Skogsextra 2 -2026

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 2/2026 SKOGSEXTRA

Lönsamt med papper från eget bolag

Janne Murtomäki kommer på åtminstone tre skäl för att använda Lambi och Serla. s.11

FSC-CERTIFIERINGEN ÖKAR I POPULARITET s.6

VÄRLDEN FÖRÄNDRAS, METSÄ GROUP KORRIGERAR KURSEN s.2

PLOCKHUGGNING I BÖRDIG TORVMARKSSKOG s.8

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Framgång kräver förändring

INFO ”Bättre liv av nordligt virke” DET NORDLIGA VIRKET kommer även i fortsätt- ningen att stå i centrum för Metsä Groups verksam- het. Det är huvudråvaran i företagets alla produkter och en viktig konkurrensfaktor. Metsä Group ser till att skogarna förblir livskraftiga även i framtiden och att värdet på skogsägarens skogsinnehav ökar. Det här kan förverkligas genom att vi skapar träba- serade produkter som håller hög kvalitet. I det här läget har Metsä Group sett det nödvän- digt att uppdatera sin strategi. I Metsäliitto Osuus- kuntas ägarstrategi konstateras att syftet med verk- samheten är att stärka lönsamheten i ägarmedlem- marnas skogsbruk och att erbjuda ägarmedlem- marna konkurrenskraftig, effektiv och heltäckande service. Metsä Group utgår från att målet kan nås då koncernen är konkurrenskraftig, har ett kundorien- terat arbetssätt och förmåga att förnya sig. En förutsättning för att upprätthålla konkur- renskraften är att Metsä Groups alla affärsverk- samheter kontinuerligt förbättrar sin lönsamhet. Kundorienteringen innebär i sin tur att vi tar större hänsyn till varje kunds specifika behov. Förnyelse innebär att då omvärlden genomgår snabba föränd- ringar, ser vi till att bli allt bättre på det vi gör. Vanhanens framtidsbedömning kan ses som pessimistisk, men han säger att det också finns mycket positivt i den här utvecklingen: finländsk stock blir alltmer attraktiv och klimatförändringen kan förbättra dess marknadsställning, massa behövs även i fortsättningen, träbyggandet ökar, mjukpappersmarknaden växer, biobaserade för- packningar efterfrågas allt mer. ”Nordligt virke utgör kärnan i vår strategi. Den goda nyheten är att det finns efterfrågan på sådant virke.” UNDER DE SENASTE tio åren har Metsä Group betalat ut ca 7 miljarder euro till sina ägarmed- lemmar för virke sålt på rot. Samtidigt har värdet på deras skogar stigit med 7 miljarder euro. Dess- utom har man delat ut 0,7 miljoner euro i vinst till ägarmedlemmarna. I hela Finland genererar Metsä Group ett förädlingsvärde på 2,5 miljarder euro per år. Metsä Group verkar på en global marknad som bestämmer hur mycket det går att betala för virket. Priset på timmer påverkas bland annat av hur mycket skogsskador det förekommer i Central- europa eller Nordamerika. Skadorna minskar vir- kesutbudet i de här regionerna, vilket kan leda till att efterfrågan på finländsk stock ökar – lyckligtvis har vi inte i Finland ännu haft så omfattande skogs- skador som till exempel i Tjeckien eller Kanada. Metsä Group är en stor producent av marknads- massa och tillverkar framför allt massa av barrmas- saved, och priset på barrmassa bestäms på världs- marknaden, särskilt i Kina. Vanhanen påminner om att priserna på alla de produktionsfaktorer som Metsä Group är beroende av måste vara konkurrens- kraftiga jämfört med andra länder. ”Priset på fiber i våra centrala konkurrent- länder – Kanada, Kina, Chile och Sverige – bestäm- mer den betalningsförmåga som Metsäliitto har för massaved i sina virkesaffärer. Massapriset har sjun- kit markant de senaste åren, särskilt efter att nya

Metsä Group har uppdaterat sin strategi i ett världsläge som snabbt förändras. Jussi Vanhanen säger att bolaget har många starka sidor som gör att det fortsätter att vara framgångsrikt också framöver.

V i vet inte vad de följande 10 åren för med sig, men just nu verkar utsikterna för de kommande åren mindre positiva än under den senaste tiden. Det här skrev Metsä Groups gene- raldirektör Jussi Vanhanen i ett brev till bola- gets ägarmedlemmar i slutet av april. Och världen TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO SUVI-TUULI KANKAANPÄÄ OCH MIKA NUORVA

har sannerligen förändrats på bara ett par år och förändringen har inte varit mot det bättre: han- delstvister och krig tycks blossa upp både här och där på vårt klot. ”Det kommer ännu i flera år att råda en allmän oreda i världen innan det uppstår en ny balans”, säger Vanhanen.

Metsä Group verkar på en global marknad som bestämmer hur mycket vi kan betala för virket, säger Jussi Vanhanen.

