Skogsextra_2_2021

SKOGSEXTRA

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 2/2021

BRA ATT AKTIV VIRKESFÖRSÄLJNING BELÖNAS Ilkka Säynätjoki deltog i fullmäktiges möte som beslöt om förnyelse av Metsäliitto Osuus- kuntas vinstutdelning. Han anser att det är bra att alla som säljer virke till sitt andelslag får ta del av vinstutdelningen. S. 5

Metsä Group

VINSTUTDELNING I METSÄ1- TILLÄGGSANDELAR På basen av mottagen virkesvolym under fyra års tid Du kan få meravkastning under fyra följande år för varje kubikmeter virke som vi mottagit.

RÄNTA På Metsä1-tilläggsandelar

Du kan placera inkomster från virkesaf- färer i Metsä1-tilläggsandelar, vilka är i kraft 10 år. Du kan förlänga giltighetsti- den genom att göra nya virkesaffärer.

FÖRSÄLJNINGSINKOMST Du får alltid konkurrenskraftigt pris för ditt virke.

Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige beslöt på sitt möte 28.4 förnya andelslagets modell för vinst- utdelning och kapitalstruktur enligt styrelsens förslag. Förnyelserna träder i kraft 1.1.2022. Därefter kan virkesförsäljningsinkomster och andelsräntor endast placeras i Metsä1-tilläggsandelar. Dessutom kan ägarmedlemmar som säljer virke till Metsä Group ta del av vinstutdelningen även om man inte placerar alls i tilläggsandelar. FULLMÄKTIGE BESLÖT FÖRNYA VINSTUTDELNING OCH KAPITALSTRUKTUR

TEXT KRISTA KIMMO ILLUSTRATIONER IVALO CREATIVE AGENCY FOTO KIMMO SYVÄRI

”J ag är nöjd med full- mäktiges beslut. Beslu- tet vittnar om att vi har en ansvarsfull för- valtning som vill föra andelslaget framåt. Genom sådana beslut utvecklar vi det mervärde som ägarna har av sitt andelslag”, säger styrelsens ordförande Jussi Linnaranta . Bakgrunden till förnyelsen finns i den kraftiga ökningen av tilläggsandelar och i en lust att bättre än tidigare belöna ägarmedlemmar som förbinder sig till andelslaget. Fullmäktiges beslut om vinst- utdelningsmodell och kapitalstruktur innebär en

betydande förändring av framför allt vinstutdelning- ens principer. Linnaranta vill som viktiga aspekter lyfta fram att placeringen i andelslaget förenklas, att medlemmar- nas jämlikhet förbättras och att aktiv virkesförsälj- ning belönas i framtiden. Placeringar i Metsä1-tilläggsandelar ”Fullmäktiges beslut förenklar placerandet i andelsla- get. Efter 2022 har vi endast en tilläggsandel som man kan placera virkesförsäljningsinkomster eller andels- räntor i: Metsä1-tilläggsandelar. I framtiden kan man inte placera andra pengar i tilläggsandelar.” Metsä1-tilläggsandelarnas giltighetstid är tio år – även om man naturligtvis får säga upp placeringarna

under tiden. Efter tio år omvandlas Metsä1- tilläggsandelarna till Metsä2-tilläggsandelar, om deras giltighetstid inte förlängs med virkesaffärer. Metsä1-placeringarnas giltighetstid förlängs auto- matiskt, då ägarmedlemmen gör en virkesaffär med Metsä Group. Man kan inte placera direkt i Metsä2- tilläggsandelar. Noggrannare uppgifter ges i tabel- lerna i anslutning till denna artikel. Allt flera omfattas av vinstutdelningen ”Jämlikheten mellan medlemmarna förbättras genom förnyelsen. Man kommer i åtnjutande av vinstutdelningen genom att göra virkesaffärer, utan tilläggsandelsplacering. Långsiktighet och konti- nuitet i vinstutdelningen får man genom att den

2 | skogsextra

Metsä Group

Exempel på placering av virkesförsäljningsinkomster i Metsä1- tilläggsandelar och förlängning av deras giltighetstid med virkesaffärer

SIFFRORNA i de fiktiva exemplen är endast beskrivande exempel och de återspeglar inte historisk eller framtida förväntad avkastning. Man kan inte skapa pålitliga anta- ganden om kommande avkastning på basen av exem- plen. Vi ber dig bekanta dig med tilläggsandelarnas pre- sentationsdokument och emissionsvillkor. DET är viktigt att medlemmar som överväger place- ringar bekantar sig med andelslagets stadgar samt emissionsvillkor och presentationsdokument som publi- ceras senare, vilka ger noggrannare uppgifter och risk- beskrivning. Enligt målsättningen publiceras de senast 30.6.2021, varefter de finns tillgängliga på webben på adressen: www.metsaforest.com/sijoitusvaihtoehdot.

Metsä1-tilläggsandelarnas giltighetstid är 10 år räknat från utgången av placeringsåret. Därefter omvandlas de till Metsä2-tilläggsandelar med lägre ränta, om deras giltighetstid inte har förlängts genom nya virkesaffärer. Genom att göra en virkesaffär med Metsäliitto Osuuskunta förlängs Metsä1-tilläggsandelarnas giltighetstid till ett belopp som motsvarar medlemmens virkesförsäljningsinkomst. I det fiktiva exemplet placerar en medlem 10 000 € av sina virkesförsäljningsinkomster i Metsä1-tilläggsandelar 2022. Medlemmen får 7 000 € virkesförsäljningsinkomster 2024, vilket medlemmen placerar i nya Metsä1-tilläggsandelar.

Dessutom förlänger virkesförsäljningsinkomsten 2024 automatiskt giltighetstiden för de Metsä1- tilläggsandelar som skaffades 2022 för 7 000 €, dvs. för 7 000 Metsä1-tilläggsandelar. Efter förlängningen omvandlas 7 000 av de Metsä1- tilläggsandelar som införskaffades 2022 till Metsä2-tilläggsandelar först vid utgången av 2042 och 3 000 enligt den ursprungliga giltighetstiden, dvs. vid utgången av 2032. De 7 000 Metsä1-tilläggsandelar som anskaffades 2024 omvandlas till Metsä2-tilläggsandelar efter 2034, eftersom deras giltighetstid inte har förlängts med virkesaffärer.

Medlemmarna kan dessutom återplacera sina andelsräntor eller en del av dem i Metsä1-tilläggsandelar. Varje återplacering av andelsräntor i Metsä1-tilläggsandelar får sin egen giltighetstid på 10 år, varefter de omvandlas till Metsä2-tilläggsandelar,

2022 Metsä1-placering

Metsä2

2024 Metsä1-placering

Metsä2

(1000 €)

2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035

om deras giltighetstid inte har förlängts med virkesaffärer.

