Skogsextra 1 - 2025

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 1/2025 SKOGSEXTRA

Många vägar till skogen

Metsä Groups mångsidiga skara tar hand om bolagsägarnas skogar. Harri Nykänen är en av dem. s. 6

VIRKESDRIVNING MED FISKGJUSEN SOM GRANNE s. 8

JUSSI VANHANEN BLIR FÖLJANDE KONCERNCHEF s. 10

EFTERFRÅGAN PÅ VIRKE FORTSATT GOD s.11

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

ATT ARBETA I OCH FÖR SKOGEN – RUNT OM I FINLAND Anställda inom Metsä Group förenas av ett gemensamt mål: att jobba professionellt till förmån för skogsägarna. TEXT MARIA LATOKARTANO BILDER TIMO JAKONEN, PAULI HÄNNINEN, MARKKU TISSARINEN, JUSSI HELTTUNEN

”SKOGSBRUKET VAR INTE LIKA MÅNSIDIGT” K lockan är åtta när Veijo Lehtinen , som arbetar som skogsexpert i anskaffnings- teamet i Loimaa, loggar in i sin dator på sitt hemmakontor i Eura. Han kommer att tillbringa hela morgonen med att gå igenom e-post, planera stämplingar och göra upp köpean- bud för virke. Nu och då avbryts arbetet av ett telefonsamtal. I mars har Lehtinen redan varit 43 år i Metsä Groups tjänst. Även om själva kärnan i arbetet är densamma, har mycket förändrats under åren. ”Under 1980-talet fanns det inga mobiltelefoner, så saker som krävde en telefon hanterades hemifrån antingen på morgonen eller mot kvällen. Och allt skrevs ned på papper.” Virkeshandeln sköttes hemma hos skogsägarna. Både skogsfrågor och världens gång diskuterades kring kaffebordet. Samarbetet med skogsägarna är fortfarande det bästa med Lehtinens arbete. ”Att arbeta via nätet är mer effektivt, men inte lika trevligt.” I sitt arbete har Lehtinen från paradplats kun- nat följa mekaniseringen av skogsarbetet som körde igång med buller och bång i slutet av 1980-talet. Också skogsvårdsmetoderna har utvecklats. ”Skogsvården var inte lika mångsidig som den är idag. Man utförde till exempel sällan plantskogsvård och förröjning, och ordet mångfald nämndes inte. Utvecklingen har gått i en klart bättre riktning.” Redan i mellanskolan bestämde sig Lehtinen för att söka sig till skogssektorn. Han tog en fem måna- ders grundkurs i Nådendal, sökte sig sedan för ett år till A. Ahlstrom Oy för att få arbetslivserfarenhet och studerade efter det till skogsarbetsledare vid Tam- mela skogsskola. Efter examen fick han jobb som virkesköpare för Metsäliitto i Kiikois. ”Under min karriär har jag sammanlagt köpt några miljoner kubikmeter virke. Under de senaste 25 åren har de årliga inköpsvolymerna legat mellan 60 och 75 000 kubikmeter.” Den tuffaste perioden i min karriär inträffade 2011, då annandagsstormen Tapani gick över södra och västra Finland. ”Telefonen började ringa under julen och den slutade aldrig ringa. Det uppstod enorma mängder stormfällt virke. Under sex månader arbetade jag 12-timmars dagar, men allt blev gjort.” När Lehtinen började sin karriär vid 22 års ålder hade massafabriken i Kaskö just blivit klar och man behövde mer arbetskraft för virkesanskaffning.

Under min karriär har jag sammanlagt köpt några miljoner kubikmeter virke, säger Veijo Lehtinen.

”PÅ EN LITEN ORT BLIR DU IHÅGKOMMEN” R oope Nilivaara klämmer på gasen på snöskotern och snart flyger skotern över den snöiga myren. Vintern har varit ovanligt kall och i december höll sig kvicksilvret segt kvar kring -30 grader. Nilivaara arbetar som skogsexpert för Metsä Group i Kittilä, Muonio och Enontekis. ”Nog är det ett ganska stort område, en stor del av Lappland.” Nilivaara fick sin första kontakt med

”Sedan följde en lång period då det var svårt att komma in i skogssektorn eftersom inga nya anställ- des. Länge var jag den yngsta på jobbet.” Situationen förändrades när de stora åldersklas- serna började gå i pension. ”Jag tycker inte att jag är gammal, men jag har märkt att de nya kollegorna är ganska unga.”

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

LEDARE

Ny arbetskraft behövs

S kogssektorn är bekant och dess betydelse är självklar för Metsä Groups Skogsextras läsare och skribenter. Om vi ser på de framtida utma- ningarna inom skogsbruket så utgör skogssek- torns attraktivitet som arbetsplats en viktig faktor. Andelen finländare som bor i städer har ökat i årtion- den och den här utvecklingen bara fortsätter. En annan trend är att befolkningen åldras, särskilt i glesbygden. För att vi också i framtiden ska kunna bedriva god skogsvård och effektivt skogsbruk måste vi få in fler människor till sektorn. Vi behöver finländare och perso- ner som flyttat till Finland, kvinnor och män, äldre och unga. Metsä Groups virkesanskaffnings- och skogsvårds- tjänster behöver arbetskraft, och våra entreprenörer är arbetsgivare för den arbetskraften. Tillsammans med det här omfattande nätverket måste vi se till att sek- torn upplevs som attraktiv och att arbetsupplevelsen är sådan att man stannar kvar. En del av trivseln är att arbetet inom skogssektorn upplevs som viktigt och önskvärt i samhället. För att öka attraktiviteten är det viktigt att se till att skogsbru- kets metoder utvecklas så att de bättre stöder den bio- logiska mångfalden. Låt oss alla jobba för att skogssektorn ska må bra och blomstra. Vi välkomnar alla dem som valt den här branschen och dem som överväger att göra det!

