Skogsextra 4 - 2025

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Gallring ökar skogens värde

När träden får lagom med växtutrymme sträcker de sig rakt upp mot himlen och producerar värdefullt timmer. Gallring förbättrar skogsbrukets ekonomiska resultat.

TEXT ANTTI KIVIMÄKI FOTO METSÄ GROUP

R öjsågen sjunger och skogsmaskinen brummar på, och strax rör sig vin- den lättare i det luftigare beståndet. Gallring är en mångfacetterad fråga som skogsägaren får lov att ta ställ- ning till om och om igen. Gallring lönar sig ekonomiskt eftersom en gall- rad skog snabbare producerar grov stock som ger det bästa kubikmeterpriset. ”Om skogsägaren eftersträvar ett ekonomiskt resultat lönar det sig att gallra skogen. Man kan överväga att inte gallra om man har klart uttalade andra mål, till exempel beträffande landskapet i närheten av sommarstugan”, säger Harri Mäkinen , forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet. Redan i samband med plantskogsvården

hur man önskar att skogen ska se ut om något decen- nium då plantorna har vuxit upp till stora träd. För björkens del lönar det sig att lämna sådana plantor som uppkommit ur frö men röja bort stubbskotten, eftersom de är känsligare för röta.” Plantskogsvården utgör en ren kostnadspost för skogsägaren, men den en viktig satsning med tanke på framtiden. Om slyröjningen fördröjs och plant- skogen hinner bli övertät, blir röjningen dyrare att utföra och kvaliteten på plantorna hinner försämras. Förstagallringen är den första gallringsåtgärden där skogsägaren redan kan få en liten försäljnings- inkomst. Den utförs när de flesta träd har nått upp till ca 13–16 meters höjd. För barrträdens del inträf- far det här i södra Finland vid cirka 30 års ålder, för björk något tidigare.

avlägsnas konkurrerande plantor runt de plantor som man vill satsa på, så att de inte växer sämre för att de skuggas eller råkar ut för rotkonkurrens med lövträd. Den första gallringen av plantorna sker i form av en slyröjning som utförs cirka fem år efter att plantorna planterats, då de planterade barrträ- den är cirka en meter höga. Vid slyröjningen avlägs- nas lövsly samt tydligt förvuxna träd. Nuförtiden rekommenderar man att cirka 10 procent lövträd lämnas kvar bland barrträden för att bevara mång- falden och utgöra ett skydd mot skadegörare. Efter slyröjningen behövs vanligen ännu plant- skogsröjning efter 5–10 år, eftersom lövträden skjuter nya stubbskott som igen börjar skugga de planterade barrträden. ”I plantskogsskedet lönar det sig att fundera på