Skogsextra 1 - 2025

1/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

BOTRÄD FÅR INTE FÄLLAS NÄR EN SKOGSÄGARE, ett skogsbolag eller någon annan part som ansvarar för avverk- ning lämnar in en anmälan om användning av skog med tanke på kommande avverkningar, kontrollerar NTM-centralen om det finns några skyddsobjekt i området. Om sådana hittas, får de berörda parterna skriftlig information om saken och instruktioner för arbetet. Experter uppdaterar databasen över objekt på basis av anmälningar om observationer och besök på platsen. Databasen är redan rätt täck- ande. Niina Nupponen , expert vid Metsä Group, som i femton år rört sig runtom i skogarna, har inte bara stött på fiskgjusbon utan också boplatser för flygekorre och havsörn. Hon betonar att skogsägare inte bör till- gripa egenhandsrätt även om ett boträd verkar övergivet. Sanktionerna för naturskyddsbrott är betydande och kan bli flera gånger större än virkesförsäljningsintäkterna från området. Där- till kommer ett försämrat rykte för alla inblan- dade. ”Under häckningstiden kan t.ex. böter på 45 000 euro åläggas för skogsarbete som utförs för nära ett bo. Summan är ännu högre om det finns ungar i boet”, säger Nupponen. ”På begäran av ägarna gjorde vi fler högstubbar än normalt på avverkningsområdet. Dessutom fäll- des efter samråd med NTM-centralen några stora tallar inom skyddszonen för att ge tillräckligt med utrymme runt boet. För objekt av det här slaget är samarbetet med NTM-centralen viktigt, eftersom vi då kan vidta konkreta åtgärder för att förbättra häckningsmiljön”, berättar Nupponen. Den torra moskogen invid skyddszonen där fröträden avverkades ska nu förnyas genom harv- ning och sådd. Normalt skulle fröträden ha stått för förnyelsen, men stormen Lyly ändrade planerna. Fröträden hann stå på skiftet mindre än ett år innan stormen slog till. På andra håll tillämpas kontinuer- lig beståndsvård och höggallring. ”På den här karga och lågproducerande ståndor- ten kunde vi kombinera skogsbruks- och mång- faldsåtgärder på ett bra sätt”, säger Nupponen. I NÄRHETEN (500 meter) av fiskgjusboet kan inget skogsvårdsarbete utföras under fredningstiden från början av april till mitten av september. Under häckningsperioden är det också förbjudet att röra sig nära boet. ”Letala-exemplet visar att arbetet kan göras på ett fiffigt sätt. Alla parter vinner på det”, påpekar Nupponen. Heikki Laihia är på samma linje. Han påpekar att det finns många andra värden i skogen än intäk- terna från virkesförsäljning. ”Skogen och djuren var här före oss. Vi har ingen rätt att utrota dem.”

Om en källa skadas i samband med virkesdrivning restaurerar Metsä Group två källor.

Nytt verktyg för kompensation av skador på naturen

Metsä Group utvecklar en ny ersättningsmodell för att kompensera för skador som uppstått i naturen. En stor grupp experter är involverade i det här arbetet. TEXT METSÄ GROUP BILD MIKA ANKKURI M etsä Group kommer att införa frivillig naturkompensation för sina miljöav- vikelser. I praktiken innebär det här att om det inträffat en lagöverträdelse vid drivningsarbetet, kommer den skada på natu- ren som orsakats att kompenseras, både på plat- sen där skadan skett och på någon annan plats där naturens tillstånd kan förbättras. Modellen följer principen för dubbel överkom- pensation, vilket innebär att de korrigerande åtgär- derna är större än den skada som orsakats. Om t.ex. en källa har skadats, restaurerar Metsä Group två källor. Kompensationen kan göras antingen på samma eller en annan markägares mark. Metsä Group genomför årligen mer än 30 000 vir- kesaffärer, men det uppkommer bara några få avvi- kelser, säger bolagets skogsdirektör Juha Jumppa- nen . Det här visar att företagets verksamhet, bland annat nivån på utbildningen och arbetsledningen, ligger på en god nivå. “Kvaliteten på vår operativa verksamhet är en hederssak för oss. Vår verksamhet är ändå inte helt felfri, varje år hittar vi nog några avvikelser. Men deras antal är litet i förhållande till omfattningen på verksamheten.” Vid avvikelser samarbetar man med myndighe- ter kring de korrigerande åtgärder som utförs på det

skadade objektet. Händelserna analyseras noggrant. Jumppanen säger också att både de lyckade och de misslyckade åtgärderna redovisas på Metsä Groups hemsida. ”Vi rapporterar om vår verksamhet i offentlighe- ten och vill öppet berätta om våra mål och åtgärder. Vi berättar om våra utvecklingsprojekt och om hur vi har lyckats. Om vi gör misstag berättar vi också om dem och om vilka de korrigerande åtgärderna är, bland annat på vår webbplats. Också feedbacken från våra intressenter styr vår verksamhet.” Jumppanen säger att Metsä Group givetvis följer de lagar och miljöstandarder som gäller för skogs- sektorn. Utöver de här, har företaget utarbetat prin- ciper för regenerativt skogsbruk som syftar till att stärka naturens tillstånd på ett verifierat sätt fram till år 2030. Det här målet stöds av den kompensa- tionsmodell som redan tagits i bruk. NATURKOMPENSATION är en ny idé, så det finns ingen färdig modell för en den ännu, men en sådan måste utvecklas, säger Jumppanen. För det här arbetet anlitar Metsä Group en expertgrupp bestå- ende av representanter från Naturresursinstitutet, Tapio och organisationen Villi vyöhyke. I år deltar gruppen i arbetet med att definiera naturskador och kompensationsåtgärder för olika slags objekt. “Medlemmarna i gruppen har en hög kompetens inom ekologi, restaurering och skogsrelaterade mil- jöfrågor. Vårt mål är att utveckla ett avancerat kom- pensationsförfarande där vi kan säkerställa både verksamhetens kvalitet och den ekologiska ända- målsenligheten”, säger Jumpanen. Kompensationsmodellen tillämpas retroaktivt från och med 2023.