Skogsextra 4 - 2025

4/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Sen förstagallring försenar stockproduktionen

D et finns gott om försenade förs- tagallringar i våra skogar, särskilt i norr. Metsä Groups skogsvård- schef Tiina Laine betonar att det är särskilt viktigt att ta hand om förstagallrin- garna i tid, eftersom beståndets grovlekstill- växt bromsas upp om de inte utförs i tid, vil- ket försvårar produktionen av stockvirke av hög kvalitet. ”Förstagallringen är ekonomiskt sett ännu en ganska blygsam inkomstkälla för skogs- ägaren. Dess största betydelse ligger i att den skapar växtutrymme för de blivande stock- stammarna”, säger Laine. När förstagallringen blir försenad krymper trädkronorna för mycket. Det här försämrar trädens tillväxt och minskar virkesuttaget vid följande avverkningar. Vid senare gallringar finns det större spelrum, men när det gäller förstagallringen ska man vara ute i rätt tid. Det här gäller också plantskogsskedet. Laine rekommenderar att röjningen görs i två skeden: först en slyröjning och efter 5–10 år en egentlig röjning. ”Det lönar sig för skogsägaren att hellre

utföra plantskogsskötseln två gånger i rätt tid än en gång för sent. Satsningarna på plant- skogen syns senare i inkomsterna från första- gallringen.” Metsä Group har under de senaste åren uppdaterat sin skogsvårdsmodell så att mångfalden betonas mer än tidigare. Redan i samband med slyröjningen lämnar man nu ungefär en tiondel av lövträden kvar och de hänger sedan med under hela omloppstiden. Efter utförd röjning ska det finnas lika många trädslag i skogen som tidigare. Metsä Group köper endast upp virke av gran, tall, vårtbjörk, glasbjörk samt asp som är klenare än 40 centimeter. ”Al och vide blommar tidigt och är viktiga för pollinatörena. Blandbestånd är en trygg- hetsfaktor för skogsägare. En skog med flera olika arter motverkar skador bättre än en barrskog med ett enda trädslag”, säger Laine. Huvudmålet kvarstår ändå: att producera friska, högkvalitativa och grova trädstammar. Det lyckas bara om plantskogsvården och för- stagallringen utförs i tid.

Gallringarnas inverkan på tillväxten

Vid gallring hamnar man alltid att göra en kompromiss mellan det enskilda trädets tillväxt och beståndets totala tillväxt. När beståndet gallras minskar den totala årliga tillväxten. Samtidigt ökar emellertid grovlekstillväxten för de kvarvarande träden.

20 40 60 80 100

Beståndets relativa täthet. %

Träd Bestånd

KÄLLA: LUKE

Sifforna är riktgivande

sidan av massaved också stock, vilket ger skogsäga- ren en betydande försäljningsinkomst. Huvudfo- kus ska ändå ligga på kvaliteten och tätheten hos det bestånd som lämnas kvar att växa. Friska träd av hög kvalitet lämnas att stå och ges tillräckligt med växtutrymme så att de kan utvecklas till grova stockstammar. I äldre bestånd är gallringstidpunkten betydligt mer flexibel än i ungskogar. Vid tredje gallringen har man redan sikte på slutavverkningen som är på kommande och optimerar tillväxten i den här sista fasen av beståndsutvecklingen. En tredje gallring är inte alltid nödvändig, utan nyttan av en sådan måste bedömas från fall till fall. Särskilt i tallbestånd blir det ofta aktuellt med en tredje gallring. Tallbestånd växer långsammare än granbestånd och det lönar sig att ge mer plats för de bästa stockstammarna. Men de träd som avverkas i ett så här pass gammalt bestånd är också de redan ganska värdefulla. Gallringens inverkan på skogarnas tillväxt följs upp genom Naturresursinstitutets försök runt om i Finland. De rekommendationer för gallringsavverk- ning som den statsägda skogsvårdsorganisationen Tapio tagit fram i samarbete mad andra organisatio- ner bygger delvis på just den här forskningen. VI HAR I REGEL god kunskap on hur virkespro- duktion bedrivs i likåldriga bestånd med ett enda trädslag. På senare år har det uppstått ett större intresse också för kontinuerlig beståndsvård, sam- tidigt som blandbestånd blivit mer populära. Inom skogsforskningen läggs nu stor vikt vid de här nya skogsvårdsmetoderna. Vi får ändå vänta på mer

I BARRTRÄDSDOMINERADE SKOGAR eftersträvar man att lämna kvar cirka 900–1200 stammar per hektar, på bördiga ståndorter fler än på karga. Vårt- björk kräver mer utrymme än barrträden, och i en vårtbjörksdominerad skog är den rekommenderade stamtätheten efter förstagallring bara 700–800 stammar per hektar. Förstagallringen kan enligt Mäkinen utföras som kvalitetsgallring, särskilt i tallbestånd. Då avlägs- nar man förutom de minsta träden också storvuxna ”kvistvargar” och skapar utrymme för något mindre träd med klenare kvistar. ”Härskande träd är ofta kvistiga eftersom de har utrymme att breda ut sig horisontellt, och kvistighet sänker kvaliteten på stocken. När de största träden tas bort blir det bättre utrymme för de så kallade medhärskande träden träd att växa.” Beståndets kvalitet kan optimeras genom gall- ringsavverkningar. Ett träd ska ha tillräckligt med utrymme och näring för att växa, men varje träd ska behöva kämpa litet för en plats i solen så att tillväx- ten i första hand styrs uppåt. DEN ANDRA GALLRINGEN görs 15-20 år efter för- stagallringen. I granskog är gallringsintervallet vanligen kortare än i tallskog. Det här beror inte på granens egenskaper som träd, utan på att granen oftast växer på bördigare ställen än tall och därför växer snabbare. Vid andra gallringen använder man grund-ytan som mått för att bedöma hur stor andel av trädstam- marna som ska lämnas kvar. Grundytan utgörs av stammarnas sammanlagda tvärsnittsarea på brösthöjd. Andra gallringen ger vanligen vid

exakta forskningsrön när det gäller det optimala gallringsprogrammet i blandskogar, eftersom sko- gen växer långsamt och det inte gjordes några omfattande försök med blandskog under nitton- hundratalet. Samtidigt blir klimatet varmare, så de gamla vis- domarna om gallring sätts på prov. Mäkinen tror ändå inte att klimatförändringen kommer att för- ändra gallringsrekommendationerna i någon större utsträckning. ”Den största tillväxtbegränsande faktorn i Fin- land är temperaturen. När klimatet blir varmare accelererar tillväxten och gallringsintervallen kan bli något tätare. Beslutet om tidpunkten för gall- ringen fattas ändå alltid genom att titta på skogen och inte i kalendern”, säger Mäkinen. Om man vill öka skogarnas kolbindning för att bromsa klimatförändringen, lönar det sig att hålla bestånden tätare än idag. Visserligen borde vi då också ha någon mekanism som erbjuder ersättning till skogsägaren för den här kolbindningen. Saken kompliceras emellertid av att stockträden också är de mest värdefulla, sett ur ett långsiktigt kollag- ringsperspektiv. Virket bevaras i byggnader i årtion- den eller århundraden. Evighetsfrågan vid gallringsavverkningar är att man aldrig når det teoretiska optimum. Beståndet blir litet för glest eller litet för tätt. Vilket är bättre? ”Det är ett tveeggat svärd. En för kraftig gallring minskar den totala tillväxten. Om gallringsstyrkan är för svag blir å andra sidan gallringsintervallet kor- tare. Ju oftare man kör i skogen med stora maskiner desto större är också riskerna för drivningsskador.”