Skogsextra 3 - 2024

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 3/2024 SKOGSEXTRA

Många orsaker att utföra plockhuggning

”En utomstående skulle inte märka att skogen huggits”, säger Jorma Pietikäinen. s. 6

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Blandskog är allt

populärare.

FAKTA Koll på terminologin

BLANDSKOG är skog, där det växer två eller flera trädslag och vars andel av huvudträds- laget är högst 75 procent. Trädbeståndet kan bestå av barr- eller lövträd eller en blandning av dem. INSLAG AV BLANDSKOG inne- bär, att det finns flera än ett trädslag i skogen, men huvud- trädslagets andel är större än 75 procent. MÅLSÄTTNINGEN för Metsä Groups hållbara utveckling är att öka inslaget av blandskog i grandominerade plantbestånd så, att man i alla granplant- bestånd lämnar ett inslag på 10 procent av naturligt upp- komna lövträd.

Mera blandskog

I Metsä Groups modell för blandodling odlas tall och gran på samma förnyelseobjekt, vartill området kompletteras med lövträdsplantor på naturlig väg.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIKA ANKKURI

S kogsägarna är allt mera intresserade av blandbestånd. Under 2023 utgjorde blandodlingsbestånden redan 17 procent av Metsä Groups odlingar. Enligt Metsä Groups skogsvårdschef Tiina Laine är detta en anmärkningsvärd siffra. ”Blandodling togs in i Metsä Groups serviceut- bud under slutet av 2019 och andelen har ökat sedan dess.” METSÄ GROUPS blandodlingsmodell grundar sig på samtidig odling av gran och tall på i huvudsak boniteter av blåbärstyp, vilka naturligt lämpar sig för båda trädslagen. Förnyelseobjektet vändhögläggs, varefter gran och tall planteras om vart annat. Om tallen förnyas genom sådd, utförs först en plantering med gran,

skogsvård för tallodling och syftet är att uppnå en god kvalitet på tallarna. ”Ibland får vi frågan om man kan odla tall på blå- bärstyp. Det kan man, till och med på lundartade moar. På bördiga boniteter kan dock kvistarna bli ett problem om inte tätheten är tillräcklig.” Tidig röjning utförs i blandbestånden vid 4–6 års ålder och plantskogsgallring kan utföras vid 10–15 års ålder. Enligt Metsä Groups förnyade anvisningar för plantskogsvård lämnas lövträd kvar i plantbe- ståndet vid båda skötselåtgärderna. Målsättningen är att lämna ett inslag på cirka 10 procent av främst frösådda vårtbjörkar. Björkar lämnas kvar redan i samband med tidig röjning om de är högst lika höga som de odlade barr- trädsplantorna. ”De bästa fanerbjörkarna växer i blandskog och

varefter de tomma högarna sås med tall. ”Om det finns karga kullar eller bördiga sänkor på objektet, kan man koncentrera tallarna till de kargare partierna och granen till de bördigare. Man ska dock inte göra förnyelsen alltför invecklad”, säger Laine. Bästa tillgängliga plant- och frömaterial används för odling. Enligt Naturresursinstitutet växer gran och tall i samma takt med nuvarande odlingsmaterial. ”Forskning kring granens och tallens tillväxtdy- namik har visat, att granens nuvarande plantma- terial är bättre än förr och plantorna stampar inte längre på stället”, säger Laine.

MAN EFTERSTRÄVAR 2 000 plantor per hektar på blandodlingsobjekten. Detta är i linje med råd i god

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Nästan en tredjedel blandskog

I yngre gallringsbestånd är andelen blandskog 33 procent. 33 % I äldre gallringsbestånd är andelen blandskog 36 procent. 36 % I förnyelsemogna bestånd är andelen blandskog 43 procent. 43 %

tall-gran-blandskog 11 % gran-björk-blandskog 11 % tall-björk-blandskog 8 %

övrig blandskog 2 % icke blandskog 68 %

LEDARE

RIKSSKOGSTAXERING 12 (VMI12), NATURRESURSINSTITUTET (BEGRÄNSNINGAR: SKOGSMARK FÖR VIRKESPRODUKTION, NORRA LAPPLAND INGÅR INTE I MATERIALET)

V äxande skog och återvinningsbara pro- dukter som tillverkas av förnybar trärå- vara är en viktig del av den lösning, där den Europeiska unionen svarar mot klimatfö- rändringens utmaningar. Detta till trots drevs under de nu avslutade EU-kommissionsperioden flera sådana lagstiftningsprojekt som motarbetade utveckling av skogsbioekonomi och till och med styrde tillbaka till en användning av oljebaserade material. Orsaken till detta finns i den politiska inriktning som höll säte särskilt i kommissionens miljöhuvudavdelning, vilken såg ekono- misk användning av skog som någonting negativt, dels på grund av risken för förlust av biologisk mångfald, dels på grund av mindre kolsänkor. Vår uppgift i vår bransch – från skogsägare till produ- center av konsumentprodukter – är att genom våra gär- ningar visa att ansvarsfull skogsanvändning inte hotar de ekologiska målsättningarna. Friska ekonomiskogar är en möjlighet till kolbindning, inte ett hot mot den. Det politiska beslutsfattandet måste hitta en balans mellan ekonomi, ekologi och klimatfrågor. En valperiod är en alltför kort tid för att målsättningarna ska ta en ny riktning, då skogens omloppstid och industrins livscy- kel är 10–20 valperioder långa. Budskapet om skogsbioekonomins betydelse för Europa har förts fram till beredningen av den nya kom- missionens agenda. Vi har orsak att förvänta oss en mera positiv utveckling för vår bransch under de kom- mande åren. Dock står vi nu inför verkställigheten av den föregående kommissionens lagstiftning, så som restau- reringsförordningen och avskogningsförordningen. Vi tryggar bäst vår framtid då vi är aktiva i våra åtgärder för att utveckla branschen, aktiva då vi berät- tar om vårt arbete och aktiva i vår samhällspåverkan. I en instabil värld är skogsbruket och skogsindustrin betydande för ekonomi och sysselsättning i Europa. Våra produkter är en del av européernas vardag och de är en så självklar del av våra liv, att flera inte ens märker att de njuter av skogens frukter. Vi ska vara stolta över vårt arbete så att vi har kraft att möta morgondagens ansträngningar, I Esbo den 10 september 2024 Bättre lagstiftning