Roope Nilivaara använder motorkälken både i arbetet och på fritiden.

skogsbranschen i gymnasiet när han våren 2014 ste- gade in genom dörren till den lokala skogsvårdsför- eningen och frågade efter sommarjobb. Det ordnade sig snabbt, och sommaren gick i planterandets tecken.” Efter gymnasiet följde värnplikten och efter det stod skogsbruksingenjörsstudier vid Lapplands yrkeshögskola i Rovaniemi i tur. Nilivaara har ingen skogsbakgrund. Han säger småskrattande att han är familjens svarta får. ”Min pappa och mina bröder är i byggbranschen. Mina föräldrar anade väl att jag inte skulle välja byggbranschen, men mitt val av bransch kom kan- ske ändå som en överraskning för dem.” Nilivaara kom till Metsä Group direkt från skol- bänken. ”När jag tagit min examen öppnades en posi- tion som skogsexpert i Kittilä. Det händer inte varje dag här i trakten, så jag sökte så klart tjänsten. Vid arbetsintervjun betonade jag att jag hade en hem- maplansfördel. När jag fick frågan hur länge jag skulle stanna här, var svaret ”länge”.” I början av karriären uppstod det ibland situa- tioner där man tvivlade på den unga yrkesmannens kompetens. ”Man behandlade mej ibland som en pojkvas- ker. Och ibland var jag tvungen att förklara för äldre

skogsägare varför saker och ting görs annorlunda idag än på 70-talet. Men när jag kom med tillräckligt tunga argument, så trodde de nog.” Behovet att motivera mina förslag har minskat i takt med att skogsägarnas förtroende har byggts upp. ”Jag vill bevara det förtroendet. I en liten by blir du ihågkommen på gott och ont, så det gäller att vara noggrann och omsorgsfull”. Den livligaste virkesanskaffningssäsongen inträffar i Lappland på hösten. Kilometerräknaren på Nilivaaras bil visar då upp till 2500 kilometer i arbetsköror per månad. ”Jag bor i Kittilä kyrkby, och därifrån till skog- arna i Enontekis är det 170 kilometer. Oftast brukar jag ändå hinna hem till kvällen.” Nilivaara använder snöskoter både i arbetet och på fritiden. Skogsbilvägarna plogas inte om de inte görs avverkningar, och från landsvägen till en stämpling kan det ofta vara flera kilometer. ”Med skidor skulle arbetet löpa långsammare och vara tyngre. Då skulle jag kanske hinna med bara en stämpling per dag.” När Ninivaara rör sig med snöskotern i de vida skogarna känner han att han har valt rätt bransch. ”Jag tänker ofta att det inte ens känns som ett jobb.”

I Esbo 8.2.2025 Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

VINTERVÄGAR FÖR VIRKET FRÅN ÖDEMARKEN I LAPPLAND KAN stämplingarna ligga ute i öde- marken, långt från närmaste väg. I sådana situ- ationer fungerar vintervägen som en lösning för virkestransporten. Vintervägar är tillfälliga vägar som byggs i områden där permanenta vägar skulle vara dyra att underhålla, vanligtvis i torv- marksområden.

området. Rutten märks sedan ut i terrängen. På vintern prepareras sedan vägen genom att göra ett 10 meter brett spår med snöskoter. Packad snö isolerar dåligt, vilket gör att kölden kan söka sig ned i marken och markvattnet frysa till. Vägbottnen jämnas med en schaktmaskin och vid behov används snöslunga efter ett snöfall. Mark som frusit till ca 40 centimeters djup kan redan bära en skogsmaskin på lavett eller en stockbil med släp.

Röjsågen gick till Pyhäjoki SKOGSÄGAREN TIMO IMPOLA från Yppäri i Pyhäjoki har vunnit en röjsåg. ”Det här var en mycket trevlig överraskning, den kommer att behövas. Den nya sågen kommer sättas på prov i både plantskog och förröjning”, säger han. Metsä Group lottade ut sågen bland dem som svarade på kundresponsundersökningen.

Vintervägens sträckning kartläggs under som- maren för att man ska kunna ta hänsyn till even- tuella källor, bäckar och andra naturobjekt i

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Maskiner har alltid intresserat, säger Brian MBomu biko Muniele.

Brian lyssnar ofta på podcasts och ljudböcker under arbetet. ”Senast lyssnade jag på en podcast om den ame- rikanska maffians historia av Louis Ferrantes Bor- gata. Jag lyssnar också på true crime och biografier. Många olika genrer.” En ljudbok räcker i genomsnitt 6-8 timmar, så under ett år blir det en beaktansvärd mängd. På fritiden besöker Brian gymmet eller spelar padel, och under hösten deltar han i älgjakten. ”Jag planerar att skaffa en jakthund. Just nu har jag en amstaff som heter Mula. Det kommer nog med till skogen, men bytet kan det vara litet si och så med.” ”ÄGAREN TAR DET SLUTLIGA BESLUTET” P å distriktskontoret i Lojo kontrollerar Piia Jyväs att allt hon behöver för ter- rängbesöket är med: en telefon med en karta och skogsbruksplan, skyddsut- rustning och första hjälpen-kit. Sedan hoppar hon i bilen. Jyväs arbetar som skogsexpert, och hennes kun- der är skogsägare som har tecknat ett skötselavtal med Metsä Group. Skötselavtalet möjliggör för skogsägaren att lägga ut skötseln av hela sin skog till Metsä Groups proffs som sköter skogen i enlighet med ägarens önskemål och långsiktiga förväntningar på avkastning. ”Som skogsexpert med ansvar för skogsinnehavet för kunder som har skötselavtal, tar jag hand om skogsinnehavet och att alla åtgärder utförs i tid.” Jyväs gör terrängbesök där hon bekantar sig med skogens tillstånd, och baserat på detta gör hon ett förslag för skogsägaren om vilka åtgärder det skulle löna sig att vidta härnäst. ”Det slutgiltiga beslutet fattas ändå av ägaren själv.” Jyväs har varit i Metsä Groups tjänst i 25 år. Ett lyckligt sammanträffande gjorde att hon valde skogsbranschen. ”Efter gymnasiet visste jag inte vad jag ville stu- dera. Det började luta mot fysioterapi när jag i sista stund gick till pappa med ansökningsguiden. Efter att ha pratat med honom bestämde jag mig för att sätta skogsbranschen på första plats.” År 1995 började Jyväs sina studier till skogsbruks- ingenjör vid Domarnäs skogsläroanstalt i Etseri. ”Jag blev positivt överraskad. Studierna var mångsidiga och där ingick en hel del övningar i ter- rängen. Det klarnade snabbt att skogsbranschen är det rätta för mig.” De sista sex månaderna före examen gick i jobb- sökandets tecken. “Under mina studier hade jag träffat min