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

kinesiska massafabriker kommit in på marknaden.” Efterfrågan på barrmassa minskar bland annat på grund av minskad efterfrågan på tryckpapper. Det handlar inte om en kollaps, utan om att efterfrågan på massa enligt prognoserna kommer att vara 3–4 miljoner ton lägre om 5 år jämfört med idag, vilket innebär att nedgången är relativt långsam. Vanhanen betonar ändå att Metsä Groups massa- fabriker är i gott skick. ”Den goda nyheten är att vi har bättre konkur- renskraft än genomsnittet.” Metsä Group har under de senaste åren gjort stora investeringar i nya fabriker och renovering av gamla. Under de kommande åren kommer företaget att fokusera på att göra fabrikerna konkurrenskraftiga. ”I dagsläget har vi inga omfattande investerings- planer .” TILL SKOGSINDUSTRINS KARAKTÄR hör att verk- samheten är cyklisk, det vill säga att bolagens resultat uppvisar stor variation från år till år. Också Metsä Groups resultat har under de senaste fem åren fluktuerat en hel del i takt med lönsamheten för massaindustrin. Vanhanen säger att man inte helt och hållet kan bli av med den här fluktuationen, men från och med nu är målet att jämna ut konjunkturtopparna. Det innebär att Metsä Groups affärsverksamhet med fokus på vidareförädling växer. ”På medellång sikt strävar vi efter att andelen av den affärsverksamhet som är inriktad på vidareför- ädling ska vara högre än idag.” Ett bra exempel på framgångsrik vidareförädling har varit mjukpapper vars efterfrågan är stabil och som också idag är vinstgivande. Utöver det är också efterfrågan på korslimmat trä fortsatt hög, och Metsä Groups nya CLT-fabrik i Äänekoski uppnår full produktion ännu i år. Det finns goda förutsättningar för att Metsä Group ska vara framgångsrikt, säger Vanhanen. För det första är skogarna här i norr livskraftiga, och om de sköts på rätt sätt förblir de livskraftiga även om klimatet förändras. För det andra har bolagets balansräkning kunnat hållas på en god nivå och vår ekonomiska situation är stabil trots svåra tider. För det tredje är Metsä Groups värdekedja tillför- litlig och produkterna tillverkas enligt principerna för ansvarsfullhet. För det fjärde är de anställda engagerade i företaget. Vanhanen tror att användningen av artificiell intelligens och annan digital teknik ger fördelar för Metsä Group, även om vi ännu inte ens vet vad allt artificiell intelligens kan göra och var det är vettigt att använda den. ”Den erbjuder stora möjligheter. Vi måste aktivt hitta sätt att utnyttja artificiell intelligens i alla våra verksamheter.” Inom ramen för hållbarhetsarbetet fokuserar Metsä Group alltmer på att det ska innebära fördelar för bolagets kunder. Och blickar man längre in i framtiden måste vi se till att ett ekonomiskt nyttjande av skogarna är möj- lig också i fortsättningen och att virket kan utnyttjas på ett lönsamt sätt, säger Vanhanen. Det här förut- sätter bland annat att Metsä Group vidareutvecklar bioproduktfabrikskonceptet så att nya inkomstflö- den kan skapas vid sidan av själva cellulosamassan. ”Den biobaserade anläggningen för avskiljning av koldioxid som vi har planerat i Raumo är ett utmärkt exempel på detta.”

LEDARE

I förändringarnas tid U nder de senaste sex åren har ett antal kriser förändrat världen: först coronavi- ruset, sedan det ryska anfallskriget och för ett år sedan USA:s tullar. I skrivande stund har kriget i Iran lett till högre bränslepriser. Under många decennier hann vi vänja oss vid en värld där globaliseringen går framåt och de inter- nationella leveranskedjorna blir allt effektivare. Nya marknader hittades i Asien, särskilt i Kina som genomgick en snabb industrialisering och tillväxt. Då EU och dess medlemsländer utarbetade nya regelverk fokuserade man på att bekämpa kli- matförändringen. Man introducerade bland annat utsläppshandeln och ställde villkor för använd- ningen av förnybar energi, och dessutom främjade man naturskyddet på många sätt. Nu har globaliseringsutvecklingen åtminstone tillsvidare avtagit och den regelbaserade världsord- ningen utmanas. Världen söker en ny balans och det kan ta flera år att hitta den. Vi lever i en tid av osäkerhet. I den här situationen har vi utarbetat en ny stra- tegi för Metsä Group. Vi fokuserar på de faktorer där vi genom egna åtgärder kan minska effekterna av det osäkra läget. Det är viktigt att vi förbättrar vår konkurrenskraft och lönsamhet inom alla våra affärsområden. Vi ska agera kundorienterat, det vill säga lyssna på våra kun- ders behov. Vår balansräkning har hållits stark trots osäkra tider, och så bör det också vara i framtiden. Vi utvecklar vår affärsportfölj – en specifik roll för varje affärsområde. Vi söker tillväxt inom områ- den där den egna konkurrenskraften är god och efter- frågan förutspås öka. I de verksamheter där mark- nadsutsikterna är osäkra fokuserar vi på att förbättra

konkurrenskraften och lönsamheten. Varje enskilt affärsområde är dock lika viktigt med tanke på Metsäs framtid. Vi förbereder oss för framtidens värld och behöver fundera på vad morgondagens kund förväntar sig av oss. Vilka produkter kommer i framtiden att tillverkas av finländskt virke? Metsä Groups historia sträcker sig 92 år tillbaka i tiden och bolaget har genomgått många förändringar. Ett är säkert: såväl vi som den finländska skogen kom- mer också i fortsättningen att spela en viktig roll glo- balt. Det här förutsätter ändå att vi vågar förnya oss och vara djärva nog att utveckla våra verksamhetsmo- deller.

Wilhelm Wolff Strategidirektör Metsä Group

METSÄ GROUP MED PÅ FARMARI-MÄSSAN

VÄLJ DIN RÖSTNINGSKOMMUN

METSÄ GROUP DELTAR även denna sommar i Farmari- mässan som arrangeras i Kalajoki i slutet av juni. På mässan får du träffa Metsä Groups skogsexperter och kan på samma gång diskutera aktuella virkeshandels- och skogsvårdsfrågor. Bolaget presenterar också bland annat FSC®-certifieringen, till vilken man rekommende- rar skogsägarna att ansluta sig, samt tjänsten Metsä- verkko. Metsä Group ordnar i sin utställningsmonter en utlottning där man kan vinna toalettpapper för ett år. Farmari-mässan fokuserar på jord- och skogsbruk ur många olika synvinklar. Mässan arrangeras 25–27.6.