Metsä Group reder under sommaren 2024 ut tillväxtdynamiken i gran-tall-blandbestånd genom en Pro Gradu- avhandling vid Helsingfors universitet. Under sommaren mäts plantornas tillväxthastighet och andelen naturligt lövträdsinslag på blandodlingsobjekt. Mätningsresultaten fungerar som grund för uppdateringen av plantskogsvårdsanvisningarna i blandskog.

TRENDBROTT FÖR GRANODLING

GRANODLINGEN HAR MINSKAT. Enligt de anmäl- ningar om användning av skog som lämnades till Finland skogscentral var granens andel av förnyel- serna 44 procent under 2023. ”Granen har varit mycket populär vid förnyel- ser under gångna 30 år. Detta beror till en del på att skogsägarna har undvikit odling av tall och björk på grund av risken för älgskador. Till en del beror det på att skogsägarna helt befogat har haft stora avkastningsförväntningar på granodling”, säger Skogscentralens ledande expert på skogsvård Markku Remes . Under de senaste åren har riskerna med granodling framträtt tydligare än tidigare. Av våra inhemska trädslag är granen mest käns- lig för stormskador och flera skadeinsekter som därför är det viktigt att inte avlägsna dem i samband med plantskogsvården.” Utöver björk lämnas också andra lövträd kvar vid den tidiga röjnigen och inga trädslag utplånas. Även om man ökar andelen blandbestånd vid plantskogsvården, är skillnaden liten i fält. ”Tio procent motsvarar cirka 200 björkar per hek- tar. Under den lövfria tiden syns lövträden knappt bland barrträden. En del skogsägare kan undra var- för man pratar om blandskog, även om man ingen- ting ser.” BLANDBESTÅND uppfattas som ett sätt att förbe- reda sig för de risker som klimatförändringen för med sig, men är blandbestånden förknippade med

förutspås öka. En alltför karg växtplats hämmar granens tillväxt. Samtidigt som granodling tappar i populari- tet, ökar odlingen av tall och björk. Med sin andel på 50 procent var tallen det populäraste trädslaget vid förnyelse 2023 och andelen björk har ökat från mindre än två procent till fem procent. En mera mångsidig trädslagsblandning är ett positivt fenomen som Remes hoppas att ökar i popularitet, så länge det inte leder till ogrundat undvikande av gran. ”Jag ser ingen orsak att inte använda gran på bördiga, finfördelade jordarter som vårtbjörk och tall inte lämpar sig för. Rätt trädslag på rätt objekt är fortfarande ett gott råd.” risker som skogsägaren borde vara medveten om? ”Val av rätt objekt är viktigt, eftersom blandbe- stånd inte lämpar sig för karga växtplatser. Lövträ- den kan ta en del av det ekonomiska resultatet, men det betalar sig i form av ökad mångfald.” Nuvarande plantbestånd uppnår förnyelsemog- nad om cirka 80 år, varvid klimatet kan vara annor- lunda än idag. ”Nu gör vi de val som avgör hur skogen ser ut i framtiden. Det är glädjande att se att skogsägarna helt tydligt har tagit saken till sig.”

Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Granplantering kräver noggrannhet i ett klimat som förändras Granen kommer sannolikt att bevara sin ställning som det viktigaste skogsbruksträdslaget även framledes, men plantering av gran borde undvikas på torra växtplatser.

En typisk grupp av vindfällen intill en hyggesöppning i Tuupovaara i Joensuu 2020. Granbarkborren invaderade de vindfällda stammarna, men skadan spred sin inte till de stående träden.

TEXT ANTTI KIVIMÄKI FOTO MARKUS MELIN

G ranen är vårt viktigaste trädslag av goda orsaker. På lång sikt har granen gett de största rotprisintäkterna i jämförelse med andra trädslag, tid- vis betydligt större. ”En förädlad granplanta är en topprodukt. Om den nu inte planteras upp och ner, växer den våld- samt. Granens omloppstid är i söder kortare än tal- lens. Älgen förorsakar inte betydande skada på gran och därför är granen särskilt populär i söder, men tydligen även på andra håll för säkerhets skull”, berättar Naturresursinstitutet Lukes forskningschef Markus Melin . Riksskogstaxeringen visar att redan mera än hälften av plantbestånden söder om Uleåborg är grandominerade. Under de senaste årtionden har granen vunnit i popularitet på tallens bekostnad. På kargare boniteter än lingontyp (VT–) finns över 200 000 hektar mindre tallplantbestånd än på 1990-talet. Samtidigt har granplantbestånden ökat på dessa boniteter. På grund av klimatförändringen vill Melin ändå minska på den allra största granivern. ”Även om vi kunde få stopp på utsläppen nu, kommer klimatet att bli varmare ännu under flera årtionden. Granen når slutavverkningsmognad på 50–60 år, men på riskobjekt kan skador slå till redan innan det. Det lönar sig alltså inte att plantera gran över allt med tanke på att älgen inte ska äta upp bestånden, då granbarkborren kan förstöra gra- narna i 30–40-årsåldern.” I PRINCIP drar alla trädslag nytta av klimatföränd- ringen, eftersom växtperioden blir längre – detta dock endast om uppvärmningen är måttlig och inte innebär långa perioder av hetta och torka. På odikade moar har tillväxten i genomsnitt ökat under de senaste 50 åren till följd av klimatföränd- ringen. Medaljens baksida stavas torka. Granen med sitt ytliga rotsystem lider mera än tall och björk. ”Särskilt på sådana växtplatser, där granen inte hör hemma”, påpekar Melin. För att motarbeta torkan måste träden dämpa avdunstningen genom att stänga barrens klyvöpp- ningar. Då klyvöppningarna blir mindre, försvagas upptagningen av koldioxid från atmosfären, varvid assimileringen försvagas. Detta minskar på trädens ämnesomsättning och tillväxt. Torkan utsätter också granen för granbark- borrens angrepp och för topparnas del även