skogsmaskinförarexamen år 2016. “Efter examen arbetade jag ett år på fältet som skotarförare. Sedan sysslade jag med annat ett tag.” Det här andra innebar för Brian arbete som kran- förare i Helsingfors i några år. ”Vi flyttade från Helsingfors till Nyslott när jag var 7 år. Jag var tvungen att kolla hur livet där såg ut med vuxna ögon. Och det såg inte bra ut.” För Brian Mbomu biko Muniele, som uppskattar lugn, natur och tystnad, blev huvudstadsregionens vimmel för mycket och han återvände till sina hem- trakter i Nyslott. ”Då tipsade en kompis om att Huttunen kunde behöva arbetskraft. Jag ringde för att höra om det stämde, och det samtalet gav utdelning.” Brian kör en John Deere i 1510G-serien. Den moderna maskinen ökar både arbetsmotivationen och produktiviteten. ”När en maskin blir äldre börjar olika delar lätt ge upp. Och det är inte så trevligt att reparera en maskin i -23 grader. Lyckligtvis har min arbetsgi- vare nya maskiner, så jag behöver inte köra gamla maskinvrak.” Förarens arbete är självständigt, eftersom skogs- ägare sällan besöker ett avverkningsområde. Men Brian Mbomu Biko Muniele håller alltid i minnet att han arbetar på en annans mark. ”Det är viktigt att respektera skogsägarens egen- dom.” Arbetsdagarna är i genomsnitt 10 timmar långa.

”DET ÄR VIKTIGT ATT RESPEKTERA

SKOGSÄGARENS EGENDOM” D et sista knippet granmassaved flyttas över från skotaren till mellanlagret vid vägkanten. Brian MBomu biko Muniele placerar gripen i lastutrym- met och börjar köra tillbaka till avverkningsom- rådet. Vinterskogen är tyst och det är glest med bilar också ute på vägen. Brian bryr sig inte. ”Jag gillar att vara ensam, och i det här jobbet får jag vara i fred. Ibland kan det finnas en skördare på samma avverkningsområde, men sällan någon annan.” Brian MBomu biko Muniele arbetar som skotarfö- rare på Metsäkoneurakointi Huttunen Oy. Skogsma- skinföretaget, som grundades 2010, driver ut virke för Metsä Group i södra Savolax. För Brian var skogsbranschen ett självklart val redan i grundskolan. “Jag har alltid varit intresserad av maskiner, sär- skilt stora maskiner, så att ansöka till en skogsskola kändes naturligt”. Efter grundskolan sökte Brian MBomu biko Muniele till Samiedu yrkesinstitut, och fick

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

UTNÄMNINGAR JUHO RANTALA HAR utsetts till direktör för virkeshan- del och skogstjänster inom Metsä Group. Jani Riis- sanen , som tidigare har innehaft tjänsten, flyttar över till posten som ansvarig direktör för leveranskedjan för sågverksverksamheten. Rantala har tidigare arbetat som utvecklingschef för Metsä Group. Den posten kommer nu att innehas av tidigare digitaliseringschefen Olli Leino . Leino och Ran- tala ingår i ledningsgruppen för virkesanskaffning och skogstjänster i Metsä Group och rapporterar till skogs- direktör Juha Jumppanen. TEMAÅRET FÖR KOOPERATIV HAR INLETTS DET INTERNATIONELLA ÅRET för kooperativ som utlysts av FN:s generalförsamling har redan pågått i två måna- der och kommer att fortsätta till slutet av året. Tema- året är det andra i ordningen, det första ägde rum år 2012. Enligt FN är kooperationen som modell ett viktigt sätt att möta olika globala utmaningar. Temaårets mål är att alla nationer skapar en god verksamhetsmiljö för kooperativ, att institutionerna utbildar nya förmågor inom området och utökar sitt internationella samarbete. Andra mål är bland annat att öka sysselsättningen i världen, minska fattigdomen och förbättra hälso- och sjukvården. Metsä Groups moderbolag är Metsäliitto Osuus- kunta, ett av de största kooperativen i Finland. NOGGRANNARE INFORMATION OM HUR DRIVNINGEN FRAMSKRIDER FRAMÖVER FÅR Metsä Groups kunder mer ingående information om vad som händer mellan virkesförsälj- ning och avverkning och om drivningsresultatet i den egna skogen. I december 2024 öppnades en ny sek- tion i Metsäverkko, uppföljning av skogsarbetsplat- ser, där du kan använda kartor och kontaktfunktioner för att övervaka hur virkesaffären framskrider. Sektio- nen innehåller information om själva virkesaffären, om säkerhetsfrågor och om allt väsentligt med anknytning till affären, till exempel hur drivningen framskrider. Skogsägaren får i framtiden också ett textmedde- lande, och de som använder Metsäverkko-applikatio- nen kan om de vill få ett push-meddelande, om när ett nytt skede inleds i drivningsprocessen. Om det upp- står förseningar i drivningen får man ett meddelande om det. Om det har avtalats med skogsägaren att han eller hon ska ta hand om förröjningen, skickas också ett påminnelsemeddelande om det här. Metsä Group vill med den här tätare kundkontakten ge ökad insyn i allt som berör virkesaffären och på det sättet förbättra kundnöjdheten. Samtidigt kan vi bättre lyfta fram säkerhetsaspekter före och under avverk- ningen.

Jag får gå i skogen och träffa skogsägare, berömmer Piia Jyväs.

nuvarande make, och vi sökte jobb i samma trakter. När mannen sedan fick inbjudan till arbetsintervju, bad man honom ta med sig sin fru.” Under de första åtta åren arbetade Jyväs som logistikexpert på transportkontoret i Kouvola och Åbo distrikt. ”I praktiken var jag ansvarig för att få rätt mängd virke till fabrikerna varje dag.” År 2007 började hon i Lojo-distriktet som skogs- expert och har under de senaste två åren skött om

avtalskundernas skogsinnehav. Jyväs tycker att är det bästa med arbetet är att det är mångsidigt och att man får ta ansvar. “Jag får vara i skogen och träffa skogsägare och planera åtgärder som tar hänsyn till skogsäga- rens önskemål, ekonomiska mål och den biolo- giska mångfalden. Det är tillfredsställande att se en välväxande skog som ett resultat av långsiktigt arbete.”