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGEVAL hålls under våren 2027. Som ägarmedlem bör du kontrollera vilken din egen röstningskommun är i år och anmäla eventuella ändringar senast 31.12.2026. Du röstar på en kandidat från din egen valkrets. Din valkrets bestäms i första hand enligt din hemkommun. Om du vill kan du också rösta på en kandidat för den valkrets där din skog är belägen. Meddela om eventu- ella ändringar före utgången av detta år i Metsäverkko under fliken Kunduppgifter eller genom att ringa Metsä Groups kundtjänst på numret 010 7770. Din nuvarande röstningskommun, som baserar sig på din hemort eller ditt tidigare val att rösta enligt den ort där din skog är belägen, ser du i Metsäverkko.

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Skogsbranschen håller lamporna tända i Finland, säger Sauli Brander.

ägarmedlemmar, det vill säga cirka 90 000 skogs- ägare. Under min tidigare yrkeskarriär har jag fått en god överblick över skogsbruket och skogs- industrin i många länder. Det som känns särskilt meningsfullt i mitt nya arbete är att jag kommer att verka för de finländska skogsägarnas bästa”. Innan han inledde jobbet på Metsä Group var Brander borta från arbetslivet i ett år. Under den här tiden sysslade han med han jord- och skogsarbete på sin hemgård Kangasala, renoverade byggnader och byggde en spannmålstork. Under samma år hann världen förändras, med kriget i Mellanöstern som den senaste vändningen. Brander minns den förra stora krisen för knappt 20 år sedan och säger att man då lärde sig att reagera på snabba förändringar inom skogssektorn. “Skogsbruket och skogsindustrin kräver långsik- tighet i arbetet och affärsverksamheten. Det lönar sig att ta hand om skogen, eftersom god skogsvård alltid kommer att vara i modet.” Han påminner om hur viktig värdekedjan som är kopplad till skogen är, det vill säga virkets väg från skogen till en färdig produkt. Den ger inte bara exportinkomster utan också ett stort mervärde; varje skede av kedjan ger sysselsättning och leve- bröd för människor runtom i landet. ”Skogsbranschen är full av fina människor som inte nödvändigtvis gör ett stort nummer av sitt eget arbete. Men i själva verket är det de som ser till att lamporna hålls tända.” För Brander är skogsvården och skogsbruket både ett yrke och ett outtömligt intresseområde. ”Där ser man resultatet av sitt arbete och vet att man gör något meningsfullt.”

”God skogsvård är alltid i modet” Sauli Brander påminner om att man inom skogsbruket måste tänka långsiktigt.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO SEPPO SAMULI

S auli Brander tillträdde som kundchef för Metsä Group i början av april. Till kund- chefens uppgifter hör att se till att Metsä Groups virkesanskaffnings industriella kunder, det vill säga de egna fabrikerna och våra samarbetspartners fabriker, får rätt mängd av rätt slags virke vid rätt tidpunkt. Till arbetet hör dess- utom helhetsplanering av virkesanskaffningen samt ansvar för virkeshandeln med utlandet, det vill säga importen och exporten från och till Sverige och Baltikum. Han är imponerad av de stora virkesvolymer

Metsä Group hanterar – det handlar om det bolag i Finland som är störst på virkeshandel. ”Verksamheten är väldigt stor även globalt sett, vilket gör bolaget intressant rent professionellt.” Brander har tidigare gjort en 30 år lång karriär inom virkesinköp i ett annat stort skogsbolag, då som direktör med ansvar för markanvändning och skogsbruk, som skogsdirektör och som direktör för internationella skogsfrågor. ”Det finns en hel del likheter mellan olika bolag, men det finns alltid också skillnader. Det speciella med Metsä Group är dess goda förhållande till sina

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”Efter att ha hört väderleks- rapporten förstod jag att något skulle hända”

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

SKOGSSEKTORN DEN ENDA I SITT SLAG

H elena Tuuri-Tammela från Storkyro hade onda aningar då hon följde med väderleks- rapporten. I prognosen sades att vinden den 27 december skulle vända mot norr och bli kraftigare, särskilt i Österbottens kusttrak- ter. Hon kom att tänka på några riskobjekt på den egna skogsfastigheten: skogen bredvid grannens kalhygge samt två tidigare gallrade figurer. ”Baserat på väderleksrapporten kunde jag dra slutsatsen att något skulle hända. Efter stormen ringde jag min skogsexpert Harri Nurmesniemi och sa att när du ändå rör dig där, kan du då också kasta ett öga på mitt skifte.” När Nurmesniemi kom tillbaka kunde han bekräfta farhågorna. Stormen hade härjat på tre olika platser. Värst drabbades det 1,5 hektar stora beståndet intill grannens kalhygge, i praktiken var det helt förstört. På två objekt som tidigare gallrats fanns det utspridda vindfällen. Totalt hade cirka 450 kubikmeter virke förstörts. ”Det var just de ställena jag var rädd att skulle drabbas. Ändå blev jag överraskad av omfattningen av skadorna.” Tuuri-Tammela kom överens om försäljning av Stormen Hannes fällde hundratals kubikmeter virke i Helena Tuuri-Tammelas skog.