INFO Blandskog gynnas

METSÄ GROUP REKOMMENDERAR odling av blandbestånd. Bolaget lämnar kvar flera trädslag vid plantskogsvård och gallringar. Metsä Group har ställt som mål att granen aldrig är det enda trädslaget efter plantskogsvård.

sextandad barkborre. Vi talar om stress på grund av torka, vilken försvagar trädens försvar. I praktiken ger samverkan av torka och skadein- sekter sig uttryck i produktionen av kåda. Då torkan blir långvarig, minskar vätskorna. Då blir trädens ämnesomsättning mindre och produktionen av kåda minskar också. Om assimilationen blir lång- sammare, har granen inte kraft att producera socker och andra komplexa molekyler i kådan. ”Kådan ger skydd mot skadeinsekter, särskilt barkborrar. Kådan tar sig ut genom de kanaler som barkborrarna gör i barken och skjuter ut barkbor- rarna eller får dem att klibba fast. Kådan innehåller också biologiska bekämpningsmedel, men effekten av den mekaniska sköljningen och klibbigheten är störst”, förklarar Melin. DET YTLIGA ROTSYSTEMET gör att granen är käns- lig för stormskador. Då vintrarna förr var kallare, förankrade tjälen granen vid marken under vinter- stormarna. På grund av klimatförändringen är den tjälfria tiden längre, varvid granarna lättare välter i den lösa jorden. ”Det här leder till följdverkningar. Då det väl- ter flera granar under vintern, utgör de ett utmärkt underlag för barkborrar från början av våren. Då kli- matförändringen gör att en allt större del av avverk- ningarna måste utföras på tjälfri mark, leder det till större risk för rotskador vid avverkning och driv- ning.” Rottickan gynnas också av den längre växtperio- den. I värmen sprider sig dess mycel effektivare och dess sporer finns längre perioder i luften. Torkan tuktar däremot rotticka på motsvarande sätt som den påverkar granen. KLIMATFÖRÄNDRINGENS EFFEKTER på snöskador är platsberoende och till en del motsägelsefulla. I södra Finland minskar snöskadorna, då regnen under vintern allt mera faller som vatten.

I östra Finland och södra Lappland kan det gå tvärt om. De mildare vintrarna leder till mera regn och regnet faller i huvudsak som snö. Då klimatet blir varmare, kan temperaturerna ofta såga kring nollstrecket. Snön faller som tung och blöt blidsnö som kan frysa fast i trädens grenar. I Finland är granen dock anpassad till snöns belastning. ”Granen har hängande grenar. Särskilt i norr har granen smala toppar och deras grenar pekar brant nedåt. Snöskadorna är störst i tallbestånd som har växt alltför tätt och bildat störskog. Då man gallrar ett sådant bestånd, breder grenverket ut sig och den klena stammen klarar inte av snöns vikt.” I SVERIGE OCH CENTRALEUROPA har klimatför- ändringen redan skapat enorma skador i granbe- stånd, då torka och stormar har utsatt bestånden för barkborrarnas angrepp. Enligt Melin beror detta inte i huvudsak på granen i sig, utan på det faktum att man har planterat gran på ställen, där den inte naturligt hör hemma, samtidigt som värmen har gynnat skadegörarna. Torra växtplatser borde beskogas med tall. Tallen har anpassat sig till torkan och dess rötter tar upp vatten på stort djup. Växtplatser vars mark är genomsläpplig för vat- ten utsätter granen för torka, till exempel kargare

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

EN GOD FRAMTID VÄNTAR

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

DE SENASTE ÅREN HAR känne- tecknats av kriser. Corona, Ryss- lands anfallskrig i Ukraina, den ekonomiska recessionen samt minskande naturresurser och mångfald är alla utmaningar i tiden och de påverkar våra liv. Ibland kan man får en känsla av att världen sjunker in i hopplös- het. Ändå är det just i svåra tider viktigt att hålla fast vid sin tro på framtiden. Skogsindustrin är i nyckelposition då vi går mot en bättre framtid. Vi som är profes- sionella ger inte upp inför utma- ningarna, utan vi söker kontinuer- ligt nya metoder att förbättra vår verksamhet. Metsä Group har skapat nya sätt att sköta om skogen och bola- get har byggt nya, effektiva fabri- ker i Finland. Våra anställda är motiverade, vilket är en utmärkt grund för oss. Våra nya innova- tioner så som Kuura-textilfiber och Muoto-fiberförpackningar är konkreta exempel på hur vi kan utveckla hållbara lösningar till framtidens utmaningar. Det är dags att rikta blicken mot en ljusare framtid. Skogsindu- strin är en central faktor då Fin- land stiger och vi bygger en mera hållbar framtid.

Tallplantbestånden har minskat i södra Finland

Tallplantbestånd, södra Finland, bonitet VT-

800 000

600 000

Utvecklingen av yngre och äldre talldominerade plantbestånd i

400 000

riksskogstaxeringen (VMI). VMI 8 slutfördes i södra Finland 1992 och VMI 13 slutfördes 2023.

200 000

Tallplantbestånden har i södra Finland minskat på kargare boniteter än lingontyp (VT–). Samtidigt har granplantbestånden ökat på dessa områden.

Bild: Markus Melin / Luke, Källa: VMI.