Metsä1 placeringar

Uppsägningstiden för Metsä1- och Metsä2-tilläggsandelar är 6 månader räknat från slutet av uppsägningsåret. Styrelsen har dock enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar rätt att skjuta upp återbetalningen, om detta skulle äventyra andelslagets soliditet eller bevarande av en tillräcklig betalningsförmåga.

Metsä1 sammanlagt

10101717171717171717171414 7

Virkesaffären 2024 förlänger giltighetstiden för de Metsä1-tilläggsandelar som anskaffades 2022 med 10 år till utgången av 2042 för 7 000 €. Av placeringen på 10 000 € 2022 omvandlas 3000 € till Metsä2.

Metsä2 sammanlagt

3 10

mottagna virkesvolymen beaktas i vinstutdelningen under fyra års tid”, säger Linnaranta. ”Jag tycker också att det är viktigt att nya med- lemmar tack vare förändringen i större omfattning kan ta del av vinstutdelningen genom virkesaffärer. Till exempel i samband med en generationsväxling är möjligheterna att placera i tilläggsandelar ofta begränsade, då det finns annan användning för virkesförsäljningsinkomsterna.” Aktivt ägande belönas Metsä Group förädlar det virke som koncernen köper till produkter som till stora delar säljs på exportmarknaderna. ”Det är rätt att de ägarmedlemmar som säljer virke, med vars hjälp Metsä Group och dess affärs- verksamhetsområden gör sitt resultat också får den största nyttan av medlemskapet i Metsäliitto Osuus- kunta. Huvuddelen av vinsten delas fortfarande ut till ägarna i form av ränta på andelskapital. På en allmän nivå kommer de som också tidigare har fått mest vinstutdelning att få det framledes också, med det undantaget, att vinstutdelningen till passi-verade medlemmar minskar.” Bättre kontroll över kapital Fullmäktige godkände också, att Metsäliitto Osuus- kuntas styrelse kan skjuta upp återbetalningen av Metsä1- och Metsä2-tilläggsandelar, om en återbe- talning skulle äventyra att andelslagets soliditet eller betalningsförmåga bevaras på en tillräcklig nivå. ”Detta ger andelslagets styrelse en möjlighet att

placera tilläggsandelarna långsiktigt och vettigt. Detta är viktigt för att vi ska kunna bevara långsiktig avkastning på andelskapitalet”, säger Linnaranta. En annan stadgeändring som godkändes av full- mäktige för att förbättra förvaltningen av kapital, finns i att andelslaget får rätt att lösa in Metsä1- och Metsä2-tilläggsandelar av medlemmarna. Inlös- ningsmöjligheten möjliggör en effektivare förvalt- ning av Metsäliitto Osuuskuntas kapital, dvs. kapi- tal kan vid behov återbetalas till medlemmarna via inlösning. I en inlösningssituation skulle tilläggsandelarna som löses in betalas till sitt fulla värde till medlem- men, dvs. inlösningsvärdet skulle vara tilläggsan- delens nominella värde, dvs. 1 euro. Vid inlösning

skulle medlemmarna behandlas jämlikt: inlösningen av de tilläggsandelar som är föremål för inlösen skulle utföras som lika stor relativ andel av de til�- läggsandelar som medlemmarna äger. Förvaltningen visade sin styrka Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utförde en grund- lig beredning av förnyelsen, den behandlades av för- valtningsrådet i flera repriser och den presenterades i distriktsråden under vårvintern före fullmäktiges behandling. På det här sättet kunde förnyelsen dis- kuteras på bred front redan innan ärendet kom till fullmäktige för beslut. ”Vår förvaltningsstruktur visades sin styrka. Metsäliitto Osuuskunta har en bred förvaltning på flera nivåer och våra ägarmedlemmar har förbundit sig vid vår verksamhet. Av denna anledning kan vi också framledes göra betydande investe- ringar som stöder virkesanvändning”, säger en nöjd Linnaranta.

”Jämlikheten mellan ägarmedlemmarna ökar vid förnyelsen.”

JUSSI LINNANRANTA STYRELSENS ORDFÖRANDE, METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

skogsextra | 3

Metsä Group

Fiktivt exempel på vinstutdelning som grundar sig på virkesmottagning i Metsä1-tilläggsandelar*

De siffror och uppgifter som presenteras är endast exempel och de beskriver inte historisk eller förväntad kommande avkastning. Pålitliga antaganden om kommande avkastning kan inte göras utgående från exemplen. Vi ber er bekanta er med tilläggsandelarnas presentationsdokument och emissionsvillkor.

VIRKESAFFÄRERNAS INVERKAN PÅ VINSTUTDELNINGSANDELEN

FIKTIVT EXEMPEL PÅ ETT ÅRS VINSTUTDELNING PÅ BASEN AV VIRKESAFFÄRER*

* Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar kan den vinstutdelning som grundar sig på mottagen virkesvolym fördelas i förhållande till den volym industriellt gagnvirke som har mottagits under 2-6 års tid. Fullmäktige beslutar på styrelsens beredning om överskottsåterbäring och den tidsperiod som tillämpas inom ovan nämnda gränser. Det fiktiva exemplets antaganden: Mottagen virkesvolym av medlemmen (sammanlagt under fyra föregående kalenderår) 2 250 m³ | Mottagen virkesvolym av alla medlemmar (sammanlagt under fyra föregående kalenderår) 55 milj. m³ | Metsäliitto Osuuskuntas fiktiva vinstutdelning skulle vara den samma som vinstutdelningen till medlemmarna 2021, dvs. 66 M€ och av detta är Metsäliitto Osuuskuntas vinstutdelning för ett år på basen av mottagen virkesvolym 10 M€. ** Den vinstutdelning som fullmäktige årligen fattar beslut om, vilken betalas ut till medlemmarna på basen av mottagen virkesvolym. Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige fattar årligen på styrelsens beredning beslut om andelsräntor och övrig vinstutdelning. Det finns inga garantier för vinstutdelning. *** Under fyra års tid skulle medlemmen i detta fiktiva exempel för den mottagna virkesvolymen under ett år få sammanlagt 0,72 €/m³ = 4 år x 0,18 €/ m³/år av den vinstutdelning som betalas på basen av virkeshandelsvolym. Exemplets 0,72 €/m³ grundar sig på siffrorna för det fiktiva vinstutdelningsåret 2022 och antagandet om att den totala virkesvolymen som mottas av medlemmarna hålls konstant vid 55 milj. m³ under fyra kalenderår och att vinstutdelningen på basen av virkesvolym skulle hållas på nivån 10 M€/år under fyra års tid.