de stormskadade träden med Metsä Group. En del av träden kunde drivas ut tidigt på våren och resten i månadsskiftet maj-juni, när vägarna till skiftet har torkat tillräckligt. Vid stormskador blir virkets kvalitet oundvikli- gen sämre, vilket innebär en förlust på flera euro per kubikmeter. Tuuri-Tammela har en skogsförsäkring som täcker en del av skadorna, och Nurmesniemi har redan lovat att göra en bedömning av skadorna för försäkringsbolaget. Tuuri-Tammela har varit skogsägare sedan bör- jan av 1990-talet. Hon förhåller sig realistiskt till att stormar blir allt vanligare och anser att det alltid innebär en viss risk att äga skog. ”Om man inte klarar av osäkerhet alls så ska man byta bransch. Total säkerhet får man bara om man kalhugger allt på en gång, men det är förstås inte den rätta lösningen.” Innan alla stormskadeträd har drivits ut ska man vara försiktig om man rör sig i skogen. ”Rotvältor och lutande stammar kan vara livsfar- liga. Man ska inte gå nära dem.” Tuuri-Tammela påminner om att i slutändan innebär en storm mer än bara fallna träd. ”Det är väldigt viktigt att ha ett nödförråd som räcker i 72 timmar. Och man måste ta hand om gran- narna, eftersom det framför allt här på landsbygden bor många seniorer.”

Maria Mroué Kommunikationsdirektör Metsä Group

VISSTE DU vad som gör skogssektorn unik jämfört med många andra bran- scher? Av de pengar som skogssektorn genererar stannar största delen i Fin- land i form av löner, investeringar och skatter. Och eftersom också råvaran kommer från hemlandet, stannar också de pengarna kvar här. Det här har en stor samhällelig bety- delse, eftersom det värde skogssektorn årligen genererar i Finland motsvarar årskostnaderna för hela grundskolesys- temet och utbildningen på andra sta- diet. Samtidigt arbetar cirka 60 000 per- soner inom olika yrken inom skogssek- torn. Om man tar hänsyn till de indi- rekta effekterna handlar det totalt om över 80 000 arbetstillfällen. Arbetstillfällena inom skogssektorn uppstår där det finns skog. Det här gör att sysselsättningseffekten blir utspridd i alla delar av landet och också många mindre orter. Det finns produktions- anläggningar i alla regioner, och vir- kesanskaffning, transporter och skogs- vård erbjuder en stor mängd arbetstill- fällen också i glesbygden. Skogen ger upphov till arbetstillfäl- len och välfärd från generation till gene- ration. Av de pengar som skogssektorn genererar stannar största delen i Finland i form av löner, investeringar och skatter.

Omfattningen av förödelsen överraskade, säger Helena Tuuri-Tammela.

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Allt fler skogsägare intresserade av FSC ”Många tror att restriktionerna är striktare än de egentligen är”, säger skogsexperten.

TEXT MARIA LATOKARTANO

S kogsägarnas intresse för FSC-certifiering ökar stadigt, bedömer Markku Knuuti- nen , skogsexpert, skötsel av skogsegendom på Metsä Group. Bakom det här ligger såväl viljan att vårda skogen med hänsyn till naturvär- dena som det tillägg som betalas för FSC-virke. Intitiativet till att ansluta en skogsfastighet till Metsä Groups FSC-gruppcertifikat kan tas av antingen skogsägaren eller skogsexperten. ”De som är mest intresserade av FSC är de skogs- ägare för vilka den biologiska mångfalden och en hållbar skogsvård är viktig. Ofta har de själva bekan- tat sig med saken i förväg.” Innan anslutningen görs funderar skogsägarna ofta kring praktiska saker, som till exempel vad cer- tifieringen innebär för den egna fastigheten och hur mycket den begränsar skogsbruket. ”Frågorna handlar ofta om värdefulla natur-

objekt, skyddszoner invid vattendrag och natur- vårdsträd. Diskussionerna kan vara mycket detal- jerade, vilket betyder att skogsexperten själv måste vara väl insatt i FSC.” Knuutinen har noterat att många skogsägare har uppfattningen att FSC:s begränsningar är striktare än vad de egentligen är. ”Man kan ändå bedriva skogsbruk också på så kallade specialobjekt så länge skogen sköts med hän- syn till miljömålen. I ekonomiskt hänseende kan det här till och med vara lika lönsamt som traditionellt skogsbruk.” NÄR SKOGSÄGAREN VISAR INTRESSE för FSC tar Metsä Groups naturvårdsexpert först fram ett utkast till vad en certifiering i praktiken skulle innebära på fastigheten ifråga. I utkastet listas till exempel objekt som lämnas utanför aktivt

skogsbruk och objekt som ska särbehandlas. ”I nästa omgång gås sedan utkastet igenom med skogsägaren och han eller hon får bekanta sig med det i lugn och ro. Om ägaren godkänner förslaget utarbetas en FSC-plan för fastigheten och gården ansluts till Metsä Groups gruppcertifikat.” FSC FÖRUTSÄTTER att minst fem procent av fastighetens areal lämnas helt utanför skogsbru- ket. Sådana objekt är till exempel lundar i natur- tillstånd eller nära naturtillstånd, skogslagsobjekt, skyddszoner invid vattendrag samt gamla skogar eller skogar med rikligt med död ved. Ytterligare fem procent ska dessutom i framti- den särbehandlas, vilket innebär att de sköts så att den biologiska mångfalden prioriteras. Det kan t.ex. handla om permanent lövträdsdominerade skogar eller skogar med varierande åldersstruktur på

