Skogsextra 3 - 2024

3/24

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Nästan en tredjedel blandskog

I yngre gallringsbestånd är andelen blandskog 33 procent. 33 % I äldre gallringsbestånd är andelen blandskog 36 procent. 36 % I förnyelsemogna bestånd är andelen blandskog 43 procent. 43 %

tall-gran-blandskog 11 % gran-björk-blandskog 11 % tall-björk-blandskog 8 %

övrig blandskog 2 % icke blandskog 68 %

LEDARE

RIKSSKOGSTAXERING 12 (VMI12), NATURRESURSINSTITUTET (BEGRÄNSNINGAR: SKOGSMARK FÖR VIRKESPRODUKTION, NORRA LAPPLAND INGÅR INTE I MATERIALET)

V äxande skog och återvinningsbara pro- dukter som tillverkas av förnybar trärå- vara är en viktig del av den lösning, där den Europeiska unionen svarar mot klimatfö- rändringens utmaningar. Detta till trots drevs under de nu avslutade EU-kommissionsperioden flera sådana lagstiftningsprojekt som motarbetade utveckling av skogsbioekonomi och till och med styrde tillbaka till en användning av oljebaserade material. Orsaken till detta finns i den politiska inriktning som höll säte särskilt i kommissionens miljöhuvudavdelning, vilken såg ekono- misk användning av skog som någonting negativt, dels på grund av risken för förlust av biologisk mångfald, dels på grund av mindre kolsänkor. Vår uppgift i vår bransch – från skogsägare till produ- center av konsumentprodukter – är att genom våra gär- ningar visa att ansvarsfull skogsanvändning inte hotar de ekologiska målsättningarna. Friska ekonomiskogar är en möjlighet till kolbindning, inte ett hot mot den. Det politiska beslutsfattandet måste hitta en balans mellan ekonomi, ekologi och klimatfrågor. En valperiod är en alltför kort tid för att målsättningarna ska ta en ny riktning, då skogens omloppstid och industrins livscy- kel är 10–20 valperioder långa. Budskapet om skogsbioekonomins betydelse för Europa har förts fram till beredningen av den nya kom- missionens agenda. Vi har orsak att förvänta oss en mera positiv utveckling för vår bransch under de kom- mande åren. Dock står vi nu inför verkställigheten av den föregående kommissionens lagstiftning, så som restau- reringsförordningen och avskogningsförordningen. Vi tryggar bäst vår framtid då vi är aktiva i våra åtgärder för att utveckla branschen, aktiva då vi berät- tar om vårt arbete och aktiva i vår samhällspåverkan. I en instabil värld är skogsbruket och skogsindustrin betydande för ekonomi och sysselsättning i Europa. Våra produkter är en del av européernas vardag och de är en så självklar del av våra liv, att flera inte ens märker att de njuter av skogens frukter. Vi ska vara stolta över vårt arbete så att vi har kraft att möta morgondagens ansträngningar, I Esbo den 10 september 2024 Bättre lagstiftning

Metsä Group reder under sommaren 2024 ut tillväxtdynamiken i gran-tall-blandbestånd genom en Pro Gradu- avhandling vid Helsingfors universitet. Under sommaren mäts plantornas tillväxthastighet och andelen naturligt lövträdsinslag på blandodlingsobjekt. Mätningsresultaten fungerar som grund för uppdateringen av plantskogsvårdsanvisningarna i blandskog.

TRENDBROTT FÖR GRANODLING

GRANODLINGEN HAR MINSKAT. Enligt de anmäl- ningar om användning av skog som lämnades till Finland skogscentral var granens andel av förnyel- serna 44 procent under 2023. ”Granen har varit mycket populär vid förnyel- ser under gångna 30 år. Detta beror till en del på att skogsägarna har undvikit odling av tall och björk på grund av risken för älgskador. Till en del beror det på att skogsägarna helt befogat har haft stora avkastningsförväntningar på granodling”, säger Skogscentralens ledande expert på skogsvård Markku Remes . Under de senaste åren har riskerna med granodling framträtt tydligare än tidigare. Av våra inhemska trädslag är granen mest käns- lig för stormskador och flera skadeinsekter som därför är det viktigt att inte avlägsna dem i samband med plantskogsvården.” Utöver björk lämnas också andra lövträd kvar vid den tidiga röjnigen och inga trädslag utplånas. Även om man ökar andelen blandbestånd vid plantskogsvården, är skillnaden liten i fält. ”Tio procent motsvarar cirka 200 björkar per hek- tar. Under den lövfria tiden syns lövträden knappt bland barrträden. En del skogsägare kan undra var- för man pratar om blandskog, även om man ingen- ting ser.” BLANDBESTÅND uppfattas som ett sätt att förbe- reda sig för de risker som klimatförändringen för med sig, men är blandbestånden förknippade med

förutspås öka. En alltför karg växtplats hämmar granens tillväxt. Samtidigt som granodling tappar i populari- tet, ökar odlingen av tall och björk. Med sin andel på 50 procent var tallen det populäraste trädslaget vid förnyelse 2023 och andelen björk har ökat från mindre än två procent till fem procent. En mera mångsidig trädslagsblandning är ett positivt fenomen som Remes hoppas att ökar i popularitet, så länge det inte leder till ogrundat undvikande av gran. ”Jag ser ingen orsak att inte använda gran på bördiga, finfördelade jordarter som vårtbjörk och tall inte lämpar sig för. Rätt trädslag på rätt objekt är fortfarande ett gott råd.” risker som skogsägaren borde vara medveten om? ”Val av rätt objekt är viktigt, eftersom blandbe- stånd inte lämpar sig för karga växtplatser. Lövträ- den kan ta en del av det ekonomiska resultatet, men det betalar sig i form av ökad mångfald.” Nuvarande plantbestånd uppnår förnyelsemog- nad om cirka 80 år, varvid klimatet kan vara annor- lunda än idag. ”Nu gör vi de val som avgör hur skogen ser ut i framtiden. Det är glädjande att se att skogsägarna helt tydligt har tagit saken till sig.”

Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group