Mottagen virkesvolym av medlemmen

Fyra års mottagning sammanlagt

År

Vinstutbetalningsår

2022

2018

1000 m³

Mottagen virkesvolym av medlemmen (sammanlagt under fyra föregående kalenderår)

2250 m³

2019

300 m³

Mottagen virkesvolym av alla medlemmar (sammanlagt under fyra föregående kalenderår)

2020

0 m³

55 milj. m³

2021

950 m³

Vinstutdelning på basen av mottagen virkesvolym**

10 M€

2250 m³

2022

700 m³

1950 m³

2023

0 m³

2 250 m³ / 55 milj. m³ x 10 M€ = 409 € = 409 andelar, dvs. 0,18 €/m³/år

Medlemmens andel av vinstutdelningen på basen av mottagen virkesvolym före förskottsinnehållning***

Virkesaffärer som gjorts före förnyelsen av vinstutdelningsmodellen ökar på ägarmedlemmens vinstutdelningsandel.

Medlemmens vinstutdelning i Metsä1-tilläggsandelar efter förskottsinnehållning (7,5 %)****

378 st

**** Förskottsinnehållningens andel kan variera bland medlemmarna enligt beskattarens regler.

Årlig vinstutdelning på basen av virkesaffärer och fiktivt exempel

Virkeshandelns effekt på vinstutdelningsandelen

Virkesmottagningen under fyra föregående år beaktas vid vinstutdelningen. Meravkastning räknas alltså fyra gånger för varje kubikmeter.*

Medlemmens andel av ett års vinstutdelning fastställs på basen av mottagen virkesvolym enligt följande:

Den virkesvolym som mottas av en medlem under ett år deltar i uträkningen av vinstutdelningsandelen under fyra kalenderår från och med 2022. Till exempel 950 m³ som har mottagits 2021 beaktas i vinstutdelningen under åren 2022–2025. Till höger presenteras årlig inköpsvolym av industriellt gagnvirke, vilken beaktas i vinstutdelningen under den beräkningsperiod på fyra år som föregår vinstutdelningen.*

Mottagen virkesvolym av medlemmen (under fyra föregående kalenderår sammanlagt) Mottagen virkesvolym av alla medlemmar (under fyra föregående kalenderår sammanlagt)

Metsäliitto Osuuskuntas vinstutdelning under ett år på basen av mottagen virkesvolym**

Medlemmens andel av ett års vinstutdelning på basen av mottagen virkesvolym

FIKTIVT EXEMPEL FÖR 2022

Antaganden: Mottagen virkesvolym av medlem- men (sammanlagt under fyra föregående kalen- derår) 2 250 m³ | Mottagen virkesvolym av alla medlemmar (sammanlagt under fyra föregående kalenderår) 55 milj. m³ | Metsäliitto Osuuskuntas fiktiva vinstutdelning skulle vara den samma som vinstutdelningen till medlemmarna 2021, dvs. 66 M€ och av detta är Metsäliitto Osuuskuntas vinstutdelning för ett år på basen av mottagen virkesvolym 10 M€** Medlemmens andel av vinstutdelningen på ba- sen av mottagen virkesvolym under det fiktiva året 2022 skulle då vara cirka 409 € ( = 2 250 m³ / 55 milj. m³ x 10 M€) vilket mot- svarar cirka 0,18 €/m³/år. Virkesmottagningen från medlemmen under ett år beaktas under fyra år i kalkylen av vinstutdelningsandel. Efter för- skottsinnehållning (7,5 %) skulle medlemmen som vinstutdelning få 378 Metsä1-tilläggsandelar***.

Under fyra års tid skulle medlemmen i detta fiktiva exempel för den mottagna virkesvolymen under ett år få sammanlagt 0,72 €/m³ = 4 år x 0,18 €/m³/år av den vinstutdelning som betalas på basen av virkeshandelsvolymen. Exemplets 0,72 €/m³ grundar sig på siffrorna för det fiktiva vinstutdelningsåret 2022 och antagandet om att den totala virkesvolymen som mottas av med- lemmarna hålls konstant vid 55 milj. m³ under fyra kalenderår och att vinstutdelningen på ba- sen av virkesvolym skulle hållas på nivån 10 M€/ år under fyra års tid. * Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar kan den vinstutdel- ning som grundar sig på mottagen virkesvolym fördelas i förhållande till den volym industriellt gagnvirke som har mot- tagits under 2-6 års tid. Fullmäktige beslutar på styrelsens beredning om överskottsåterbäring och den tidsperiod som tillämpas inom ovan nämnda gränser. ** Den vinstutdelning som fullmäktige årligen fattar beslut om, vilken betalas ut till medlemmarna på basen av motta- gen virkesvolym. Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige fattar

2018 2019 2020 2021 2022

1000 m³ 300 m³ 0 m³ 950 m³ 700 m³

Sma 2250 m³

Vinstutdelningsår

2022

Sma 1950 m³

Vinstutdelningsår

2023

årligen på styrelsens beredning beslut om andelsräntor och övrig vinstutdelning. Det finns inga garantier för vinstutdel- ning.

*** Förskottsinnehållningens andel kan variera bland med- lemmarna enligt beskattarens regler.

4 | skogsextra

Metsä Group

Bra att virkesförsäljning belönas Ilkka Säynätjoki deltog i fullmäktiges möte som beslöt om förnyelse av Metsäliitto Osuuskuntas vinstut- delning. Han anser att det är bra att alla som säljer virke till sitt andelslag får ta del av vinstutdelningen. TEXT SIRKKU VANHATALO FOTO HANNA-KAISA HÄMÄLÄINEN