FSC innebar ett nytt perspektiv på skogsvården

J uha Karhus hemgård Koskelonniemi ligger i Rau- talampi, nära gränsen till Vesanto. Gårdens sko- gar blev FSC®-certifierade år 2020. ”Gården har gått i släkten i nästan 300 år och år 2009 köpte jag den tillsammans med min bror. Sko- gen ägs nu av en sammanslutning, och det blev på min lott att flytta hit.” Skogarna på Koskelonniemi har alltid varit i ekono- miskt bruk och brödernas mål var att även i fortsätt- ningen satsa på hållbarheten, med tanke på såväl till- växt, utvecklingsklasser som miljö. ”Skogsbruket är en viktig anledning till att det över- huvudtaget är möjligt att bo här i glesbygden”, säger Karhu. Före anslutningen till FSC fördjupade sig Karhu i hur den skiljer sig från PEFC-certifieringen och vad certifie- ringen i praktiken skulle innebära med tanke på skogs- vård och avverkningar. En viktig del av utredningsarbe- tet var att kartlägga de områden som i fortsättningen skulle lämnas utanför skogsbruket eller särbehandlas. På Koskelonniemi visade sig det här vara ganska okomplicerat. Gården ligger på en udde och har en lång strandlinje. Dessutom har vi Kesimä kanal på gårdens marker och i närheten av den finns det stugägare. Det skulle aldrig falla mig in att kalhugga de områdena. FSC förutsatte kontinuerlig beståndsvård på vissa områden, vilket erbjöd ett naturligt sätt att sköta de här skog- arna.” Metsä Groups expert på skogsnaturvård utarbetade TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MATIAS HONKAMAA Skogarna på Koskelonniemi gård blev FSC- certifierade år 2020. Skogsägaren Juha Karhu upplever att certifieringen har ökat planmässigheten och fördjupat samarbetet med skogsexperterna.

ett förslag för gården om objekt som ska skyddas och objekt som ska särbehandlas. Förslaget presenterades och gicks igenom i Metsäverkko. ”Hela processen var mycket problemfri. I vårt fall var det sannolikt lättare än genomsnittet att hitta lämpliga objekt.” Karhu berättar att man också tänker ansöka om metka-stöd från Skogscentralen för områden som läm- nas utanför aktivt skogsbruk. ”Vi har tänkt inrätta ett frivilligt naturskyddsområde på ön Valkamo och ansöka om miljöstöd för ett tidsbe- gränsat skydd.” På Koskelonniemi gård utförs avverkningar vart eller vartannat år. Nyligen genomfördes en avverkning i när- heten av Kesimä kanal som följde principerna för konti- nuerlig beståndsvård. ”Det lyckades bra. Spåren efter avverkningen syns knappt längre, utan området ser helt enkelt ut som en skog där det växer träd av olika storlekar.” Karhu upplever att FSC-certifieringen har gjort sam- arbetet med virkesuppköpare och skogsexperter mång- sidigare. ”För en skogsägare ger certifieringen anledning att gå igenom åtgärderna i skogen noggrannare än tidigare. Samtidigt har tröskeln att ställa också dumma frågor blivit betydligt lägre.” Karhu anser att det är nödvändigt att få ett tilläggs- pris för FSC-virket. ”FSC begränsar användningen av skogen, vilket betyder att kostnaderna för certifieringen i praktiken betalas av skogsägaren. Med tanke på det kunde tilläg- get till och med vara högre än i dag.” Men han tycker också att FSC kan ge fördelar på längre sikt. ”Att öka andelen lövträd, ta hänsyn till mångfalden och planera åtgärderna noggrannare kan gynna skogs- ägaren bland annat i form av en mindre risk för skogs- skador.”

Allt som allt har Karhus erfarenheter av FSC varit positiva. ”Jag tycker att det är en utmärkt lösning när det gäl- ler samägda skogar. Man får tillgång till extern expertis och goda motiveringar för de åtgärder som ska vidtas.”

FSC-C111942

Juha Karhu anser att det är viktigt att det betalas ett tilläggspris för FSC-virke.

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Naturen och ekonomin måste vara i balans, man kan inte bara dyka ner i ena änden, säger Riitta Toivanen.

torvmarker där slutavverkning inte utförs. Om tio procent av fastighetens mark redan är skyddad behöver man inte välja ut några objekt för särbehandling. Om det inte finns tillräckligt med skyddsobjekt på gården kan skogsägaren hyra dem via Metsä Groups uthyrningstjänst. Hyran kostar ingenting, men minskar det FSC-tillägg som betalas vid en vir- kesaffär. Den ekonomiska betydelsen av FSC-tillägget beror enligt Knuutinen på virkeshandelns omfattning. ”Ju mer virke man säljer, desto mer tjänar man på det.” Den ekonomiska nyttan är enligt Knuutinens erfarenhet sällan huvudorsaken, utan det är fram- för allt naturvärdena som ligger bakom intresset att ansluta sig till FSC. Knuutinen uppmuntrar skogs- ägare som är intresserade av FSC att överväga att ansluta sig om fastigheten lämpar sig för det med tanke på naturvärdena. ”Det förlorar man ingenting på. Tvärtom, det blir fina skogar som utvecklas i en hållbar riktning.”

FSC-C111942

En FSC-skog uppfyller framtidens krav

F ör några år sedan märkte Riitta Toivanen att FSC-certifieringen allt oftare lyftes fram i skogs- branschens mediautbud. ”Även om certifiering i sig var bekant, och mina egna skogar ingick i PEFC, var FSC nytt för mej.” Toivanen har varit skogsägare sedan 1990-talet och huvudprinciperna för skogsvården kan sägas vara ett arv från hennes far som i flera år var styrelseordförande i skogsvårdsföreningen. ”Pappa sa alltid att man ska ta bra hand om skogen.” För Toivanen är det viktigt att vårda skogen så att den växer och producerar, men också så att den beva- rar sitt natur- och landskapsvärde för kommande gene- rationer. FSC började kännas som ett möjligt verktyg för att förverkliga de här målen. Toivanen började sätta sig in i frågan och tog upp saken med skogsexpert Mikko Mononen från Metsä Group. ”Jag och Mikko gick igenom vad FSC skulle innebära för just min fastighet.” Toivanen kände till att FSC i viss mån begränsar användningen av skogen, och hon undrade hur stora konsekvenserna skulle bli. ”Fingrids högspänningslinje går genom fastighe- ten, över tio hektar ekonomiskog hamnade under den, och ersättningen jag fick var inte stor. Jag undrade om TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MATIAS HONKAMAA