VMI8

VMI9

VMI10

VMI11

VMI12

VMI13

boniteter än lingontyp. Kanterna av avverkning- söppningar är också riskobjekt för gran då solen kommer åt att steka fritt. Friska moar och lundartade moar samt bördiga tornmarker är mest gynnsamma växtplatser för gran och över lag sådana växtplatser, där markfuk- ten räcker till. Melin skulle inte eftersträva rena granbestånd ens på de bästa växtplatserna. Även om man plante- rar endast gran, lönar det sig att låta lite lövträd växa

som blandträdslag. På bördiga boniteter kommer lövträd in på naturlig väg. ”Granen försvinner inte från Finland. Den kom- mer sannolikt att bevara sin ställning som vårt vik- tigaste skogsbruksträdslag även i framtiden. Det viktigaste är att identifiera riskobjekt, där plantering av gran blir en dålig investering i ett klimat som blir varmare.”

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

PLOCKHUGGNING LÄMPAR SIG FÖR TORVMARKER Skogsexpert Tuomas Hookana planerade en plockhuggning i Jorma Pietikäinens skog med sikte på kontinuitetsskogsbruk. På torvmarker är plockhuggning ofta ett lönsamt alternativ för miljö, vattendrag och ekonomi. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO NINA SUSI

S kogen gallrades senast för cirka 20 år sedan. På de bör- diga platserna växte både gran och björk och på de kar- gare ställena på kullarna var tallen dominerande. Jorma Pietikäinen från Torneå hade blivit skogsägare några år tidigare då dödsboet efter hans mamma skiftades och skogsegendomen delades mellan Pietikäinen och hans syskon. Pietikäinen gick till skogs med Metsä Groups skogsexpert Tuomas Hookana för att kartlägga avverkningsbehoven i hans skog. Hookana skissade upp en avverkningsplan för Pietikäinen. På ett cirka 12 hektar stort, grando- minerat område skulle det utföras en avverkning i skärmställning med sikte på naturlig förnyelse. Cirka 100–300 skyddsträd skulle kvarställas per hektar för att skydda det plantbestånd som växt upp under dem. Ett drygt tre hektar stort tallbe- stånd skulle avverkas i fröträdsställning, där 50-100 härskande stammar av god kvalitet skulle lämnas kvar per hektar som fröträd. Ett annat drygt tre hektar stort objekt med gran-björkskog skulle behandlas med gallring enligt plockhuggningskaraktär. Plockhuggning är en metod inom kontinuitets- skogsbruk och den tar sikte på naturlig förnyelse av skogen. Man hugger med rejäl hand bort av de största träden, vilket ger utrymme för livskraftiga mindre träd och nya plantor. En del stora träd av god kvalitet lämnas kvar för att producera frön i skogen. I de lägre kronskik- ten avlägsnas träd av dålig kvalitet och alltför täta bestånd gallras. Metoden lämpar sig väl i gran- och talldomine- rade bestånd i norra Finland och Pietikäinens skog är just det. Pietikäinen gillade förslaget och virkesaffären ställdes upp under vårvintern 2023. De första skif- tena avverkades i september samma år och resten kring påsk 2024. DET FINNS SAMMANLAGT cirka 5 miljoner hektar skog på torvmark i Finland. Torvmarkerna är en väldig virkesreserv för skogsindustrin, eftersom inemot en fjärdedel av hela virkesbeståndet finns på torvmarker. I Finland finns det landskap, där torvmarkerna utgör 30–40 procent av skogsmark- sarealen. Tidigare dikades torvmarkerna med stor iver. Dikningen förbättrade trädbeståndens tillväxt, men

ledde också till miljöbelastning som kom till med- vetandet under 1990-talet. Dikningarna hade lett till att näringsämnen och fasta partiklar kom ut i vattendragen. Även om man till en början trodde att belastningen skulle vara kortvarig, visade forsk- ningen att belastningen fortgick under tiotals år. Användningen av skog på torvmarker påver- kar också klimatet på ett sätt som man först under senare år har lärt sig att förstå bättre. Nyckelordet är vattennivån i torvmarken. Då man dikar en torv- mark, sjunker vattennivån, varvid torven torkar upp och börjar sönderfalla till koldioxid. Om man avlägs- nar trädbeståndet vid en avverkning, försvinner dess avdunstning. Då vattennivån är nära marky- tan, börjar jordmånen frigöra metan. ”Traditionellt har man utfört slutavverkning i kombination med iståndsättningsdikning på tor- vmarker, men numera strävar man till att reglera vattennivån med hjälp av trädbeståndet”, berättar Hookana. Målsättningen är att vattennivån ska hållas så stabilt som möjligt vid 30–40 cm djup. Då har röt- terna tillräcklig tillgång till syre, men torven ligger under vatten och börjar inte sönderfalla. Naturresursinstitutet som har forskat i olika avverkningsintensitet har framställt att avdunst- ningen på grandominerade hålls på en lämplig nivå då trädbeståndets grundyta efter avverkning är 10–12 kvadratmeter per hektar. Kontinuitetsskogsbruk är ofta även en ekono- miskt motiverad metod särskilt på bördiga torvmar- ker. Även om rotintäkten från en plockhuggning är mindre än vid slutavverkning, kompenseras skill- naden av att man inte behöver iståndsättningsdika eller förnya. Den ekonomiska lönsamheten förutsätter att området förnyas på naturlig väg. Detta villkor upp- fylls i Pietikäinens skog. ”En ny trädgeneration har börjat växa upp efter föregående gallring. Det finns förutsättningar för att bedriva kontinuitsskogsbruk” säger Hookana. RENT TEKNISKT är en plockhuggning mera krä- vande än en förnyelseavverkning och kräver stor yrkeskunskap av avverkningsmaskinens förare. Metsä Pirttimaa som tog hand om avverkningen av Pietikäinens skog är en erfaren entreprenör och skogsägaren är nöjd med avverkningsresultatet. ”En utomstående skulle kanske inte ens märka att skogen är avverkad. Så nätt har avverkningen utförts.” Följande skede är att skogen får växa till sig i egen takt under 15–20 års tid, varefter det är dags för en ny plockhuggning.

