat klart förlustbringande. ”De största enskilda orsakerna till det här är det låga priset på massa, särskilt i Kina, och de lägre volymerna inom kartongverksamheten på den amerikanska marknaden. Båda har sina rötter i den ökade protektionismen i världshandeln under våren.” USA:s tullar hade en stor inverkan på resultatet för kartongverksamheten, Metsä Board. ”Beställningarna från USA har återhämtat sig obetydligt från nedgången i våras. På grund av det lokala marknadsläget kunde vi inte höja kundpri- serna för att kompensera tullarnas inverkan.” Resultatet för affärsverksamheten för

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–9 2025

1–9 2024

1–9 2025

1–9 2024

Metsä Group

4508

4273

–27

170

1685,8

–69,3

13,9

Virkesanskaffning och skogstjänster 2009,5

1382,2

1492,6

–45,5

72,6

Träprodukter

844,4

862,6

46,4

75,1

Massa och sågvaror

368,9

421,9

–5,7

17,8

Kartong

1911,7

1757,3

23,8

21,9

Mjuk- och pergaminpapper

Metsä Group måste nu förbättra resultatet, kon- staterar Vanhanen. Vi förväntar oss att kostnadsin- besparingarna börjar synas i resultatet från och med början av 2026, steg för steg, så att hela effekten upp- nås under 2027.

mjukpapper under tredje kvartalet förbättrades både jämfört med föregående kvartal och motsva- rande period året innan tack vare ökade leveransvo- lymer och lägre kostnader. ”Det är också positivt att vår nya mjukpappersfa- brik i Mariestad i Sverige kunde inleda sina kundle- veranser som planerat under tredje kvartalet.”

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

ökad kostnadseffektivitet och produktivitet i hela anskaffningskedjan. Vi strävar efter att öka stor- leksklassen på våra drivnings- och transportavtal till 300 000 kubikmeter per år. Vi kommer ändå att se till att också mindre företagare har möjlighet att ingå i entreprenörsnätverket. Vi har för avsikt att ingå de första nya avtalen under försommaren nästa år, och förändringarna kommer att vara genomförda i sin helhet sommaren 2027. Ett av målen med för- ändringen är att våra partners ska ta steget vidare mot ett alltmer professionellt ledarskap och en mer ansvarsfull verksamhet. Greenpeace har under de senaste veckorna fört en kampanj för gamla skogar. Under kampanjen har också Metsä Groups verksamhet lyfts fram. Green- peace erkänner inte de kriterier för gamla skogar som godkänts av statsrådet och inte heller definitio- nen av skog i naturtillstånd. Metsä Group köper inte virke från gamla skogar eller skogar i naturtillstånd som uppfyller statsrådets kriterier. Vi följer certifie- ringskriterierna vid alla skogsbruksåtgärder. Efter- levnaden av certifieringen övervakas både genom Metsä Groups egna granskningar och vid revisioner som utförs av tredje part. I podcasten Metsänomis- taja kommenterar jag den här frågan mera i detalj. Jord- och skogsbruksministeriet genomför ett åtgärdsprogram som syftar till att stärka skogar- nas kolsänkor på lång sikt. Detta innebär troligen lagändringar i fråga om förnyelsetidpunkter och skogsodlingstäthet. Planeringen av det nationella genomförandet av EU:s restaureringsförordning fortsätter i ministeriets arbetsgrupper. Ministeriet utarbetar samtidigt noggrannare anvisningar för hur fågelfaunan ska beaktas vid sommaravverk- ning. Kundresponsen och vår försäljning av skogs- tjänster har legat på rekordnivå. Därför vill jag fram- föra ett varmt tack till våra ägarmedlemmar för ett utmärkt samarbete och tillönska alla en fridfull jul tillsammans med era nära och kära. JUHA VANHAINEN NY I STYRELSEN METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD har valt DI Juha Vanhainen till ny styrelseledamot i Metsä- liitto. Han inleder uppdraget i början av nästa år. Metsä- liitto är Metsä Groups moderbolag. Vanhainen har bland annat fungerat som VD för livs- medelsföretaget Apetit samt innehaft flera internatio- nella chefsbefattningar. Han är styrelseledamot i Metsä Board och Ponsse. Jussi Linnaranta och Mikko Mäkimattila , som båda stod i tur att avgå ur styrelsen, omvaldes som sty- relseledamöter. KONVERTERA TILLÄGGSANDELARNA DET ÄR MÖJLIGT att konvertera de A-tilläggsandelar som Metsäliitto Osuuskunta erbjuder till Metsä1-tillägg- sandelar, antingen i Metsäverkko eller genom att lämna in en konverteringsblankett till Metsäliittos kundtjänst. Omvandlingsförhållandet för andelarna är 1:1. Tilläggsandelar är Metsäliittos placeringsprodukter, i vilka andelslagets ägarmedlemmar kan placera bland annat sina inkomster från virkesaffärer eller andelsräntor. Nya placeringar kan endast göras i Metsä1-tilläggsandelar.