METSÄ GROUP STRÄVAR EFTER MÅNGFALD OCH LÖNEHARMONISERING

METSÄ GROUP HAR förbundit sig att öka mång- falden i sin arbetsgemenskap. Ett centralt verk- tyg här är anonym rekrytering, som syftar till att säkerställa att kandidater väljs endast på basis av sina kvalifikationer. Den anonyma rekryteringen har bidragit till att öka andelen anställda kvinnor med 16 % sedan 2022.

Metsä Group förbereder sig som bäst för EU:s direktiv om insyn i lönesättningen som träder i kraft 2026. Direktivet kräver transparens gällande lönesättningen och avskaffande av löneskillnader på mer än 5 % för arbete av lika värde.

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

KUURA EN DEL AV LÖSNINGEN CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I skogen trots allt

Allt fler människor byter karriär som vuxna. Harri Nykänen utbildade sig till musikteknolog och Tanja Ojava till tradenom innan de flyttade över till skogsbranschen.

TEKSTI MARIA LATOKARTANO KUVAT MATIAS HONKAMAA, HARRI MÄENPÄÄ I

många fall är den sektor som man först utbildat sig för inte densamma som den man går i pension från. Enligt en undersökning som Skills Finland gjorde år 2022 överväger nästan en tredjedel av befolkningen i arbetsför ålder att byta bransch eller har redan börjat studera inom en annan bransch. Också skogssektorn intresserar

branschbytare. Enligt ett examensarbete som publi- cerades 2024 var de vanligaste orsakerna till att byta bransch ett behov av variation och för låg lön i den förra branschen. Till skogsbranschens attraktivi- tetsfaktorer hörde att få arbeta i skogen, mångsidiga uppgifter och att arbetet är självständigt. De flesta som byter till skogsbranschen är nöjda med sitt beslut. Nästan 90 procent tror att de kom- mer att stanna kvar länge inom branschen. ”I GYMNASIET visste jag ännu inte vad jag skulle vilja göra som vuxen, så jag sökte till yrkeshögsko- lan i S:t Michel för att studera till tradenom med inriktning på ledning inom internationell affärs- verksamhet. Jag tänkte att en engelskspråkig utbildning skulle ge en bra bas för lite av allt. Under mina studier fick jag jobb på Sampo-ban- ken och kom att stanna där i tio år. Jag började inom kontotjänster och jobbade senare med låne- och investeringsuppgifter. Att utveckla och lära mig nya saker håller mig alert. I banken blev det allt svårare att hitta utveck- lingsmöjligheter. Jag är tycker om människor och kontakter, men på banken hölls de flesta kundmöten på distans vid datorn. För mej fungerar face-to-face bättre. Jag började söka vägar att öka mitt välbefin- nande. Som nummer ett kom behovet att vara mer utomhus och i skogen. Jag kommer från en bondesläkt, och även om jag själv är en stadsflicka har skogen alltid varit en vik- tig del av mitt liv. Jag noterade att man kunde studera till skogs- bruksingenjör som flerformsstudier vid yrkeshög- skolan i S:t Michel. Jag ringde skolan direkt och sade att jag måste få börja där, hur går det till? Svaret var att flerformsstudierna var avsedda för dem som precis som jag ville byta bransch, men att ansökningstiden redan hade gått ut för det året. Jag hade ingen lust att vänta, så jag studerade skogsbruk på egen hand i ett år och inledde sedan skogsbruks- ingenjörsstudierna år 2019. Hösten 2020 skickade jag ett mail till min ”JAG VILL FORTFARANDE UTVECKLAS OCH UTVECKLA”

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

METSÄ GROUP bad oberoende exper- ter att undersöka vilken miljöpåverkan textilfibern Kuura har under hela dess livscykel. Resultaten är uppmuntrande. Klimatutsläppen skulle vara betydligt lägre än för textilier baserade på viskos, lyocell och bomullsfibrer. Kuura, som nu är i förhandsplane- ringsfasen, är klart bäst i sin klass om man ser till effekterna på den globala uppvärmningen. Det goda resultatet har att göra med tillverkningsmetoden: Produktionen av Kuura integreras med Metsä Groups befintliga bioproduktfa- brik och energin som används är förny- bar. Varför är detta viktigt? Textilindu- strin orsakar stora utsläpp och föränd- ring behövs. Kuura kunde erbjuda en lös- ning som inte bara minskar utsläppen, utan också utgör en modell för resursef- fektivitet och användning av förnybara energikällor. Det är viktigt för Metsä Group att föra ut en ny, konkurrenskraftig textil- produkt på marknaden som också kan bromsa klimatförändringen. En färsk bedömning visar att Kuura-konceptet har stor potential. Kuura är ett strålande exempel på vad innovation, vetenskap och mod kan uppnå tillsammans. Kuura-fibern är inte bara en produkt, utan ett löfte om en bättre morgondag. Den ett exempel på hur Finlands skogar ligger i framkant när det gäller hållbar utveckling och erbjuder lösningar på globala klimatutmaningar.

Trots att jag är en stadsflicka, har skogen varit starkt närvarande i mitt liv, säger Tanja Ojava.

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Studietiden i Joensuu

öppnade ögonen för skogsbranschens möjligheter, säger Harri Nykänen.

”JAG KOMMER FRÅN KANGASNIEMI , en liten ort där det fanns begränsade möjligheter för ungdo- mar. I gymnasiet var jag med i ett band som hette Reamer, vi spelade rockcovers och några av våra egna låtar. Jag hade inga andra visioner, så jag hamnade i musikbranschen. Jag sökte först till folkhögskolan i Euraåminne för att få tillräcklig teoretisk kunskap och sedan till Orimattila-institutet. Jag tog examen som musik- teknolog våren 2005. Samma år sökte jag till Stadias medianomlinje och kom rätt långt i ansökningsprocessen. Men sedan misslyckades jag i den delen där jag skulle ha låtit fantasin flyga och skapat en ljudvärld med ett instrument. Jag skulle nog ha kunnat fortsätta som musik- teknolog. Det skulle ändå ha krävt att jag bodde i huvudstadsregionen, att jag grundade ett företag och marknadsförde mig själv, eftersom de som väljs att ingå i en produktion är sådana som är kända. Det ville jag inte. Min far dog år 2005 och min bror och jag ärvde skogen. Vi pratade om vad vi skulle göra med sko- gen och kom fram till att vi inte ville avstå från den. Jag bestämde mig för att söka till skogsbruksingen- jör för att lära mig sköta skog. Före det åkte jag för ett år till Australien på ett Working Holiday-visum. Jag återvände med nya krafter och inledde mina studier i Joensuu 2007. Studietiden i Joensuu öppnade mina ögon för skogssektorns möjligheter. Jag åkte till Nederlän- derna inom ramen för Erasmusprogrammet och ”JAG TROR PÅ KONTINUERLIGT LÄRANDE”