”Det faller antagligen dock inte på min lott, utan följande generation får fatta det beslutet. Knappast hugger de heller slätt.”

Jorma Pietikäinen och Tuomas Hookana undersöker hur plantorna börjar växa efter plockhuggningen.

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Tilläggsbonus på torvmarker Metsä Group Plus-skötselmodellen vinner

PÅ TORVMARKER förorsakas största delen av skogs- brukets vatten- och klimatbelastning av kalavverk- ning och iståndsättningsdikning. Effekterna är sär- skilt stora på dikade, bördiga torvmarker. De skadliga effekterna kan minskas om man inte låter vattennivån i torvmarken stiga för högt eller sjunka onödigt djupt. Kontinuitetsskogsbruk bidrar till att bevara vattennivån på en nivå som är god för vattendragen och klimatet. Kontinuitetsskogsbruk innebär att man inte utför kalavverkningar, utan man bevarar ett avdunstande trädbestånd. Det finns över en miljon hektar dikade, bördiga torvmar- ker i Finland. Andelen kontinuitetsskogsbruk på torvmark har ökat stadigt under de senaste åren. Under 2023 utfördes redan inemot en fjärdedel av Metsä Groups avverkningar med sikte på förnyelse enligt kontinu- itetsskogsbrukets metoder, så som plock- och luck- huggning. I norra Finland var andelen ännu större, så mycket som 40 procent. ”Tillståndet ska ytterligare förbättras i de fin- ländska skogarna. Vi utnyttjar den färskaste forsk- ningsbaserade informationen och vi utför åtgärder som förbättrar skogsnaturens tillstånd, vilka är mera omfattande än nuvarande praxis och certifie- ringskrav”, säger Jumppanen.

och gran är dominerande trädslag och området är dikat. Dessutom förutsätts att området inte kalav- verkas utan avverkas enligt kontinuitetsskogsbru- kets metoder, så som luck- eller plockhuggning. Iståndsättningsdikning utförs inte och kring vat- tendragen lämnas skyddszoner enligt högsta til�- lämpade krav. METSÄ GROUPS skogsdirektör Juha Jumppa- nen säger att bakgrunden finns i bolagets vilja att kontinuerligt utveckla nya skogsvårdsmetoder. ”Torvmarksskogarna har en väsentlig roll för virkesanskaffning, klimat och naturens mångfald. Vi vill vara föregångare och utforma ny praxis för behandling av skog på torvmark. En större andel kontinuitetsskogsbruk på torvmark stöder också utvecklingen mot en mera diversifierad skogsstruk- tur och större mångfald i skogen.”

TEXT METSÄ GROUP M etsä Group har sedan början av september betalat en tilläggsbo- nus för avverkningar av grando- minerade, dikade, bördiga tor- vmarker. Tilläggsbonus betalas om avverkningen utförs enligt Metsä Group Plus-skötselmodellen, dvs. man läm- nar flera naturvårdsträd och konstgjorda högstub- bar. Tilläggsbonus betalas om objektet är bördigt terräng. Framledes kan man få en tilläggsbonus också för kontinuitetsavverkningar på bördiga, grandominerade torvmarker.

Öppet hus vid Lands- bygdens Hus i Bennäs

Öppet hus vid Landsbygdens Hus i Bennäs 26.9.2024 kl. 13–17.

Kom och bekanta er med våra utrymmen och diskutera aktuella saker med sakkunniga inom olika områden. Vi har kaffeservering och bjuder på grillad korv. Utlottning. Adress: Mjölvägen 2, 68910 Bennäs. Välkommen!

Annikas Hårmix Dam o herrfrisering

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”Planteringsrör och röjsåg är skogsägarens bästa investeringar”, säger Stefan Saaristo.

FAKTA Stefan Saaristo

ÅLDER: 50 år

YRKE: agrolog

HEMORT: Malax

FÖRTROENDEUPPDRAG: Vasa andelsbank, styrelseledamot, Pohjanmaa – Österbotten OP Förbund, styrelsens ordförande, Andelslagens central- organisation Pellervo, styrelseledamot, Finlands Svenska Andelsförbund, styrelsens ordförande,

Hortilab Ab Oy, styrelseledamot

INVALDES i förvaltningsrådet: 25.4.2024

Från affärsliv till bonde Stefan Saaristo som i april valdes in i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd lämnade sig för sex år sedan bort från affärslivet för att utveckla verksamheten på hemgården.

HOBBYN: fiske, jakt

MOTTO: Framåt med en positiv attityd – utmaningar är möjligheter..

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO CHRISTOFFER BJÖRKLUND

I april i år skedde två saker som kommer att stanna kvar i Stefan Saaristos minne. Den 25 april valdes han in som ledamot i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd och följande dag firades Saaristos 50-årsdag på sommarstugan i Vasa skärgård. Saaristo som har gjort en lång karriär inom livs- medels- och pälsindustrin meddelade 2018 att han kommer att lösgöra sig från affärslivet och koncen- trera sig på utveckling av den egna gården i Malax. ”Jag upplevde att det var fråga om en unik, once in a lifetime -möjlighet” berättar Saaristo. Före beslutet arbetade Saaristo som affärsverk- samhetschef på Saga Furs och var även medlem av bolagets ledningsgrupp. ”Naturligtvis var det fråga om ett stort beslut, men å andra sidan var affärsverksamheten i bra skick, så jag kunde lämna mig bort.”

