Skogsextra 1 - 2025

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

KUURA EN DEL AV LÖSNINGEN CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I skogen trots allt

Allt fler människor byter karriär som vuxna. Harri Nykänen utbildade sig till musikteknolog och Tanja Ojava till tradenom innan de flyttade över till skogsbranschen.

TEKSTI MARIA LATOKARTANO KUVAT MATIAS HONKAMAA, HARRI MÄENPÄÄ I

många fall är den sektor som man först utbildat sig för inte densamma som den man går i pension från. Enligt en undersökning som Skills Finland gjorde år 2022 överväger nästan en tredjedel av befolkningen i arbetsför ålder att byta bransch eller har redan börjat studera inom en annan bransch. Också skogssektorn intresserar

branschbytare. Enligt ett examensarbete som publi- cerades 2024 var de vanligaste orsakerna till att byta bransch ett behov av variation och för låg lön i den förra branschen. Till skogsbranschens attraktivi- tetsfaktorer hörde att få arbeta i skogen, mångsidiga uppgifter och att arbetet är självständigt. De flesta som byter till skogsbranschen är nöjda med sitt beslut. Nästan 90 procent tror att de kom- mer att stanna kvar länge inom branschen. ”I GYMNASIET visste jag ännu inte vad jag skulle vilja göra som vuxen, så jag sökte till yrkeshögsko- lan i S:t Michel för att studera till tradenom med inriktning på ledning inom internationell affärs- verksamhet. Jag tänkte att en engelskspråkig utbildning skulle ge en bra bas för lite av allt. Under mina studier fick jag jobb på Sampo-ban- ken och kom att stanna där i tio år. Jag började inom kontotjänster och jobbade senare med låne- och investeringsuppgifter. Att utveckla och lära mig nya saker håller mig alert. I banken blev det allt svårare att hitta utveck- lingsmöjligheter. Jag är tycker om människor och kontakter, men på banken hölls de flesta kundmöten på distans vid datorn. För mej fungerar face-to-face bättre. Jag började söka vägar att öka mitt välbefin- nande. Som nummer ett kom behovet att vara mer utomhus och i skogen. Jag kommer från en bondesläkt, och även om jag själv är en stadsflicka har skogen alltid varit en vik- tig del av mitt liv. Jag noterade att man kunde studera till skogs- bruksingenjör som flerformsstudier vid yrkeshög- skolan i S:t Michel. Jag ringde skolan direkt och sade att jag måste få börja där, hur går det till? Svaret var att flerformsstudierna var avsedda för dem som precis som jag ville byta bransch, men att ansökningstiden redan hade gått ut för det året. Jag hade ingen lust att vänta, så jag studerade skogsbruk på egen hand i ett år och inledde sedan skogsbruks- ingenjörsstudierna år 2019. Hösten 2020 skickade jag ett mail till min ”JAG VILL FORTFARANDE UTVECKLAS OCH UTVECKLA”

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

METSÄ GROUP bad oberoende exper- ter att undersöka vilken miljöpåverkan textilfibern Kuura har under hela dess livscykel. Resultaten är uppmuntrande. Klimatutsläppen skulle vara betydligt lägre än för textilier baserade på viskos, lyocell och bomullsfibrer. Kuura, som nu är i förhandsplane- ringsfasen, är klart bäst i sin klass om man ser till effekterna på den globala uppvärmningen. Det goda resultatet har att göra med tillverkningsmetoden: Produktionen av Kuura integreras med Metsä Groups befintliga bioproduktfa- brik och energin som används är förny- bar. Varför är detta viktigt? Textilindu- strin orsakar stora utsläpp och föränd- ring behövs. Kuura kunde erbjuda en lös- ning som inte bara minskar utsläppen, utan också utgör en modell för resursef- fektivitet och användning av förnybara energikällor. Det är viktigt för Metsä Group att föra ut en ny, konkurrenskraftig textil- produkt på marknaden som också kan bromsa klimatförändringen. En färsk bedömning visar att Kuura-konceptet har stor potential. Kuura är ett strålande exempel på vad innovation, vetenskap och mod kan uppnå tillsammans. Kuura-fibern är inte bara en produkt, utan ett löfte om en bättre morgondag. Den ett exempel på hur Finlands skogar ligger i framkant när det gäller hållbar utveckling och erbjuder lösningar på globala klimatutmaningar.

Trots att jag är en stadsflicka, har skogen varit starkt närvarande i mitt liv, säger Tanja Ojava.