det här upprepar sig med FSC. Också det att certifika- tet har en bindande karaktär fick mig att fundera på om jag nu förbinder mig för evigt, eller om jag kan hoppa av om jag så vill.” När Toivanen och Mononen gick igenom gårdens skogsbruksplan visade det sig snabbt att det fanns sådana torvmarker och vattendrag på fastigheten vars strandzoner redan avgränsats utanför ekonomiskt skogsbruk, och inga nya avgränsningar behövde göras. ”Det var egentligen det som avgjorde saken.” Fastigheten anslöts till FSC i februari. Numera ägs skogen av en skogssammanslutning i vilken förutom Toi- vanen också ingår hennes dotter med familj. Toivanen ser ansvarsfullhet som en central del av dagens skogsbruk. ”Det är ett nyckelord i verksamhet som verksamhet. FSC ger visshet om att verksamheten också uppfyller framtidens krav.” Hon hoppas att FSC ska stärka efterfrågan på virke på marknaden. ”Sedan är jag ju inte alls ledsen ifall certifikatet garanterar att jag också får ett konkurrenskraftigt pris för virket. Naturen och ekonomin ska helt enkelt vara i balans.” FSC-C111942

INFO

FSC-certifieringen blir allt vanligare • DEN FSC-CERTIFIERADE skogsarealen i Finland ökar med cirka 4-5 procent per år. • ÅR 2025 tillkom ytterligare 100 661 hektar FSC-certifierad skog. • DET FINNS NU sammanlagt cirka 2,6 miljoner hektar FSC-certifierad skog i Finland. • DET HÄR MOTSVARAR cirka 13 procent av eko- nomiskogarnas areal i Finland. • BAKOM TILLVÄXTEN ligger efterfrågan på mark- naden samt incitament riktade till skogsägarna. • STÖRSTA DELEN av FSC-skogsvården hand- has av certifieringsgrupper, av vilka det finns sju stycken i Finland. • EN AV DEM utgörs av Metsä Groups FSC-grupp, vars certifierade areal ökade betydligt förra året.

KÄLLA: FSC.ORG

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Plockhuggning fungerade bra i den här skogen

utföra en cirka en hektar stor förnyelseavverkning. Målet med skötselmodellen Metsä Group Plus är att öka skogens mångfald bland annat genom att lämna död ved och träd i olika åldrar och storlekar som erbjuder livsmiljöer för många växt- och djur- arter. ”Vid förnyelseavverkning lämnas fler natur- vårdsträd än vanligt i skogen, och vid förnyelse- och gallringsavverkning tillverkas fler högstubbar än vanligt. I skogen lämnas också skyddsbuskage, det vill säga täta grupper av underväxt och träd som ger skydd åt bland annat skogshönsfåglarna. Längs vat- tendragen lämnas skyddszoner som är bredare än normalt”, berättar Haavisto. De här åtgärderna ökar inte bara mångfalden utan också skogens livskraft och klimattålighet. Eftersom åtgärder som gynnar mångfalden kan leda till minskade avverkningsintäkter för skogsäga- ren, betalar Metsä Group en extra bonus för avverk- ningar som görs enligt den här skötselmodellen. Tilläggsbonusen är samma typ av bonus som man får vid virkesaffärer eller köp av skogsvårds- tjänster. Den kan användas för att betala skogs- vårdsarbeten eller så betalas den ut till skogsägaren i samband med nästa virkesaffär. “På det här objektet orsakade mångfaldsåtgär- derna inte några större extra kostnader, eftersom där fanns lövträd av mindre ekonomiskt värde som man kunde lämna kvar i form av naturvårdsträd- träd och högstubbar”, berättar Haavisto.

I februari genomfördes en avverkning enligt skötselmodellen Metsä Group Plus i Hannu Salminens skog. ”Det ser ut som om man gjort ett bra jobb där.”

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO TOMI AHO

U nder ett fältbesök kunde skogsex- perten Ville Haavisto snabbt kon- statera att skogen skulle passa bra som ett objekt för Metsä Group Plus: på en bördig torvmarksfigur växte ett grandominerat blandbestånd som närmade sig förnyelseåldern. Under de stora träden förekom riktigt med naturligt uppkomna plantor. Det här, kombinerat med ståndortstypen, gjorde att Haavisto kunde dra slutsatsen att natur- lig förnyelse kunde lämpa sig bra på det här objek- tet. Skogen ifråga ligger söder om Orivesi, vid väg 9, och tillhör en skogssammanslutning där Hannu Salminen är delägare. Haavisto föreslog för

Salminen att man i stället för en förnyelseavverk- ning skulle genomföra en plockhuggning på ett cirka sju hektar stort område. Salminen tyckte att förslaget lät bra. ”Jag har rört mig i skogen i hela mitt liv och i yngre år också gjort mycket röjsågsarbete. Numera sätter åldern redan en del gränser för vad jag kan göra, men jag plockar fortfarande svamp och bär. Färska spår av avverkning sticker litet i ögonen och jag ville inte ha en stor kalhygge”, berättar Salmi- nen. Salminen kände inte till skötselmodellen Metsä Group Plus på förhand. Haavisto gick igenom sköt- selmodellen med honom och samtidigt kom man överens om att man utöver plockhuggningen skulle

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group Plus kombinerar ansvarsfullhet med ekonomiska incitament, säger Ville Haavisto (till vänster). Hannu Salminen valde den här modellen för sin egen skog.