gjorde arbetspraktik i Kanada. Jag har märkt att det här är en verkligt internationell bransch. Jag tog skogsbruksingenjörsexamen år 2011 och fick anställning hos Metsä Group i Jorois som expert på virkeshandel och skogsvård. Jag var ändå inte redo att bli kvar där, utan år 2013 inledde jag universitetsstudier i skogsekonomi och marknadsföring. Samtidigt arbetade jag som expert inom Metsä Groups medlemstjänster och samlade in data för min pro gradu. År 2017 tog jag sedan forstmästarexamen. Just nu arbetar jag på Metsä Group som expert med inriktning på kunskap och marknadsföring. Jag är med och sätter upp nya tjänster och arbetar som stödperson för våra experter på systemsidan. Jag tror på kontinuerligt lärande. År 2023 bör- jade jag studera till naturproduktkonsulent efter- som jag ville veta hur man får alternativa inkomster från skogen och vilken roll naturprodukterna kan spela. I januari 2025 fick jag mitt betyg. Det finns alltid nytt att lära sig inom skogs- branschen. Rekommendationerna för skogsvård förändras, och man försöker hitta sätt att bromsa klimatförändringen och stoppa utarmningen av naturen. Jag ser ständigt nya möjligheter omkring mig. Men saker och ting har inte alltid löpt så smidigt. Jag har upplevt misslyckanden och gått miste om en del uppdrag som skulle ha varit intressanta. Men jag tror att motgångar också kan leda till framsteg och lärande. Jag är tacksam för att någon dörr all- tid öppnats.”

nuvarande förman och frågade om de kunde erbjuda praktik som skulle passa min kompetens. Meddelandet kom vid ett lämpligt tillfälle, och jag fick praktik på kontoret i S:t Michel. Jag fortsatte min praktik i Juva-Rantasalmi som moderskapsledighetsvikarie, och i maj 2021 ledig- anslogs en permanent tjänst på kontoret i S:t Michel. Jag undrade först om jag hade tillräckligt med erfa- renhet för att ansöka, men lyckligtvis sökte jag och fick tjänsten. Mitt nuvarande jobb innebär att jag rör mig mycket. Jag träffar nästan alltid mina kunder antingen hemma hos dem eller i deras skog. Många kundrelationer blir efterhand varma och förtroen- defulla, och det är en sak jag gillar med det här job- bet. Metsä Group erbjuder ypperliga investeringsob- jekt, och min bankbakgrund gör att jag har koll på hur man bäst kan förvalta sin förmögenhet. Om du är intresserad, berättar jag gärna hur man får skogs- likviden att växa i framtiden. Jag vill fortvarande både utveckla och utvecklas. Jag ingår i Metsä Groups utvecklargemenskap, vars mål är att främja organisationens verksamhet. Det gör att jag får utlopp för mina idéer, vilket är både motiverande och engagerande. Det finns fortfarande mycket jag behöver lära mig om skogen, rent yrkesmässigt. Skogsbranschen genomgår för närvarande en förnyelseprocess, och det finns mycket att lära sig. Jag har ingen känsla av att jag redan sett allt. Tanja Ojava, skogsexpert, virkesanskaffning och skogstjänster, Metsä Group

Harri Nykänen, expert, kunskap och marknadsföring, Metsä Group

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Fria vidder för fiskgjusen Om det förekommer ett värdefullt naturobjekt eller skyddade djurarter inom ett avverkningsområde behövs alltid en tankepaus, både för skogsägaren och den som utför arbetet. Avverkningen måste planeras till höst- eller vintermånaderna och intäkterna från virkesförsäljningen kan bli lägre än väntat på grund av skyddszonerna. I Letala sköttes en gallring så att en gammal livsmiljö för fiskgjuse gjordes till en ännu bättre häckningsplats.

TEXT TIMO SORMUNEN BILDER SEPPO SAMULI, NIINA NUPPONEN

N är ett brev från NTM-centralen för skogsägarna. Den skyddade fågeln hade häckat på ett skogs- skifte i byn Silo i Letala i åratal, och boträdet låg mitt damp ned i Letalaborna Heikki och Airi Laihias postlåda i höstas där det berättades om ett fiskgjusbo som finns på deras skogsskifte, kom det inte som någon överraskning

i ett planerat avverkningsområde. Under de senaste åren hade fiskgjusen ändå inte visat sig. Det här bekräftades också under ett inspektions- besök av NTM-centralens experter under hösten 2024. Då stod det klart att boet som byggts i toppen av en tall hade varit tomt redan i flera år. Avverkningen genomfördes ändå enligt de all- männa riktlinjerna för skyddsobjekt. Även om boet hade övergivits, lämnades en 50 meter bred

Hoppas en fiskgjuse åter flyttar in i boet, säger Heikki Laihia.

skyddszon runt boträdet. Dessutom utfördes driv- ningen inom en 500-meters radie av boet utanför häckningstiden, under senhöst och tidig vinter. VISSA SKOGSÄGARE kunde ha blivit förargade över den uppskjutna tidtabellen och något mindre vir- kesförsäljningsintäkter, men paret från Letala såg saker i ett annat ljus. En fågelart som häckar på skiftet och skyddas enligt naturvårdslagen ökar den biologiska mångfalden. ”Experterna säger att en fiskgjuse mycket väl kan återvända till sitt gamla bo om livsmiljön blir attrak- tivare för den. Efter avverkningen öppnar sig återi- gen en utsikt över den närliggande sjön från boträ- det. Jag hoppas att det lockar fåglarna tillbaka hit”, säger Heikki Laihia. Fiskgjusarna lider i allmänhet av brist på boträd, eftersom de vill kunna flyga obehindrat till och från boet. I det här fallet hade boet redan hamnat under nivån hos grannträdens toppar, vilket gjorde det oanvändbart för häckning. ”Fiskgjusen trivs i ett landskapskontor. Den här platsen är fridfull och det finns inte heller någon bosättning i den närmaste omgivningen”, säger Niina Nupponen , lokal skogsexpert på Metsä Group. I SLUTET AV DECEMBER genomfördes en rätt omfattande avverkning och gallring av fröträd. Den ursprungliga avverkningsytan på tre hektar blev också tre gånger större på grund av stormen Lyly i höstas. Drivningsplanen ändrades efter samråd med NTM-centralen och boinspektören. Nedfallna och lutande träd avlägsnades i kanten av skyddszonen och en del gjordes till högstubbar som snabbt bildar död ved. Också en del av de stormfällda träden läm- nades kvar som död ved.