minskat, då kalendern har fyllts av olika förtroen- deuppdrag. ”Jag får fortfarande spring”, skrattar Saaristo. Klivet från affärslivet till lantbruk var inte så stor som man kunde föreställa sig, eftersom Saaristo vid sidan av sitt arbete har deltagit i gårdens arbete sedan år 2000. Utöver sockerbeta odlar han spann- mål och ärt. ”Varje år är olika inom jordbruk och dessutom skapar extrema förhållanden nya utmaningar i form av växtsjukdomar och skadegörare.” Gården bedriver skogsbruk utöver jordbruket. Skogen sköts som ekonomiskog med beaktande av naturvärden. Saaristo tar själv hand om de första skötselarbetena i skogen som är så viktiga för sko- gens kommande utveckling. Saaristo har varit medlem i Metsä Groups moder- bolag, andelslaget Metsäliitto Osuuskunta sedan sekelskiftet. Andelslagsverksamheten som är stark på västkusten ligger nära Saaristos hjärta. ”Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar deltar

i förvaltningen och utvecklingen av bolaget. För mig som skogsägare är det också viktigt att det virke som jag säljer förädlas och marknadsförs genom ett bolag som jag äger.” Det första årtiondet av 2000-talet var svårt för den finländska skogsindustrin och inte heller Metsä Group kunde undvika omvälvningen. Saaristo upp- skattar bolagets förvaltning och operativa ledning som gjorde betydande beslut under de utmanande åren för att få in bolaget på rätt kurs. ”Förändringen krävde hårt arbete och beslutsfat- tande, men för närvarande är Metsä Group ett stabilt bolag på sund grund.” Saaristo ser med stort intresse på sin mandatpe- riod i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd. ”Det är intressant att få bekanta sig med Metsä Groups affärsverksamhetsområden. Jag hoppas också att min karriär inom affärslivet har gett mig sådant kunnande som jag kan ge till förvaltningsrå- dets förfogande.”

GENOM BESLUTET BYTTES börsvärlden till lant- bruksföretagarens vardag, men takten har inte

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ett svåra tiders resultat

D et första halvåret 2024 var ekonomiskt mycket svagt för Metsä Group. Orsaken finns i lägre försäljningspriser jämfört med motsvarande period i fjol, särskilt för massa och kartong samt de allt högre kostna- derna för virke. De politiska strejkerna förorsakade en förlust på 60 miljoner euro i rörelseresultat. Gasexplosionen vid bioproduktfabriken i Kemi för- orsakade en minskning av det jämförbara rörelsere- sultatet på cirka 100 miljoner euro före försäkrings- ersättningar. ”Trots de dystra siffrorna visade flera av våra affärsverksamheter en positiv utveckling. Massam- arknaden har varit stark i Europa under årets andra kvartal och prisnivån är stigande”, säger Metsä Groups koncernchef Ilkka Hämälä . Efterfrågan på primärfiberkartong har under 2024 klart förbättrats från den rekordlåga nivån under fjolåret. Trots den fortfarande svaga situa- tionen inom byggnadsindustrin har limträ hållit en stabil, god nivå både i fråga om pris och efterfrå- gan. Lönsamheten för mjukpapper är fortfarande

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförtbart rörelseresultat , milj. euro

1–6 2024

1–6 2023

1–6 2024

1–6 2023

Virkesanskaffning och skogstjänster 1165,0

1131,0

13,6

4,1

Träprodukter

295,9

325,6

15,3

45,6

Massa och sågvaror

1159,1

1210,6

–64,1

158,7

Kartong

993,6

1040,2

30,7

116,0

Mjuk- och pergaminpapper

581,3

654,0

59,6

85,1

någorlunda god, även om stigande råvarupriser har en betydande effekt på resultatnivån. ”Av våra produktgrupper är det endast sågvaror och barrträplywood som fortfarande ligger i en svag konjunktur, då byggnadsindustrins svaga situation slår direkt mot dem” säger Hämälä. Marknaderna för Metsä Groups huvudprodukter

är ökande och bolagets ställning inom de utvalda produktsegmenten är stark. ” M assaindustrin som är mycket viktig för den finländska skogsindustrin är i ett skick som motsva- rar vår marknadsställning som världens största pro- ducent av barrträdsmarknadsmassa.”

stockpriserna i Finland har nu börjat sjunka. På massamarknaden har efterfrågan i Kina försämrats och priserna är sjunkanden, varför produktionen begränsas. Sågvaruproduktionen begränsas också under slutet av året. Virkespriserna ligger fortfarande nära alla tiders rekordnivåer. Vi köper aktivt särskilt gallringspos- ter, björkstock och leveransvirke. Förnyelseavverk- ningar köper vi också i hela landet, även om huvud- vikten för närvarande riktas till massaved. Virkesprisernas stegring stannade i somras av i Baltikum och Sverige. I Baltikum ligger priserna på bark vid väg på samma nivå som i Finland och efter- frågan på energived har minskat. Drivningsförhål- landena har varit goda i år med undantag för början av januari. Försäljningen av skogstjänster har varit på rekordhög nivå i år. Jag är mycket nöjd med att vår respons från skogsägarna har stigit till rekordhög nivå. Det är fint att se att vårt samarbete löper väl. Vi utvecklar aktivt vår verksamhet i samarbete med våra ägarmedlem- mar och vi skapar nya tjänster och verksamhetsmo- deller för marknaden. Skötselmodellen Metsä Group Plus som bättre än tidigare betonar skogens mångfald är fortfarande populär. Under det första halvåret gjordes ungefär en tredjedel av virkesaffärerna enligt Metsä Group Plus-modellen då man ser till antal kubikmeter. Från början av september kompletterades skötsel- modellen för dikade, bördiga, grandominerade tor- vmarker så, att skogsägaren får en tilläggsbonus, då man i stället för kalavverkning tillämpar kontinui- tetsskogsbrukets metoder. Tidigare i år utvidgade vi