I lkka Säynätjoki från Kuhmois är inne på sin andra period som ledamot i Metsäliitto Osuus- kuntas fullmäktige och sin tredje period i distriktsrådet *). Även om besluten fattas i full- mäktige, anser Säynätjoki att man i distriktsråden har en god möjlighet att påverka i andelslaget. ”Det var mycket värdefullt att vi i distriktsråden kunde gå igenom styrelsens förslag till utveckling av vinstutdelning och kapitalstruktur innan ärendet blev offentligt i mars. De förtroendevalda som med- lemmarna har valt, fick i god tid ta ställning och delta i utvecklingen av andelslagets verksamhet.” Säynätjoki anser att distriktsrådens betydelse har ökat inom Metsäliitto Osuuskunta under de senaste åren och att många av de saker som har lyfts fram på distriktsrådsmöten har förts vidare. ”Dessutom har vi mera än tidigare fått diskutera ärenden som styrelsen eller den operativa ledningen har lyft fram. Vi har för vår del hämtat också andra ägarmedlemmars hälsningar till distriktsrådsmö- tena.” Förnyelse i andelslagsanda Metsäliitto Osuuskuntas styrelseordförande Jussi Linnaranta presenterade styrelsens förslag till för- nyelse av vinstutdelningen för distriktsrådet i Jyväskylä anskaffningsdistrikt i februari. ”Under mötet uppstod en mycket livlig diskus- sion, vilket enligt uppgift var fallet också vid andra distriktsrådsmöten. Även om vi säkert inte förstod förnyelsens alla detaljer, fick förändringarna i vinst- utdelningsgrunderna mycket beröm. Belönandet av ägarmedlemmar som förbinder sig vid sitt andelslag VAD ÄR SOM FÖRUT? • Stadgeenliga grundandelar och deras villkor • Placeringar i A- och B-tilläggsandelar bevaras. Man kan säga upp dem och det blir inga förändringar i uppsägningsvillkoren. • A-tilläggsandelarna kan omvandlas till Metsä1- tilläggsandelar • Kapitalbonus och dess villkor * • Bonus för virkeshandel och skogsvård samt andra medlemsförmåner • Fullmäktige beslutar om vinstutdelning på sitt vår- möte, varefter andelsräntor och annan vinstutdel- ning kan utbetalas * Kapitalbonusrättigheter som har införtjänats under åren 2020 och 2021 kan användas för tecknande av A-tilläggs- andelar om medlemmen har A-tilläggsandelar och om de har kapitalbonusens teckningsrätt. Alternativt kan ifråga- varande teckningsrätt, liksom alla andelsräntor placeras i Metsä1-tilläggsandelar.

Ilkka Säynätjoki anser att det är viktigt att de förtroendevalda som medlemskåren har valt, i god tid fick ta ställning till förnyelsen av vinstutdelning.

och bedriver regelbunden virkeshandel uppfattades vara ett förslag som är i linje med andelslagstanken.” Säynätjoki anser att det är bra att man kan ta del av vinstutdelningen genom att göra virkesaffärer. ”Dessutom tror jag att eftersom man kan förvänta sig att räntorna hålls på en hög nivå ännu efter för- nyelsen, väljer allt flera ägarmedlemmar att placera i Metsä1-tilläggsandelar. Det är enligt min uppfattning ett lätt, enkelt placeringsalternativ med liten risk.” ”Visst finns det också missnöjda ägarmed- VAD FÖRÄNDRAS 1.1.2022? • Metsä1-tilläggsandelarna är de enda tilläggsande- larna som man kan placera i • Man kan placera Metsäliittos andelsräntor eller inkomster från medlemmens virkesförsäljning till Metsä Group i Metsä1-tilläggsandelar • Inbesparingar eller andra inkomster kan inte place- ras i Metsä1-tilläggsandelar • Man kan inte längre göra nya placeringar i A- och B-tilläggsandelar * • En del av den årliga vinstutdelningen delas ut i forma v Metsä1-tilläggsandelar till de ägarmedlem- mar, av vilka Metsä Group har mottagit virke under 4 föregående år. Vid vinstutdelningen 2022 beaktas till exempel den volym stock och massaved som har mottagits under åren 2018–2021 • Kapitalbonusens teckningsrätt blir Metsä1-tilläggs- andelar i stället för A-tilläggsandelar * • Kapitalbonusens teckningsrätt kan användas till A-tilläggsandelar om medlemmen har A-tilläggs- andelar och de har kapitalbonusens teckningsrätt • Kapitalbonus-teckningsrätt införtjänas genom placeringar i Metsä1-tilläggsandelar *

lemmar”, vet Säynätjoki. ”De har kanske rätt långva- riga placeringar i A-tilläggsandelar, men inte längre så mycket skog att de kunde förlänga Metsä1- tilläggsandelarnas giltighetstid med virkesaffärer. En del medlemmar saknar också möjligheten att placera vilka som helst medel i B-tilläggsandelar. Å andra sidan är det inte särskilt förenligt med andelslags- tanken att Metsäliitto Osuuskunta fungerar som en ’sparbank’.” Skogsexperten ger råd Säynätjoki förväntar sig att vinstutdelningsmodel- len presenteras grundligt för ägarmedlemmarna. ”Även om den nya modellen kanske verkar krånglig, öppnar sig nog grundtanken för skogsägarna, sär- skilt om hens egen skogsexpert hjälper till.” ”Det är önskvärt att skogsexperterna så snabbt som möjligt görs förtrogna i ämnet, även om själva förändringen träder i kraft först vid årsskiftet. Det finns säkert en mängd frågor att ge svar på.” ”Min egen skogsexpert Pekka Seppälä har hållit mig uppdaterad. Då vi träffas – öga mot öga eller via Metsäverkko – går vi igenom alla aktuella ärenden från virkeshandel och skogsvårdstjänster till place- ringsmöjligheter. Jag litar på hans kunnande. Omfat- tande och övergripande service är en bra sak för skogsägaren.” *) Distriktsrådet består av de från distriktets område invalda ledamöterna i fullmäktige, förvaltningsrådet och sty- relsen samt av de kandidater som inte har invalts i fullmäk- tige två gånger så många personer som invalts till fullmäkti- geledamöter från distriktets område, dock alltid minst fem, i den ordning som det personliga röstetalet anger.

skogsextra | 5

Metsä Group

Produktionsdirektör Hannu Alarautalahti: De nya produktions- anläggningarna får nog sitt virke Metsä Groups sågverk startar i Raumo under tredje kvartalet av nästa år och bioproduktfabriken i Kemi endast ett år senare. Båda satsningarnas virkesdrivnings- och transportplaner har varit under arbetet redan under två års tid.