Ledig bostad! Fiskgjusboet har varit tomt i några år, men efter en lätt behandling av den omkringliggande skogen blev det attraktivt igen.

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

BOTRÄD FÅR INTE FÄLLAS NÄR EN SKOGSÄGARE, ett skogsbolag eller någon annan part som ansvarar för avverk- ning lämnar in en anmälan om användning av skog med tanke på kommande avverkningar, kontrollerar NTM-centralen om det finns några skyddsobjekt i området. Om sådana hittas, får de berörda parterna skriftlig information om saken och instruktioner för arbetet. Experter uppdaterar databasen över objekt på basis av anmälningar om observationer och besök på platsen. Databasen är redan rätt täck- ande. Niina Nupponen , expert vid Metsä Group, som i femton år rört sig runtom i skogarna, har inte bara stött på fiskgjusbon utan också boplatser för flygekorre och havsörn. Hon betonar att skogsägare inte bör till- gripa egenhandsrätt även om ett boträd verkar övergivet. Sanktionerna för naturskyddsbrott är betydande och kan bli flera gånger större än virkesförsäljningsintäkterna från området. Där- till kommer ett försämrat rykte för alla inblan- dade. ”Under häckningstiden kan t.ex. böter på 45 000 euro åläggas för skogsarbete som utförs för nära ett bo. Summan är ännu högre om det finns ungar i boet”, säger Nupponen. ”På begäran av ägarna gjorde vi fler högstubbar än normalt på avverkningsområdet. Dessutom fäll- des efter samråd med NTM-centralen några stora tallar inom skyddszonen för att ge tillräckligt med utrymme runt boet. För objekt av det här slaget är samarbetet med NTM-centralen viktigt, eftersom vi då kan vidta konkreta åtgärder för att förbättra häckningsmiljön”, berättar Nupponen. Den torra moskogen invid skyddszonen där fröträden avverkades ska nu förnyas genom harv- ning och sådd. Normalt skulle fröträden ha stått för förnyelsen, men stormen Lyly ändrade planerna. Fröträden hann stå på skiftet mindre än ett år innan stormen slog till. På andra håll tillämpas kontinuer- lig beståndsvård och höggallring. ”På den här karga och lågproducerande ståndor- ten kunde vi kombinera skogsbruks- och mång- faldsåtgärder på ett bra sätt”, säger Nupponen. I NÄRHETEN (500 meter) av fiskgjusboet kan inget skogsvårdsarbete utföras under fredningstiden från början av april till mitten av september. Under häckningsperioden är det också förbjudet att röra sig nära boet. ”Letala-exemplet visar att arbetet kan göras på ett fiffigt sätt. Alla parter vinner på det”, påpekar Nupponen. Heikki Laihia är på samma linje. Han påpekar att det finns många andra värden i skogen än intäk- terna från virkesförsäljning. ”Skogen och djuren var här före oss. Vi har ingen rätt att utrota dem.”

Om en källa skadas i samband med virkesdrivning restaurerar Metsä Group två källor.

Nytt verktyg för kompensation av skador på naturen

Metsä Group utvecklar en ny ersättningsmodell för att kompensera för skador som uppstått i naturen. En stor grupp experter är involverade i det här arbetet. TEXT METSÄ GROUP BILD MIKA ANKKURI M etsä Group kommer att införa frivillig naturkompensation för sina miljöav- vikelser. I praktiken innebär det här att om det inträffat en lagöverträdelse vid drivningsarbetet, kommer den skada på natu- ren som orsakats att kompenseras, både på plat- sen där skadan skett och på någon annan plats där naturens tillstånd kan förbättras. Modellen följer principen för dubbel överkom- pensation, vilket innebär att de korrigerande åtgär- derna är större än den skada som orsakats. Om t.ex. en källa har skadats, restaurerar Metsä Group två källor. Kompensationen kan göras antingen på samma eller en annan markägares mark. Metsä Group genomför årligen mer än 30 000 vir- kesaffärer, men det uppkommer bara några få avvi- kelser, säger bolagets skogsdirektör Juha Jumppa- nen . Det här visar att företagets verksamhet, bland annat nivån på utbildningen och arbetsledningen, ligger på en god nivå. “Kvaliteten på vår operativa verksamhet är en hederssak för oss. Vår verksamhet är ändå inte helt felfri, varje år hittar vi nog några avvikelser. Men deras antal är litet i förhållande till omfattningen på verksamheten.” Vid avvikelser samarbetar man med myndighe- ter kring de korrigerande åtgärder som utförs på det

skadade objektet. Händelserna analyseras noggrant. Jumppanen säger också att både de lyckade och de misslyckade åtgärderna redovisas på Metsä Groups hemsida. ”Vi rapporterar om vår verksamhet i offentlighe- ten och vill öppet berätta om våra mål och åtgärder. Vi berättar om våra utvecklingsprojekt och om hur vi har lyckats. Om vi gör misstag berättar vi också om dem och om vilka de korrigerande åtgärderna är, bland annat på vår webbplats. Också feedbacken från våra intressenter styr vår verksamhet.” Jumppanen säger att Metsä Group givetvis följer de lagar och miljöstandarder som gäller för skogs- sektorn. Utöver de här, har företaget utarbetat prin- ciper för regenerativt skogsbruk som syftar till att stärka naturens tillstånd på ett verifierat sätt fram till år 2030. Det här målet stöds av den kompensa- tionsmodell som redan tagits i bruk. NATURKOMPENSATION är en ny idé, så det finns ingen färdig modell för en den ännu, men en sådan måste utvecklas, säger Jumppanen. För det här arbetet anlitar Metsä Group en expertgrupp bestå- ende av representanter från Naturresursinstitutet, Tapio och organisationen Villi vyöhyke. I år deltar gruppen i arbetet med att definiera naturskador och kompensationsåtgärder för olika slags objekt. “Medlemmarna i gruppen har en hög kompetens inom ekologi, restaurering och skogsrelaterade mil- jöfrågor. Vårt mål är att utveckla ett avancerat kom- pensationsförfarande där vi kan säkerställa både verksamhetens kvalitet och den ekologiska ända- målsenligheten”, säger Jumpanen. Kompensationsmodellen tillämpas retroaktivt från och med 2023.