stamvolymprissättningen att också omfatta förnyel- seavverkningar och förstagallringar. Det är också en fin prestation att den tillämp- ning av artificiell intelligens som ägarmedlemmarna har tillgång till i Metsäverkko för identifiering av insektsskador vann priset Innovationernas Inno- vation i den internationella innovationstävlingen Quality Innovation Award (QIA) 2023. Kom ihåg att utnyttja nämnda tillämpning så att inte skadorna kommer åt att göra större skada. Vi eftersträvar en avsevärd minskning av fossila koldioxidutsläpp i virkesdrivning och -transporter. Den färskaste åtgärden är vår gemensamma förbin- delse med Navalis Shipping om att minska koldiox- idutsläppen för sjötransporter med 30 procent till 2030. Försäljningen av virkesanskaffningsverksam- heten i Estland till Combiwood Grupp OÜ:s dotterbo- lag Combi Forest OÜ slutfördes i maj. Detta förbätt- rar den baltiska virkesanskaffningens flexibilitet i olika marknadssituationer. Utlåtanderundan för revidering av Metka-lag- stiftningen och fastställande kriterier för gammel- skog och primärskog är slutförd och nu väntar vi på den slutliga utformningen av dessa. Under hösten inleds arbetet för att påverka den nationella tillämp- ningen av EU:s restaureringsförordning. V i köper aktivt virke och säljer aktivt skogsvårds- arbeten också under slutet av året. Det är viktigt att skogarna hålls vid god tillväxt. Tack till ägarmed- lemmarna för gott samarbete och framgångsrikt slut på året!

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

B ioproduktfabriken i Kemi har kommit igång bra efter reparationerna till följd av gasexplosionen och vi har normalise- rat virkesströmmarna i Finland. Sågva- rumarknaden är mycket svag och de rekordhöga God efterfrågan på massaved – svårt för sågade varor

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Mera brunnen ved i skogen Finland har genom sin effektiva bekämpning av skogsbränder kunnat hålla bränderna i schack, men samtidigt har arter som är beroende av bränder blivit hotade. Inom skötselmodellen Metsä Group Plus skapas brandmiljöer genom bränning av grupper av naturvårdsträd.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO SEPPO MÄNTYMAA

T ack vare effektiv brandbekämp- beroende av brunnen ved är hotade idag. I skötselmodellen Metsä Group Plus skapas mera brunnen ved till exempel genom bränning av grup- per av naturvårdsträd. Naturvårdsträd är träd som i samband med avverkningar lämnas kvar i skogen för att växa, dö och förmultna i egen takt. Metsä Group Plus-skötselmodellen innebär att man lämnar 40 naturvårdsträd per hektar och tio av ning kan vi i Finland nästan välja hur många hektar skog som årligen brinner i vårt land. Ur ekologisk syn- punkt brinner det för lite skog, vil- ket har lett till att flera arter som är

dem får vara konstgjorda högstubbar som har kapats på 3–5 meters höjd. ”Brännande av naturvårdsträd är en kostnads- effektiv och trygg metod att skapa små brandmil- jöer för arter som är beroende av dem”, säger Metsä Groups ledande naturexpert Timo Lehesvirta . Flera insekter behöver brunnen ved och de för- sta hittar till platsen med röklukten. Elden aktiverar markens svampmycel att producera fruktkroppar, vilket ger upphov till en unik samling svamparter. Svamparna och insekterna följs av arter som äter av dem, så som hackspettar. ”Det är fascinerande att följa med det brunna områdets utveckling, eftersom förändringarna är

så snabba. Den sotsvarta praktbaggen kan komma till platsen redan samma dag som man ristar tänds- tickan”, berättar Lehesvirta. METSÄ GROUP har ställt som mål att bränna cirka 100 grupper av naturvårdsträd under inneva- rande år. Det behövs brett samarbete och planmäs- sigt bevarande av brandkontinuum för att trygga brandområdesarterna på nationell nivå. Naturvårdsbränningens effekter på arterna följs upp. Under detta år riktas intresset till skalbaggar, stritar och skinnbaggar. Scenarier som förutspår klimatförändringen ger vid handen, att följande trädgeneration i Finland

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

M etsä Groups produktionschef för virke- sanskaffning Marko Yläjärvi konstate- rar att skogsägarna förhåller sig positivt till naturvårdsbränning av naturvårdsträd- grupper. ”Vi bränner cirka etthundra objekt i år, då det tidi- gare har varit fråga om enstaka fall, så det finns nog intresse.” Enligt Yläjärvi finns det objekt runt om i landet. I början av juni hade de första objekten bränts i området mellan Tammerfors och Jyväskylä. Bränning av naturvårdsträdgrupper beaktas redan vid planeringen av stämplingsposten. Trädgruppen som ska brännas placeras på minst 50 meters avstånd från angränsande skog och på minst 200 meters avstånd från bebyggelse. Området förbereds i samband med markbered- ningen. Grot placeras under träden som ska brännas för att effektivera bränningen och en cirka två meter bred brandgata görs med grävmaskin kring objektet. Detta förhindrar att branden sprider sig okontrollerat. Om det inte finns vattendrag i närheten, gräver man gropar för att samla släckningsvatten. ”Själva brännandet tar endast ett par timmar. För- beredelserna tar däremot tid och de kräver noggrann- het”, säger Yläjärvi. Arbetet utförs av Metsä Groups avtalsentreprenö- rer som informerar brandmyndigheterna och övervakar området tills det har slocknat. Bränning av naturvårdsträdgrupper är kostnads- fri för skogsägaren i Metsä Group Plus-skötselmodellen och brännandet avtalas i samband med virkesaffären. Man får följa med brännandet, men det förutsät- ter att man kommer överens om saken på förhand med Metsä Group och den som har hand om själva brännan- det. ”Vi utser en kontaktperson i vars sällskap man kan följa med brännandet på ett sådant sätt, att den som ansvarar för arbetet hela tiden vet var besökaren finns.” Orange varselväst fungerar som identifikation. Om det finns arbetsmaskiner eller andra faror på arbets- platsen, förutsätts besökarna bära utrustning för maskinarbetsplatser. ”Det är också viktigt att se till att man inte utsätts för rök under besöket och att avståndet till branden är tillräckligt” påminner Yläjärvi. Skogsägarna är intresserade Bränning av naturvårdsträdgrupper utförs i år i större omfattning än tidigare. En överenskommelse om arbetet görs med skogsägaren i samband med skogsaffärer enligt Metsä Group Plus-skötselmodellen.