LEDARE

Arbete för framtidens skog D et finländska skogsbrukets tradition och starka kärna vilar på familjeskogsbru- ket som går över från generation till gene- ration. Ägarna vill att skogen ska bevara sin livskraft och mångsidig användning av skogen är ett naturligt levnadssätt för familjeskogsägare. Dessa traditionella sätt att ta hand om skogen mot- svara samhällets förväntningar på skogen. Skogarna ska samtidigt vara en källa till ekonomisk välfärd, hemvist för naturens mångfald och ett växande lager för den koldioxid som frigörs från fossila bränslen. Det globala trycket på bekämpning av klimat- förändringen och förhindrande av naturförlust är stort och skapar et behov av att utveckla skogsvården också hos oss. De finländska skogsägarna och skogs- proffsen har redan länge utvecklat verksamhetsmo- dellerna i skogen, man har svarat mot utmaningarna från miljö- och klimatfrågor. Utvecklingsarbetet är en kontinuerlig process och eftersom skogarnas livscykel mäts i decennier, tar det tid innan de förändrade verksamhetssätten visar sig fullt ut i våra skogar. Behovet av snabba förändringar och skogarnas naturliga omlopp förorsakar omoti- verad kritik mot skogsbrukets åtgärder, som upplevs vara blygsamma. Produkter som tillverkas av förnybara material är en viktig del av lösningen på klimatutmaningen. Klimatuppvärmningen är ett globalt problem. Där- för ska också material som produceras av finländskt, ansvarsfullt producerat virke få sitt erkännande som en del av den globala lösningen. Vi arbetar för framtidens skog. Det går att anpassa ekonomins, klimatets och mångfaldens krav till var- andra. Det finländska familjeskogsbruket utgör en utmärkt grund för arbetet.

TEXT MARIA LATOKARTANO OCH SIRKKU VANHATALO FOTO MIKA ANKKURI

F inlands största sågverk förbrukar årli- gen cirka 1,5 miljoner kubikmeter tallstock. Den bioproduktfabrik som byggs i Kemi behöver 4,5 miljoner kubikmeter mera massaved än den nuvarande massafabriken – sam- manlagt 7,6 miljoner kubikmeter. Enligt nuvarande planer kommer cirka en miljon kubikmeter massa- ved att importeras till Kemi från Sverige. Investeringarna leder till att det behövs uppskatt- ningsvis 150 nya maskinkedjor till virkesdrivningen och mera än hundra virkesbilar. Det finns arbete för cirka tusen nya förare.

En stor utmaning Utmaningen är stor, men Metsä Groups produk- tionsdirektör inom Virkesanskaffning och skogs- tjänster Hannu Alarautalahti litar på att drivning och transport av virke till de nya anläggningarna kommer att ordna sig tillsammans med engagerade och långvariga avtalsparter. ”Tack vare dem har bioproduktfabriken som startade 2018 i Äänekoski fått tillgång till det virke som våra skogsexperter har köpt. Då ökade vir- kesförbrukningen över fyra miljoner kubikmeter. Entreprenörerna utvidgade sin verksamhet och var

Flera rutter till skogsbranschen

METSÄ GROUP uppmuntrar tillsammans med Lapp- lands utbildningscentrum Redu, Ammattiopisto Lap- pia, Lapplands yrkeshögskola, den lokala NTM-centra- len och TE-byråerna att söka sig till branschen. ”Läroinrättningarna i Rovaniemi och Kemi erbju- der 2–3 veckor långa kortperioder, genom vilka skogs- branschen blir bekant och deltagarna får Arbetssäker- hets- och Tieturva 1-kort. Kortkurser har ordnats sedan hösten och erfarenheterna är goda”, berättar Metsä Groups projektchef Mikko Välikoski . Metsä Group funderar på nya idéer inom Pro kul- jettaja -projektet tillsammans med Metsäkoulutus ry, Redu och branschföretagare. ” Vi vill på alla sätt göra branschen lockande och vi gör vårt bästa för att flera ska söka sig till branschen. Behovet är stort också på andra håll än i norra Finland.” Dessutom bedriver Metsä Group fadderklasverksam- het med läroinrättningar, där studeranden engageras i branschen genom besök och arbetsplats- och fabriks- besök. OLIKA ALTERNATIV FINNS TILL BUDS GEMENSAM ELEVANTAGNING: Man kan ansöka till skogsbranschens utbildningar i den gemensamma elevantagningen. Ansökningstiden är redan slut för denna vår, men man kan fråga efter lediga platser direkt vid läroinrättningarna, lämna ansökan i höstens

gemensamma elevantagning eller kontinuerlig antag- ning. Den kontinuerliga antagningen är alltid öppen, men läroinrättningarnas antagning av elever varierar. Utbildningen tar 2–3 år. LÄROAVTALSUTBILDNING: Man kan också utbilda sig till skogsmaskinförare genom läroavtal. Det förut- sätter alltid anställningsförhållande eller entreprenör- skap och inledningen är flexibel. SAMANSKAFFNINGSUTBILDNING: Samanskaff- ningsutbildning är skräddarsydd yrkesutbildning för vuxna vilken utförs som arbetskraftsutbildning och vil- ken företaget och NTM-centralen anskaffar och finansie- rar tillsammans. Utbildningen skräddarsys till företagets behov och den ger studeranden yrkeskompetens. Den som har fullföljt utbildningen på ett godkänt sätt syssel- sätts i företaget. Samanaskaffningsutbildningen kostna- der fördelas mellan företaget (30 %) och NTM-centra- len (70 %). VUXENUTBILDNING: Grundexamen inom skogsbran- schen tar 1–2 år som vuxenutbildning. Utbildningen inleds med att man gör en individuell studieplan för varje studerande. Vuxenutbildningen kan utföras på egen hand, som arbetskraftspolitisk utbildning eller som läroavtalsutbildning.

I Esbo den 25 maj 2021 ILKKA HÄMÄLÄ KONCERNCHEF METSÄ GROUP

6 | skogsextra

Metsä Group

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Arbete som har betydelse

EN FÖRÄNDRING är på gång. Vi går stegvis från fos- sil ekonomi mot en mera hållbar framtid. Skogsbran- schen har en väsentlig roll iv denna förskjutning. Arbe- tets betydelse är en viktig orsak för många som söker sig till branschen. Metsä Group har startat betydande investerings- och utvecklingsprojekt, vilka skapar ett ökande behov av arbetskraft inom skogsbranschen. Det är också klart, att branschen under de kommande åren kommer att ha ett stort behov av arbetskraft för att ersätta de nuva- rande personer som avgår med pension. Det finns inte enbart ett behov av nya händer, utan det behövs också nya och fräscha idéer för att utveckla branschen. Metsä Group anställer inkommande sommar hund- ratals sommararbetare på olika håll i landet. Intresset för uppgifterna har varit verkligt stort. Sommararbeten finns på fabrikerna, inom virkesanskaffning och på kon- toren. Vi anställer sommararbetare som normalt, trots coronapandemin. Sommararbetarna har mycket varie- rande studiebakgrund. Mest finns det av studerande inom teknik, skogsbranschen och merkantila ämnen. Ungdomarna får viktiga lärdomar och förhoppningsvis söker de sig till branschen också efter slutförda studier. Det behövs också andra åtgärder för att göra bran- schen mera lockande. I denna tidning beskriver vi hur Metsä Group samarbetar med olika läroinrättningar, myndigheter och företag i branschen. Två av våra fad- derklasser skogsmaskinförare kommer att utexami- neras under våren. Samarbetet med 4H för att stöda röjsågsentreprenad är ett bra exempel på vår gräs- rotsverksamhet. Vår uppgift är att föra vidare branschens goda bud- skap, så att den ska ha framgång också i framtiden. Goda lässtunder med vår tidning och en god vår.