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Det behövs mod i den här världen Metsä Groups blivande koncernchef, Jussi Vanhanen, säger att bolaget gav en wow-upplevelse för honom år 2014. TEXT ILKKA LUUKKONEN BILD SEPPO SAMULI

M etsäliitto Osuuskuntas styrelse har valt juris kandidat, MBA Jussi Vanhanen , till ny verkställande direktör. Han inle- der sitt uppdrag i början av juli. Han fungerar samtidigt som koncernchef för Metsä Group. Ilkka Hämälä stannar kvar i sin tjänst fram till slutet av juni och kommer efter det att ha specialuppgifter inom bolaget fram till 23.10. ”Vanhanen har suttit i Metsäliitto Osuuskun- tas styrelse i tre år och har redan en god inblick i bolagets centrala funktioner. Han är en värdebase- rad ledare med ett starkt strategiskt tänkande och en inspirerande och inkluderande ledarstil”, säger Jussi Linnaranta , styrelseordförande i Metsäliitto Osuuskunta. Vanhanen har en lång erfarenhet inom skogsin- dustrin, men Metsäliitto Osuuskunta är en rätt ny bekantskap för honom. År 2014 uppmärksammade han första gången Metsä Group på allvar. Bolaget hade några svåra år bakom sig, och bilden av bola- get var inte särskilt positiv. Sedan berättade de att de skulle bygga en gigantisk bioproduktfabrik. ”Jag tänkte då att wow, det är ett ganska modigt

gäng. Fabriksinvesteringen var en positiv och fin grej, och efter det började jag följa Metsä Group när- mare.” Styrkan i Metsä Group är dess ägarbas, med mer än 90 000 skogsägare, säger Vanhanen. “De är engagerade i bolaget och skogsägandet är viktigt för dem. Minst 80 % av min motivation kom- mer från att kunna arbeta för dem, för vanliga fin- ländare.” VANHANEN VALDES in i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse år 2022, och redan inom några veckor fick han en känsla av att han kommit ”hem” – inte i den meningen att han skulle ha återvänt till sitt gamla bolag, utan att han kom in i en gemenskap där det är lätt att vara och påverka. “Särskilt har jag njutit av mötena i distriktsråden där jag har träffat folk från fältet. Jag har lärt mig mycket nytt om skogsvård.” Världen är mitt i en turbulent förändringsfas, där gamla strukturer knakar i fogarna. Vanhanen säger att Metsä Group är i gott skick att ta sig an föränd- ringen: bolagets balansräkning är stark, efterfrågan på produkter är stabil på lång sikt och lovande nya produkter är under utveckling. ”Vi behöver mod, varje dag. Och det är inget nytt för det här bolaget.”

Jussi Vanhanen äger skog i Kittilä. Han är medlem i Metsäliitto Osuuskunta.

Tapio utvärderar prisgarantimodellen

Metsä Group vill göra prisgarantimodellen mer transparent. För att uppnå detta, validerades modellen av Tapio Palvelut.

på virke stiger efter transaktionstidpunkten. Prisgarantin gäller årligen för virkesaffärer som görs med avtalskunder under tiden 1.2 –31.5. Avtalskunder får en prisgaranti kopplad till ett regi- onalt prisindex, där virkespriserna revideras om pri- serna stiger mellan tidpunkten för virkesaffären och slutet av oktober. Den eventuella tilläggslikviden betalas i början av nästa år. Prisgarantimodellen ger Metsä Groups avtalskunder skydd mot prisföränd- ringar. Metsä Group förnyar för närvarande prisgaranti- modellen. I den nya modellen kan man som Metsä Groups avtalskund bland annat granska den månat- liga prisutvecklingen för den egna virkesaffären genom att följa med Metsä Groups prisindex för pris- garantier. Prisgarantiindexet hittas i Metsä Groups tjänst Metsäverkko. Rot- och leveransaffärerna har egna index för varje anskaffningsdistrikt. Dessutom finns det index för olika virkessortiment, avverk- ningsmetoder och drivningsduglighet. Bolaget vill också göra prisgarantimodellen mer transparent, och därför valde man en extern utvär- derare för valideringsarbetet.

TEXT METSÄ GROUP BILD MIKA ANKKURI

E xpertorganisationen Tapio Palvelut har validerat Forest Groups prisgarantimo- dell. I praktiken innebär det att Tapio har granskat och utvärderat modellen och sett till att prisgarantin beräknas rättvist och att Metsä Group agerar i enlighet med sina egna vill- kor och regler. Tapio bedömde också om model- len är tydlig och transparent ur skogsägarens perspektiv. ”Vi vill visa att prisgarantimodellen fungerar tillförlitligt. Trovärdigheten säkerställs genom att en extern och neutral part utvärderar implemente- ringen av modellen genom regelbundna revisioner”, säger Teemu Ylönen , chef för medlemstjänster vid Metsä Group. Prisgarantin är en tjänst som Metsä Group erbjuder och som gäller för företagets avtalskunder. Detta innebär att priset justeras om marknadspriset

INFO

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA upprätthåller ett månat- ligt virkesprisindex. Indexet beräknas för rot- och leveransaffärer, skilt för varje anskaffningsdistrikt. Varje virkessortiment, avverkningsmetod och driv- ningsduglighetsklass har sitt eget index. Om index- talet har stigit mellan den månad virkesaffären gjor- des och slutet av oktober samma år, justeras priset med den relativa förändringen mellan det högsta indexvärdet och indexet för den månad virkesaffären gjordes.

