Skogsextra 1 - 2025

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

LEDARE

Ny arbetskraft behövs

S kogssektorn är bekant och dess betydelse är självklar för Metsä Groups Skogsextras läsare och skribenter. Om vi ser på de framtida utma- ningarna inom skogsbruket så utgör skogssek- torns attraktivitet som arbetsplats en viktig faktor. Andelen finländare som bor i städer har ökat i årtion- den och den här utvecklingen bara fortsätter. En annan trend är att befolkningen åldras, särskilt i glesbygden. För att vi också i framtiden ska kunna bedriva god skogsvård och effektivt skogsbruk måste vi få in fler människor till sektorn. Vi behöver finländare och perso- ner som flyttat till Finland, kvinnor och män, äldre och unga. Metsä Groups virkesanskaffnings- och skogsvårds- tjänster behöver arbetskraft, och våra entreprenörer är arbetsgivare för den arbetskraften. Tillsammans med det här omfattande nätverket måste vi se till att sek- torn upplevs som attraktiv och att arbetsupplevelsen är sådan att man stannar kvar. En del av trivseln är att arbetet inom skogssektorn upplevs som viktigt och önskvärt i samhället. För att öka attraktiviteten är det viktigt att se till att skogsbru- kets metoder utvecklas så att de bättre stöder den bio- logiska mångfalden. Låt oss alla jobba för att skogssektorn ska må bra och blomstra. Vi välkomnar alla dem som valt den här branschen och dem som överväger att göra det!

Roope Nilivaara använder motorkälken både i arbetet och på fritiden.

skogsbranschen i gymnasiet när han våren 2014 ste- gade in genom dörren till den lokala skogsvårdsför- eningen och frågade efter sommarjobb. Det ordnade sig snabbt, och sommaren gick i planterandets tecken.” Efter gymnasiet följde värnplikten och efter det stod skogsbruksingenjörsstudier vid Lapplands yrkeshögskola i Rovaniemi i tur. Nilivaara har ingen skogsbakgrund. Han säger småskrattande att han är familjens svarta får. ”Min pappa och mina bröder är i byggbranschen. Mina föräldrar anade väl att jag inte skulle välja byggbranschen, men mitt val av bransch kom kan- ske ändå som en överraskning för dem.” Nilivaara kom till Metsä Group direkt från skol- bänken. ”När jag tagit min examen öppnades en posi- tion som skogsexpert i Kittilä. Det händer inte varje dag här i trakten, så jag sökte så klart tjänsten. Vid arbetsintervjun betonade jag att jag hade en hem- maplansfördel. När jag fick frågan hur länge jag skulle stanna här, var svaret ”länge”.” I början av karriären uppstod det ibland situa- tioner där man tvivlade på den unga yrkesmannens kompetens. ”Man behandlade mej ibland som en pojkvas- ker. Och ibland var jag tvungen att förklara för äldre

skogsägare varför saker och ting görs annorlunda idag än på 70-talet. Men när jag kom med tillräckligt tunga argument, så trodde de nog.” Behovet att motivera mina förslag har minskat i takt med att skogsägarnas förtroende har byggts upp. ”Jag vill bevara det förtroendet. I en liten by blir du ihågkommen på gott och ont, så det gäller att vara noggrann och omsorgsfull”. Den livligaste virkesanskaffningssäsongen inträffar i Lappland på hösten. Kilometerräknaren på Nilivaaras bil visar då upp till 2500 kilometer i arbetsköror per månad. ”Jag bor i Kittilä kyrkby, och därifrån till skog- arna i Enontekis är det 170 kilometer. Oftast brukar jag ändå hinna hem till kvällen.” Nilivaara använder snöskoter både i arbetet och på fritiden. Skogsbilvägarna plogas inte om de inte görs avverkningar, och från landsvägen till en stämpling kan det ofta vara flera kilometer. ”Med skidor skulle arbetet löpa långsammare och vara tyngre. Då skulle jag kanske hinna med bara en stämpling per dag.” När Ninivaara rör sig med snöskotern i de vida skogarna känner han att han har valt rätt bransch. ”Jag tänker ofta att det inte ens känns som ett jobb.”

I Esbo 8.2.2025 Ilkka Hämälä koncernchef Metsä Group

VINTERVÄGAR FÖR VIRKET FRÅN ÖDEMARKEN I LAPPLAND KAN stämplingarna ligga ute i öde- marken, långt från närmaste väg. I sådana situ- ationer fungerar vintervägen som en lösning för virkestransporten. Vintervägar är tillfälliga vägar som byggs i områden där permanenta vägar skulle vara dyra att underhålla, vanligtvis i torv- marksområden.

området. Rutten märks sedan ut i terrängen. På vintern prepareras sedan vägen genom att göra ett 10 meter brett spår med snöskoter. Packad snö isolerar dåligt, vilket gör att kölden kan söka sig ned i marken och markvattnet frysa till. Vägbottnen jämnas med en schaktmaskin och vid behov används snöslunga efter ett snöfall. Mark som frusit till ca 40 centimeters djup kan redan bära en skogsmaskin på lavett eller en stockbil med släp.

Röjsågen gick till Pyhäjoki SKOGSÄGAREN TIMO IMPOLA från Yppäri i Pyhäjoki har vunnit en röjsåg. ”Det här var en mycket trevlig överraskning, den kommer att behövas. Den nya sågen kommer sättas på prov i både plantskog och förröjning”, säger han. Metsä Group lottade ut sågen bland dem som svarade på kundresponsundersökningen.

Vintervägens sträckning kartläggs under som- maren för att man ska kunna ta hänsyn till even- tuella källor, bäckar och andra naturobjekt i