"Våra avtalsentreprenörers anpassningslust och -förmåga i föränderliga lägen har varit anmärkningsvärd. Utgående från dessa erfarenheter vågar jag lita på att virkesförsörjningen till våra nya produktionsanläggningar också kommer att lyckas”, säger produktionsdirektör för Virkesanskaffning och skogs- tjänster Hannu Alarautalahti.

på alla sätt flexibla”, säger Alarautalahti. Det blev en svacka i efterfrågan på massa och företagarna var tvungna att anpassa sig också till det. ”Då sågverksamheten under förra hösten tog fart vid sidan av massaindustrin, lade entreprenörerna i en ny växel. Deras anpassningsvilja och -förmåga har varit exceptionella. Med dessa erfarenheter i bagaget kän- ner jag mig tillitsfull.” ”Visst har vi också gjort vad vi kan för att entre- prenörernas sysselsättning skulle vara så jämn som möjligt”, säger Alarautalahti och betonar samarbe- tets betydelse. ”Vi samarbetar redan nu, men vi vill engagera entreprenörer och förare till en del av vår värdekedja.” ”Vi har företag i fjärde led som kompanjoner. Även om vi årligen förhandlar om taxor, vill vi också framledes ha långvariga kompanjonskap. Omsätt- ningen bland entreprenörerna är också mycket liten, främst slutar sådana företag, som inte har någon som tar över verksamheten eller vilka säljer sin affärs- verksamhet.” Förhandlingar med entreprenörerna Metsä Groups virkesströmmar förändras igen, pre- cis som då den första bioproduktfabriken startades. Behovet av stock vid sågverket i Raumo påverkar främst virkesanskaffningen i väst och bioproduktfa- briken i Kemi på motsvarande sätt i norra Finland. Båda anläggningarnas virkesförsörjning påverkar också i viss mån mellersta Finland – virkets leve- ransriktningar ändrar till en del också där. ”Vid denna tid i nästa vår planerar vi redan driv- ningen av de stockar som har köpts för sågverket i Raumo och transporterna inleds under sommaren. Vi har inlett förhandlingar med våra drivnings- och transportföretagare i västra Finland om huru- dan beredskap de har att utvidga sin verksamhet – samma underhandlingar förs redan också i norra Finland.” ”I första hand diskuterar vi, huruvida våra nuva- rande entreprenörer vill utvidga sin verksamhet, men vi kartlägger dock också nya kompanjoner, särskilt i norra Finland”, berättar Alarautalahti. ”Vi har också utrett huruvida några entreprenörer

i södra Finland skulle vara villiga att under en månads tid under menföresperioden arbeta i norr, där drivningssäsongen varar längre. Detta skulle vara bra också med tanke med bättre sysselsättning av förarna.” ”Vi tänker på många nya lösningar också – för Kemis del har vi ännu ett par år på oss.” Alarautalahti säger, att entreprenörerna framledes ska ha tillräckligt många maskiner som kan använ- das för virkesdrivning på torvmarker under årets alla tider. ”Många har redan specialmaskiner som lämpar sig för drivning också under utmanande förhål- landen. Vi har under de senaste åren samlat mycket kunskap och erfarenhet om drivning i torvmarks- skogar samt till exempel val av drivningsobjekt och -tidpunkt.” Tre gånger så mycket virke på tåg till Kemi Mängden virke som levereras med tåg till den nya bioproduktfabriken tredubblas jämfört med den nuvarande massafabrikens leveranser. Enligt pla- nerna kommer mera än hälften av massaveden per tåg till fabriken och enligt kalkylerna kommer 8–10 tåg dagligen till fabriken. Virkesbilar hämtar virke i genomsnitt 180 gånger per dygn, men dessa trans- porter har sin tyngdpunkt på vardagar. Diskussioner med Trafikledsverket och VR om tågtransporter och förbättring av förbindelserna har förts redan under två och ett halvt års tid. ”Järnvägstransporterna har en stor betydelse för virkesleveranserna till Kemi och därför har vi till- sammans utvecklat en effektiv verksamhetsmodell. Planerna har framskridit bra och vi följer månatligen med hur projektet framskrider.” Tusen arbetsplatser för förare ”Vi har räknat, att investeringen i Kemi skapar tusen nya arbetsplatser inom virkesdrivning och transporterna. Detta är en gemensam utmaning för oss och branschens entreprenörer. Vi deltar i flera projekt för att få yngre och även äldre personer att intressera sig för arbete inom skogsbranschen och söka sig till utbildning”, säger Alarautalahti.

JUHA LAINE KOMMUNIKATIONS- DIREKTÖR , METSÄ GROUP

skogsextra | 7

Metsä Group

Förväntat starkt resultat

Metsä Groups jämförbara rörelseresultat för januari–mars var 174 miljoner euro och omsättning 1 400 miljoner euro.

”M etsä Groups resultat under årets första kvartal 2021 blev som väntat bättre än under föregående kvartal. Den pris- stegring på massa som inleddes i Kina under slutet av 2020 fortsatte ovanligt kraftigt under årets första kvartal. De europeiska marknadspriserna började stiga i Asiens fotspår. Den goda marknadssituatio- nen inom kartongaffärsverksamheten under hela 2020 stärktes ytterligare och produkternas priser inom både falskartong och liner var stigande”, berättar koncernchef Ilkka Hämälä . Efterfrågan inom den mekaniska skogsindustrin fick fart av ökande byggande i Europa och aktiviteten

inom byggnadsindustrin i USA hade återverkningar på den globala marknaden för byggnadsmaterial. ”Inom mjukpappersaffärsverksamheten var efter- frågan bland professionella kunder inte på en normal nivå på grund av att restaurang- och resebranschen fortfarande är mollstämd och då distansarbete fort- farande är allmänt. Jämfört med fjolåret har också privathushållens inköp varit mindre, varför hela pro- duktionskapaciteten för mjukpapper inte har kunnat utnyttjas.” Metsä Groups jämförbara rörelseresultat under april–juni 2021 uppskattas förbättras jämfört med januari–mars 2021.