Paajanen påpekar att när man tänker på vår bransch, dvs skogsbruket och skogsindustrin, är det svårt att tänka sig att ägarstrategin skulle vändas upp och ner då den uppdateras. Metsäliitto Osuus- kuntas ägarstrategi ligger som grund för koncernens strategi och de olika affärsområdenas strategier. ”Det väsentliga är att Metsäliittos förvaltning, företagets ledning och de anställda förbinder sig till de gemensamma målen. Det finns därför allt anled- ning att tacka alla de här för att de har implemente- rat ägarstrategin på ett väldigt bra sätt.” PAAJANEN HAR ARBETAT i Metsäliitto Osuuskun- tas förvaltning i drygt 20 år. Under 2000-talets första år genomgick bolaget en stor förändring då papperskonsumtionen började minska och verk- samhetsinriktningen ändrades. Bolagets ekono- miska situation var då svag och man kunde till exempel bara drömma om en soliditet på 40 pro- cent. Tack vare de ekonomiska saneringsåtgärder som då vidtogs, åtgärdades situationen och Metsä Group återgick till att vara ett lönsamt bolag. Paajanen ser nu med tillförsikt på framtiden. ”Jag är inte lika orolig nu som på 2000-talet,

eftersom bolagets balansräkning för närvarande är stark och den ekonomiska basen är i skick. Nuförti- den ingår det ju också i vår ägarstrategi att solidite- ten alltid ska ligga över 40 procent.” Metsä Groups soliditet var under januari-septem- ber 57,6 procent. Metsä Group meddelade i juli att man inleder ett program med målet att uppnå en årlig inbesparing på 300 miljoner euro. Bakgrunden till programmet är bedömningen att en långsiktig förändring håller på att ske på den glo- bala marknaden. Den här lägesbilden delas av både Metsä Groups operativa ledning, styrelse och för- valtningsråd.

Metsä Group ska vara den mest eftertraktade partnern för finländska skogsägare.

för slutprodukter så fortsätter vi köpa in virke som vanligt. Vi är speciellt intresserade av stämplings- poster på marker med god bärighet, dvs där driv- ningen vanligen utförs sommartid. Dessutom finns det efterfrågan på förnyelseavverkningar på marker med sämre bärighet som lämpar sig för vinterdriv- ning. Virkespriserna i Finland har sjunkit eftersom produktionen bland många företag i branschen har blivit förlustbringande. Ändå ligger priserna fortfa- rande på en högre nivå än vad vi vant oss vid under 2010- och 2020-talen, före Ukrainakriget. Med tanke på marknaden för slutprodukter tycker jag nog att virkespriserna fortfarande är gynnsamma för skogs- ägarna. I Baltikum och Sverige har priserna på massaved sjunkit klart under hösten på grund av marknadslä- get inom industrin. I Baltikum ligger prisnivån för obarkad massaved vid väg under de finländska pri- serna medan de är något högre i Sverige. På grund av den långvariga försämrade lönsam- heten genomförde Metsä Group i oktober-novem- ber omställningsförhandlingar för alla sina affärs- områden och koncernfunktioner. Som ett resultat av omställningsförhandlingarna avslutas 520 fasta anställningar, av dessa utgör högst 440 uppsäg- ningar. Bland åtgärderna ingår inte permanenta nedläggningar av fabriker. Också virkesanskaffningen och skogstjänsterna påverkas av personalminskningarna, men de har ingen inverkan på längre sikt på det dagliga samar- betet med våra ägarmedlemmar eller andra intres- sentgrupper inom virkesanskaffning och skogstjäns- ter. Vårt mål är att också i fortsättningen erbjuda en mycket bra service till våra ägarmedlemmar, att upprätthålla vårt anseende och kundupplevelse på toppnivå bland skogsägarna samt att betraktas som den mest eftertraktade partnern i skogsfrågor, vilket flera undersökningar visar att vi nu är. Vi kommer att förändra vårt arbetssätt som beställare av entreprenadtjänster i vår strävan efter

Juha Jumppanen Skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

E fterfrågan på marknadsmassa var svag i Europa och Kina. USA:s tullar har lett till ett marknadsläge som skapar utmaningar för affärsverksamheten inom kartongindu- strin. Vi har begränsat produktionen av både massa och kartong. Läget för den mekaniska industrin är något bättre. Det är viktigt att notera att också om man inte kan skönja någon snabb förbättring på marknaden Fortfarande svagt marknadsläge för slutprodukter – virkesuppköpen fortsätter som normalt

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12