FAKTA En del av skogstraditionen • HYGGESBRÄNNING innebär att man bränner hela förnyelseobjektet, inte endast en grupp naturvårdsträd. • HYGGESBRÄNNING är ett arbetsdrygt arbete som kräver noggrann planering på förhand. I regel hyggesbränner man inte små arealer, utan området borde vara minst 4–5 hektar stort. • OM DET FINNS grupper av naturvårdsträd på objektet,

Det brunna området utvecklas snabbt efter bränningen. Nya arter kan anlända till platsen till och med samma dag.

kommer att växa i ett annorlunda klimat än den nuvarande. Metsä Group Plus-skötselmodellen har som mål att stärka skogarnas mångfald och hjälpa skogen att anpassa sig till förändringen. Skötselmodellen har som syfte att stärka skogens hälsa och mångfald så, att skogens hela bioekono- miska potential finns till kommande generationers förfogande och så att den affärsverksamhet som vilar på skogsekosystem är på en hållbar grund. ”Metsä Group Plus integrerar vår verksamhet i en ny tid, där skogsbrukets mål och metoder är mångsi- digare än förr och förståelsen av skogsekosystemen djupare än för närvarande” säger Lehesvirta.

låter man dem brinna. • HYGGESBRÄNNING tillämpades allmänt vid

skogsförnyelse ännu under 1950–60-talen, men därefter har hyggesbränningen minskat. • HYGGESBRÄNNING frigör näringsämnen för trädens behov. Samtidigt minskar jordmånens surhet. • HYGGESBRÄNNING förhindrar spridning av rotticka och skadeinsekter.

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group följer upp kvaliteten på sin virkesdrivning och resultaten är goda: gallringsresultatet och kundnöjdheten har förbättrats. Resultaten är bättre än Skogscentralens resultat för hela landet. Bättre gallringsresultat

TEXT METSÄ GROUP FOTO MATIAS HONKAMAA

G allringsresultatet har förbättrats på Metsä Groups objekt sedan 2022. Detta framgår av bolagets egna kvalitetskon- troller som i fjol utfördes av bolagets personal på flera än 1 500 objekt. Enligt utförda mätningar har drivningsspåret förbättrats både i fråga om gallringstäthet och kör- stråk. Under 2023 uppfyllde 67 procent av objekten kriterierna för rekommendationerna för god skogs- vård. Under början av 2024 var motsvarande siffra 75 procent. Hundra procent kunde inte uppnås av den orsaken, att trädbeståndet och tidigare skogsvård- såtgärder på en del objekt inte gav en möjlighet att uppnå ett gallringsspår som skulle uppfylla alla kva- litetskriterier. Metsä Group följer regelbundet upp gallringskva- liteten och bolaget har ökat antalet kontroller som utförs av bolagets personal och drivningsentrepre- nörer. Finlands skogscentral publicerade i augusti resultaten av sina granskningar på nationell nivå och de visar att drivningsspåret är särskilt gott och uppfyller kraven för god skogsvård på 26 procent av avverkningarna. Drivningsspåret var tillfredsstäl- lande på 26 procent av avverkningarna. De största bristerna fanns enligt Skogscentralen i gallrings- styrkan. Skogscentralen konstaterar att 91 procent av gall- ringarna uppfyller lagens krav och att gallringsspå- ret är felaktigt på 9 procent av objekten. METSÄ GROUPS produktionschef Hannu Alarau- talahti berättar att Metsä Groups egna mätningar visar avsevärt bättre resultat än Skogscentralens mätningar. Han påpekar att Skogscentralens mät- ningar delvis har utförts redan under 2022, medan Metsä Group har utfört mätningar under åren 2023 och 2024. Av denna orsak visar sig inte alla föränd- ringar i Skogscentralens mätningar. ”Metsä Group har sedan 2022 tagit i bruk flera

Metsä Group har sedan 2022 tagit i bruk nya åtgärder som förbättrar gallringsspåret.

åtgärder som har lett till att gallringskvaliteten har förbättrats avsevärt”, konstaterar Alarautalahti.

METSÄ GROUP tog under början av 2023 i bruk en ny gallringsmodell, enligt vilken beståndet gallras senare, vid större storlek eller lindrigare än tidi- gare, beroende på objekt. Körstråken är också smalare än tidigare. ”Körstråken måste framledes bli ännu smalare”, tillägger Alarautalahti. Metsä Group följer regelbundet upp gallrings- spåret. Responsen visar att kundnöjdheten har

förbättrats till rekordnivå. Alarautalahti säger att uppföljningen ska fortsätta. ”Vi fortsätter vår kontinuerliga kvalitetskontroll och -utveckling av våra gallringar i samarbete med våra drivningsentreprenörer. Kundresponsen som är utmärkt visar, att vi är på rätt väg.”

SKOGSEXTRA

VÅR KUNDBETJÄNING KAN NÅS må–fre kl. 8–18, lö kl. 10–16 010 7770 jasenpalvelut@metsagroup.com Chat-tjänst erbjuds på: www.metsagroup.com/virkesanskaffning och www.metsaverkko.fi/sv

VI ÄR OCKSÅ PÅ SOCIALA MEDIER Facebook: Metsä palvelee Instagram : @metsagroupvasa X: @metsapalvelee

UTGES AV METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Chefredaktör : Katariina Saelan katariina.saelan@metsagroup.com Redaktionschef : Ilkka Luukkonen ilkka.luukkonen@metsagroup.com Redaktionens postadress : PB 10, 02020 METSÄ Textöversättning: Thomas Antas Layout : Tipos Ab

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12