METSÄ GROUPS RESULTAT

Januari–mars 2021 (1–3/2020)

• Omsättningen var 1 400 miljoner euro (1 253). • Rörelseresultatet var 136 miljoner euro (61). Det jämförbara rörelseresultatet var 174 miljoner euro (62). • Resultatet före skatter var 121 miljoner euro (46). Det jämförbara resultatet före skatter var 160 miljoner euro (48).

Virkesanskaffning och skogstjänster

allt till poster som kan drivas på ofru- sen mark och till menföresposter. För energivedsinköpen var tyngdpunk- ten fortfarande i grot. I Finland köptes huvuddelen av allt virke av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Försälj- ningen av skogstjänster löpte väl. Virkesdrivning och transporter till kundernas produktionsanläggningar löpte enligt plan. Under januari–mars 2021 levererade Metsä Forest samman- lagt 9,6 miljoner kubikmeter (7,9) till sina kunder, varav cirka 84 % till indu- stri som är belägen i Finland. Av den virkesmängd som Metsä Forest anskaffade under januari–mars från privatskogar, köptes 53 % elektro- niskt. Inom försäljningen av skogs- vårdstjänster var andelen elektroniska affärer 59 %. Träprodukter TRÄPRODUKTINDUSTRINS dvs. Metsä Woods omsättning förbättra- des rejält under årets första kvartal 2021 jämfört med referensperioden. Träfanerprodukternas omsättning ökade 70 % och affärsverksamheten

i Storbritannien ökade 57 % i euro- belopp. Leveranserna av träfanerprodukter ökade i alla produktgrupper. Försälj- ningspriserna för barrträdsplywood- produkter steg och försäljningspri- serna för Kerto LVL - och björkply- wood hölls på nästan samma nivå som i fjol. Leveransvolymerna inom affärs- verksamheten i Storbritannien ökade klart från föregående års nivå. Affärsverksamhetens lönsamhet förbättrades rejält jämfört med refe- rensperioden på grund av kraftig efter- frågan i alla produktgrupper och på alla huvudmarknader. Lönsamheten under referensperioden i fjol försämra- des av arbetsmarknadsåtgärder vid de finländska fabrikerna och av corona- pandemin. Brexit och frihandelsavtalet mel- lan Storbritannien och EU förorsakade inte störningar i affärsverksamheten i Storbritannien. Coronaviruspande- min hade ingen betydande effekt på produktion eller leveranskedja under betraktelseperioden. Den oavbrutna produktionsti- den som inleddes vid Kerto LVL

-fabrikerna i januari har löpt mycket väl med 53 nya anställda. Vid Kerto LVL -fabriken i Punkaharju, plywood- fabriken i Pärnu och fanerfabriken i Äänekoski slogs nya totalproduktions- rekord i mars.

I FINLAND var virkeshandeln i pri- vatskogar under översiktsperioden betydligt starkare än under motsva- rande tid ett år tidigare. Stockpriserna var på en betydligt högre nivå än året innan och massavedens pris steg också något. Virkesdrivnings- och transport- förhållandena var goda under hela översiktsperioden. Under översiktspe- riodens slut började menföret försvåra drivning och transporter i Baltikum. I Ryssland var efterfrågan på stock stark och priserna stigande, men mas- savedsmarknaden var stabil. I Balti- kum rådde balans mellan efterfrågan och utbud på massaved. I Sverige var utbudet av barrmassaved normalt för tidpunkten. Virkesanskaffning och skogstjäns- ter dvs. Metsä Forest köpte under över- siktsperioden av alla sortiment i hela landet både på rot och på leverans. Metsä Forest köpte betydligt mera virke än under motsvarande period för ett år sedan. Efterfrågan riktade sig framför

Massa- och sågindustri

MASSA- OCH SÅGINDUSTRINS dvs. Metsä Fibres försäljning av massa uppgick under januari–mars till 787 000 ton, vilket är cirka 19 % mera än försäljningen under motsvarande period föregående år. I Europa var de valutabundna marknadspriserna på långfibrig massa i genomsnitt cirka 16 % procent högre i januari–mars än under motsvarande period i fjol. För kortfibrig massa var motsvarande pri- ser 12 % högre än året innan. I Kina var genomsnittspriserna på långfibrig massa 46 % högre än under januari– mars i fjol. Motsvarande siffra för kortfibrig massa var 34 %. Bakgrunden till det förlustbring- ande jämförbara rörelseresultatet under referensperioden finns i strej- kerna inom både kemisk och mekanisk skogsindustri i Finland. US-dollarn försvagades 6 % i förhållande till euron i jämförelse med motsvarande period föregående år, vilket påverkade rörelse- resultatet negativt. Den globala efterfrågan på barr- trädsmassa har stärkts särskilt i Kina och konsumtionen har ökat också i Europa. Längre planerade underhålls- stopp vid fabrikerna, oplanerade pro- duktionsförluster och globala problem med brist på containers har skärpt