Korrigeringarna kan inte överstiga: • 10 % om affären gjorts senast 31.1. • 8 % om affären gjorts senast 31.3. • 6 % om affären gjorts senast 31.5.

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Vi lämnar ett svagt år bakom oss

Å r 2024 var exceptionellt svagt ekono- miskt sett, säger Metsä Groups kon- cernchef Ilkka Hämälä . Efterfrågan på huvudmarknaderna var låg i alla pro- duktgrupper, med undantag för mjuk-och mat- lagningspapper och laminerade trävaror. I början av året orsakade politiska strejker en förlust på 60 miljoner euro. ”Effekterna av höjda råvaru- och logistikkostna- der kunde inte överföras till produktpriserna i en situation då efterfrågan var svag. De omfattande utvecklingsinvesteringarna de senaste åren har ökat avskrivningsbeloppet avsevärt”, säger han. Han konstaterar att de positiva effekterna av den nya kapaciteten ännu inte märkts i form av ökade intäkter på grund av såväl den svaga efterfrågan som av att såg-, massa- och kartongindustrin har genom- gått en produktionsupptrappningsfas. ”De genom- förda och planerade utvecklingsinvesteringarna stärker Metsä Groups operativa konkurrenskraft,

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–12 2024

1–12 2023

1–12 2024

1–12 2023

Virkesanskaffning och skogstjänster 2 360,1

2 221,7

28,4

18,7

Träprodukter

553,9

591,6

20,8

61,8

Massa och sågvaror

2328,3

2498,6

2,2

127,9

Kartong

1938,6

1941,9

69,0

122,2

Mjuk- och pergaminpapper

1152,9

1250,2

103,2

188,6

och vi har därför goda möjligheter att verka i en kon- kurrensutsatt miljö.” Koncernens soliditet har hållit sig stabil på 56 procent och koncernens moderbolag, Metsäliitto Osuuskunta, är fortfarande skuldfritt. Det finns alltså goda förutsättningarna med tanke på den

långsiktiga utvecklingen, säger han. ”Produkter som tillverkas av förnybara träråvaror på ett resurseffektivt sätt är vårt svar på människors vardagliga behov. Vårt mål är inte att stöda överkon- sumtion, utan att skapa hållbara lösningar för att möta människors grundläggande behov.”

eldrivna värmeverken har gjort att den tuffa energi- vedsmarknaden har blivit mer balanserad. Virkespriserna har sjunkit något i början av året, men historiskt sett ligger de fortfarande på en mycket hög nivå – särskilt jämfört med situatio- nen på marknaden för slutprodukter. Marknadslä- get för baltisk massaved utvecklades i höstas så att det uppstod ett överutbud, och priserna för obarkad massaved vid väg har sedan dess varit klart lägre än priserna i Finland. I Sverige kommer efterfrågan på virke och massaved att fortsätta vara mycket stark. Inom Metsä Group riktar sig intresset i första hand mot gallringsbestånd som lämpar sig för som- mardrivning och mot leveransvirke. Vi köper även förnyelseavverkningar som vanligt. Bland energi- vedssortimenten är efterfrågan inriktad på grot och energislanor. Skogsvårdsmodellen Metsä Group Plus har fått ett starkt fotfäste, och förra året gjordes cirka 30 procent av virkesaffärerna utgående från den här modellen. Också vår reviderade prisgarantimodell har fått ett gott mottagande bland skogsägarna. Drivningsförhållandena i januari och början av februari har varit dåliga på grund av den milda vin- tern, med undantag för Lappland och Kajanaland. Trots detta har vi lyckats bra med virkesförsörj- ningen för våra industrier tack vare det utmärkta arbete våra avtalsentreprenörer utför. Vårt rykte är det bästa i branschen. Vi är den mest eftertraktade partnern bland skogsägarna, och förra året satte vi ett rekord för kundupplevelsen. Också kvaliteten på gallringarna förbättrades igen under förra året. I november delade Excellence Fin- land ut Finlands kvalitetspris 2024 som ett bevis på den höga nivån i vår verksamhet. Det här är ett fint erkännande av vårt långsiktiga och kund- orienterade arbete tillsammans med skogsägare och

samarbetspartners. Försäljningen av skogstjänster var rekordstor förra året och efterfrågan väntas öka ytterligare i år. Jag tror att de här faktorerna kommer att skapa förutsättningar för ett gott samarbete med skogs- ägarna också i framtiden. Under våren kommer vi att hjälpa till att höja tillväxten i våra ägarmedlemmars skogar med en gödslingskampanj som pågår från början av februari till slutet av maj. Under den här perioden får Metsä Groups ägarmedlemmar 10 % rabatt på de tillväxt- gödseltjänster de beställer. Gödsling ökar tillväxten och kolupptagningen i skogen och bromsar därmed klimatförändringen. Skogsgödsling är en av de mest lönsamma investeringarna man kan göra i virkes- produktionen, så det är nu värt att passa på tillfället och få ett bra pris. Vi gör mer än 30 000 virkesaffärer per år och kva- liteten i vår verksamhet är för oss en hederssak. Helt felfri är vår verksamhet ändå inte, och varje år inträf- far enstaka misstag - naturavvikelser. Med tanke på omfattning av våra aktiviteter och vår marknads- andel inträffar det lyckligtvis bara ett fåtal misstag, men också ett enda misstag är ett för mycket. Om det görs ett misstag, vidtar vi frivilliga åtgärder för naturkompensation för att överkompensera den skada som orsakats naturen. I slutändan kommer nyttan för naturen att bli större än skadan. Vi gör också satsningar på att utöka den personal som ser till att den ekologiska hållbarheten tryggas. Det team av experter på skogsnaturvård som inledde sitt arbete under år 2024 kommer att få förstärkning i början av det här året. Jag tillönskar alla vår ägarmedlemmar en god början på året. Låt oss alla jobba för ett aktivt skogs- bruk.

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

T yvärr får vi ännu vänta på att efterfrå- gan på skogsindustriprodukter ska öka inom såväl den mekaniska som kemiska industrin. Det råder ändå en god efter- frågan på virke, eftersom Metsä Group och några av dess konkurrenter nyligen har gjort tillväxtin- vesteringar. Det verkar också som om den milda hösten och den tidiga vintern tillsammans med de allt vanligare Stora framgångar förra året

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12