AFFÄRSVERKSAMHETSOMRÅDENAS RESULTAT

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–3 2021

1–3 2020

516,5

8,4

430,6

3,4

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

140,7

7,0

87,3

-3,3

TRÄPRODUKTER

561,1

72,1

411,5

-21,3

MASSA OCH SÅGAR

493,7

88,8

472,1

33,8

KARTONG

223,6

16,4

292,7

40,5

MJUK- OCH PERGAMINPAPPER

8 | skogsextra

Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

Utmärkt efterfrågan på virke

VIRKESHANDELN har varit livlig under årets början, då skogsindustrins produkter har haft god efterfrågan på världsmarknaden. Utsikterna är fortfarande gynnsamma, så efterfrågan på virke torde vara god också framledes. Ägarmedlemmarna har också aktivt gjort virkesaffärer, för vilket ni ska ha ett varmt tack. Drivningsförhållandena var goda under förra vintern och vi kom åt att driva poster som förutsätter vinterförhållanden, av vilka det fanns ett överskott sedan före- gående vinter. Den arbetsdryga perioden som inleddes redan på hösten har varit en fin sak också för sysselsättningen av våra avtalsentreprenörer. Den föregående drivnings- vintern var på många sätt en utmaning för dem. Stockpriserna har varit klart stigande under våren och även massavedspriserna har varit stigande. Vi köper av alla sortiment och efterfrågan är fortfarande bäst på stämplingsposter som kan drivas under den tjälfria tiden. Poster med granstock är mest eftertraktade. I Baltikum är marknadssituationen mycket balanserad för massaved och i Sve- rige är utbudet normalt. Ryssland har meddelat att man kommer att förbjuda export av runt barrträdsvirke från ingången av nästa år, vilket ger huvudbry för dem som ope- rerar där. Underhandlingarna om exportförbudet pågår ännu, men även om det skull träda i kraft, så skulle det inte ha särskilt stor betydelse för våra verksamheter i Fin- land. Vårt sågprojekt i Raumo och bioproduktfabrik i Kemi framskrider. Vi behöver flera tjänstemän för att de nya produktionsanläggningarna ska få det virke de behöver. Rekryteringen av skogsexperter och operativa förmän för drivning och transport har redan inletts i västra Finland. Vi kartlägger entreprenörer i norra Finland. Bioproduktfabriken i Kemi använder årligen 4,5 miljoner kubikmeter mera virke än den nuvarande massafabriken. Vi har planer på att importera cirka en miljon kubik- meter virke från Sverige. Om fabrikerna i Veitsiluoto i Kemi upphör med sin verksam- het, påverkas naturligtvis också vår virkesanskaffning. Behovet av råvirke ökar ändå såpass markant, att skogsägarna i norr kommer att ha en säker avsättning för sitt virke också i framtiden. Vi håller på att lansera en ny prissättningsmodell för stämplingsposter. Skogsex- perten köper in stammarna som helträd och uppskattar ett anbudspris utgående från beståndets grovlek. Om det avgående virkets grovlek ändrar vid maskinmätningen, ändrar också det slutliga pris som skogsägaren får för stämplingsposten. Denna pris- sättningsmodell är enkel och transparent för skogsägaren. Vi testar först metoden i fyra anskaffningsdistrikt och jag hoppas att ägarmedlemmarna går med. Standarderna för båda våra certifieringssystem håller på att ändras. För PEFC:s del gick det tyvärr så, att två av de organisationer som har deltagit i förnyelsen, beslöt lämna arbetet alldeles i slutskedet. Standardarbetsgruppen har dock bestått av flera än 60 organisationer, som har anpassat olika målsättningar till varandra. De nya stan- darderna presenteras i juni och de ska ännu genomgå PEFC:s internationella utvärde- rings- och godkännandeprocess. Arbetet räcker till för skogsbrukets intressebevakare. Inom skogspolitiken sker det hela tiden saker på EU-nivå. Det lönar sig för skogsägarna att följa med, hurudana linjeringar man drar upp för skogsbruk och -industri. Fullmäktige fattade i slutet av förra

Metsä Fibre sålde i januari–mars över 787 000 ton massa, vilket är över 19 pro- cent mer än försäljningsvolymen motsva- rande tidsperiod förra året.

marknadssituationen ytterligare. Medelpriset på långfibrig massa var i Europa i januari 902 dollar per ton och i slutet av översiktsperioden var priset 1 018 dollar. Den kortfibriga massans medelpris i Europa var 692 dollar både i början av översiktsperio- den och 833 dollar i slutet av översikts- perioden. Skillnaden i genomsnittspri- ser mellan lång- och kortfibrig massa var 210 dollar i början av året, men prisskillnaden krympte till 185 dollar i slutet av översiktsperioden. Metsä Fibres sågvaruleveranser uppgick till 410 000 kubikmeter, vilket är 36 % mera än under motsvarande period i fjol. Efterfrågan på sågvaror är god på alla huvudmarknader och genomsnittspriserna stag under janu- ari–mars med 21 % jämfört med mot- svarande tidpunkt i fjol. Efterfrågan på sågvaror var god på alla huvudmarknader. Den globala bristen på containers påverkade också sågvarumarknaden. Priserna steg på alla marknader jämfört med motsva- rande tidpunkt i fjol. Kartongindustri KARTONGINDUSTRINS dvs. Metsä Boards jämförbara rörelseresultat förbättrades av rekordhöga leverans- volymer och kraftig prisstegring för marknadsmassor. Översiktsperiodens energikostnader ökade framför allt av dyrare el. Referensperiodens jämförbara rörelseresultat försvagades av strejk inom den kemiska skogsindustrin i Finland och dess negativa effekt var cirka 15 miljoner euro. De sammanlagda leveranserna av kartong uppgick till 491 000 ton (450 000), varav 66 % (69) till EMEA-området, 28 % (26) till Americas- området och 6 % (5) APAC-området. Metsä Boards leveranser av marknads- massor var 116 000 ton (130 000). Metsä

Boards andel av intressentföretaget Metsä Fibres jämförbara resultat i janu- ari-mars var 13,2 miljoner euro (-4,2). Valutakursförändringar inklusive skyddsåtgärder hade cirka 5 miljoner euro negativ effekt på rörelseresultatet jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Metsä Boards resultat per aktie var 0,18 euro (0,06). Avkastningen på eget kapital var 17,3 % (6,7) och den jämför- bara avkastningen på eget kapital var 19,2 % (6,7). Avkastningen på sysselsatt kapital var 16,9 % (7,6) och den jämför- bara avkastningen på sysselsatt kapital var 18,3 % (7,6). Mjuk- och pergaminpapper MJUK- OCH PERGAMINPAPPRENS , dvs. Metsä Tissues sämre rörelseresultat än i fjol beror i huvudsak på betydligt mindre försäljningsvolym och högre råvarukostnader. Under årets första kvartal i fjol upplevde vi en mycket exceptio- nell ökning av efterfrågan på grund av coronapandemin. Konsumen- tefterfrågan normaliserades under översiktsperioden och de professio- nella kundernas efterfrågan minskade på grund av begränsad rörelsefrihet. Efterfrågan minskade främst i Cen- traleuropa, samtidigt som försäljnin- gen i Finland och den övriga Norden har fortsatt stabil. Efterfrågan på per- gaminpapper har också varit stabil. Ytterligare åtgärder för att bekämpa pandemin har vidtagits och pandemin har inte nämnvärt påverkat bolagets produktions- eller leveransförmåga. Egna, starka varumärken har en viktig roll i Metsä Tissues strategi. Bolaget lanserade under årets början 2021 nya marknadsföringskoncept för konsumentvarumärkena Lambi, Serla och Tento samt ett uppdaterat mark- nadsföringskoncept för proffsvaru- märket Katrin.

månaden ett stort beslut om utveckling av Metsäliitto Osuuskuntas vintutdel- ningsmodell. Från ingången av nästa år kommer allt flera ägarmedlemmar att ha en möjlighet att bättre ta del av vinst- utdelning i sitt andelslag. Framledes kommer man att få en andel av vinstut- delningen genom att göra virkesaffärer och de som säljer virke mest aktivt får störst nytta av sitt medlemskap. Så här inför sommaren kan man hålla i minnet, att också den egna sko- gen kan bjuda på naturupplevelser. Till exempel på en gemensam skogsutfärd med hela familjen.

JUHA MÄNTYLÄ AFFÄRSVERKSAMHETS- DIREKTÖR

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

skogsextra | 9

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12