GÖR RÖJNINGARNA I TID RÄTT TAJMING ÄR kostnadseffektivt och det uppstår inga tillväxtförluster i trädbestån- det. Kontrollera dina plantskogar varje år och låt inte lövträden börja dominera över barr- trädsplantorna. Plantskogen röjs vanligen två gånger: slyröjningen utförs cirka 5 år efter etableringen och en senare röjning utförs då plantskogen är ca 10 år gammal. VÄLJ RÄTT RÖJNINGSTIDPUNKT DET LÖNAR SIG i allmänhet att utföra slyröj- ningen då det finns löv i träden, eftersom man på så sätt kan dämpa skottbildningen. Om objektet är särskilt svårt kan det däremot löna sig att utföra röjningen på våren, då löv eller hög markvegetation inte hindrar sikten. Hös- ten är en lämplig tid att utföra röjning efter- som väderleken ofta är gynnsam, och likaså sikten i plantskogen. Om man vid röjningen avlägsnar mycket barrträd, till exempel i sådda bestånd, lönar det sig att utföra arbetet under den kalla årstiden. På så sätt förhindras spridningen av rottickan. KOM IHÅG SÄKERHETEN ANVÄND RÄTT SÄKERHETSUTRUSTNING när du arbetar och installera 112-appen på din telefon. Drick tillräckligt under arbetsda- gen och ta med dig en matsäck. Håll pauser. Underhåll också din såg på rätt sätt, då löper arbetet bättre. VÄLJ RÄTT TRÄD ATT LÄMNA AVLÄGSNA LÖVTRÄD SOM uppkommit från stubbskott och sådana som är klart högre än barrträden, samt förväxande träd som är klart högre än andra. Ta bort barrträd som växer för nära varandra. Lämna friska och livskraftiga träd som lämpar sig för ståndorten. Trädsla- get avgör hur tät plantskogen bör vara efter åtgärden. Beakta villkoren för det statliga metka-stödet. Om risken för älg- eller snöska- dor är stor, lämna plantskogen lite tätare än vad som anges i rekommendationerna. GYNNA MÅNGFALDEN LÄMNA ORÖJDA SKYDDSBUSKAGE och gynna blandskogsbestånd; målet vid plantskogs- vård är en andel på 10 procent lövträd. Gynna vårtbjörkar som uppkommit ur frö och som är högst lika höga som barrträden. Se till att det efter åtgärden förekommer lika många träds- lag på objektet som tidigare. På så sätt blir plantskogen i framtiden mer skadetålig och mångsidig.

Fem tips för plant- skogsvård Plantskogsvården gör att tillväxten i det unga trädbeståndet ökar. Katja Tarvainen berättar här vad man ska komma ihåg innan man tar itu med själva röjningsarbetet.

FAKTA Metsä Group Plus • INTRODUCERAD år 2023 • MÅLET är att öka mångfalden i ekonomiskog- arna och stärka deras livskraft • FRIVILLIGT för skogsägaren, överenskoms i samband med virkesaffärer eller skogsvårdsar- bete • FLER åtgärder som stöder mångfald än normalt • ÖKAR skogens strukturella variation och ger upphov till livsmiljöer för skogslevande arter • SKOGSÄGAREN får tilläggsersättning • EN TREDJEDEL av skogsägarna väljer den här modellen Metsä Group betalar en extra arealbaserad bonus för gallrings- och förnyelseavverkningar som genomförs enligt skötselmodellen Metsä Group Plus. Tilläggsbonusen för Metsä Group Plus-modellen betalas också vid avverkning av bördiga, dikade grandominerade torvmarker då man i stället för kalavverkning tillämpar kontinuerlig beståndsvård, det vill säga luck- eller plockhuggning. Avverkningarna genomfördes i februari och pågick i ungefär en och en halv vecka. Innan plock- huggningen på torvmarksobjektet gjorde en skogs- arbetare en lätt förröjning. Vid plockhuggningen togs främst äldre träd bort och på så sätt uppstod växtutrymme för min- dre trädgrupper och underväxt. Samtidigt strävade man efter att bevara skogens blandskogskaraktär. ”Efter avverkningen uppvisar beståndet en större variation. Där finns stora träd, mindre träd samt luckor där det naturligt uppkomna plantbe- ståndet nu kan utvecklas”, berättar Haavisto. Nästa avverkning blir aktuell om cirka 10–15 år. PÅ DET HEKTARSTORA område som skulle förnyas lämnades två grupper av sparträd och skyddszoner längs ett vattendrag. På våren ska området hög- läggas, varefter skogsägaren planterar det med tall. “Området består av moskog, så tall passar bra där”, säger Salminen. Både skogsägaren och skogsexperten är nöjda med avverkningen. “Det är lite mer arbetskrävande att planera ett sådant här objekt än en vanlig avverkning, eftersom det finns fler saker man måste beakta”, bedömer Haavisto. “Det ser ut att ha gjorts ett bra jobb där”, säger Salminen. ”

TEXT OCH FOTO METSÄ GROUP

T vå rätt tajmade plantskogsröjningar kostar inte nämnvärt mer än en för- senad, och om plantskogsvården försenas försämras trädbeståndets utveckling, säger Katja Tarvainen , opera- tionsexpert vid Metsä Groups virkesanskaff- ning i Kuopio. “När slyröjningen utförs i tid blir kostna- derna för den senare röjningen klart lägre.” Det är värt att komma ihåg åtminstone följande saker innan man kör igång med arbetet:

2/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ner med kostnaderna

M etsä Groups resultat för det första kvarta- let uppvisade en klar förbättring jämfört med andra halvåret 2025, och det jämför- bara rörelseresultatet blev endast 3,8 mil- joner euro på minus jämfört med –57 miljoner euro under fjärde kvartalet i fjol. Resultatförbättringen var en följd av sänkta kostnader på bred bas, säger bolagets generaldirektör Jussi Vanhanen . “Kostnaderna minskade över hela linjen: både de fasta kostnaderna, kostnaderna för råvaror, virkes- kostnaderna och andra rörliga kostnader sjönk.” Under hösten 2025 lanserade Metsä Group ett

resultatförbättrings- och kostnadsbesparingspro- gram på 300 miljoner euro som har framskridit enligt tidtabellen. Vanhanen säger sig vara tack- sam för de insatser hela personalen har gjort för att åstadkomma den här resultatförbättringen. “Kostnadsdisciplinens effekt och betydelse understryks också av att vårt resultat för första kvar- talet belastades av såväl lägre försäljningsmedelpri- ser som en svagare dollarkurs. Den sammanlagda negativa effekten av de här var över 60 miljoner euro jämfört med föregående kvartal.” Den positiva resultatutvecklingen hotas på kort

mark, och naturligtvis på FSC-certifierat virke. Vi förutspår att efterfrågan på skogsvårdstjäns- ter kommer att återhämta sig i takt med att virkes- handelsvolymerna ökar. Återigen är jag mycket nöjd med att kundresponsen från skogsägarna fortfa- rande ligger på en utmärkt nivå. Vi har introducerat en ny AI-applikation för pla- nering och prissättning av plantskogsvårdsarbeten som baserar sig på satellitbilds- och geodatamate- rial. Tack vare den kan vi ge ett fast pris för slyröj- ning och röjning redan i anbudsskedet, och priset ändras sedan inte efter att arbetet är utfört. Redan under detta år kommer en del av våra medlemmar att få offerter som följer den här nya modellen. Plant- skogsvården ska utföras i tid om man vill bedriva ett lönsamt skogsbruk. Vi hjälper dig med detta. Det händer en hel del på den skogspolitiska fron- ten. Lagändringarna beträffande avverkningar under fåglarnas häckningstid håller på att slutfö- ras, och ännu före sommaren kommer en nationell genomförandeplan för restaureringsförordningen och lagändringar i anslutning till naturvärdeshan- deln på remiss. I skogslagen kommer det troligen nästa höst att göras mindre förändringar som berör den nedre gränsen för beståndstätheten. Nu är det dags att planera sommarens skogs- vårdsarbeten och virkesaffärer. Genom aktiv skogs- vård kan vi tillsammans säkerställa skogarnas livs- kraft och hålla samhällshjulen i gång. Jag önskar er alla en bra start på sommaren! FSC-C111942 Finlands massa- och förpackningsindustri kon- kurrerar på en global marknad. Metsä Group kon- kurrerar inte bara med europeiska aktörer, utan allt oftare också med sydamerikanska och asiatiska konkurrenter, såväl i fjärran länder som i Europa, påpekar Vanhanen. “De allt större handelshindren under de senaste åren utgör ytterligare en utmaning med tanke på vår verksamhet. Vår kostnadskonkurrenskraft kom- mer att vara en avgörande faktor. Efterfrågan på fin- ländskt massaved bestäms av vår globala konkur- renskraft.” sikt av ökade logistik- och råvarukostnader till följd av stängningen av Hormuzsundet. “Vi har börjat överföra de ökade kostnaderna till försäljningspriserna, men effekten syns i allmänhet med en fördröjning. Det här understryker behovet av att vi fortsätter med att stävja andra kostnadsfak- torer.” I mars uppdaterade Metsäliitto Osuuskuntas sty- relse bolagets strategi. Syftet med verksamheten kan sammanfattas i en mening: Ett bättre liv av nordligt virke. ”Det väsentliga är att vi tror att det även i fort- sättningen kommer att finnas efterfrågan på nord- ligt virke, och vi ser till att möta den efterfrågan”, säger Vanhanen.

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–3 2026

1–3 2025

1–3 2026

1–3 2025

Metsä Group

1357,5

1642,1

–3,8

80,9

788,7

–11,5

38,3

Virkesanskaffning och skogstjänster 591,3

393,7

480,8

–10,8

22,8

Träprodukter

290,5

283,9

15,2

15,6

Massa och sågvaror

110,9

127,2

–6,6

–1,3

Kartong

629,9

742,2

9,5

13,0

Mjuk- och pergaminpapper

LÄS METSÄ GROUPS DELÅRSRAPPORT PÅ METSAGROUP.COM/FI

viktigt att komma ihåg att när man ser längre bakåt i tiden håller virkespriserna idag i Finland fortfa- rande en god nivå ur skogsägarsynpunkt, såväl för stock som massaved. Det är bra för Metsäliitto Osuuskuntas ägarmed- lemmar att notera vilka ekonomiska fördelar våra medlemsförmåner ger. Vi köper årligen, beroende på konjunktur, 12–18 miljoner kubikmeter virke av medlemmarna. År 2025 betalade vi ut cirka 93 miljo- ner euro i vinstutdelning och därtill cirka 19 miljoner euro i bonus och prisgarantier inom virkeshandeln. Den beräknade ekonomiska nyttan av de här för- månerna var år 2025 9 euro per virkeskubikmeter som köptes upp från Metsä Groups ägarmedlemmar. Det här innebär en rejäl, ytterligare fördel. Visser- ligen utgör tidigare avkastning inte en garanti för framtida avkastning, men det lönar sig nog även i fortsättningen att vara ägarmedlem. Ju mer aktiv du är som medlem, desto bättre ekonomiska förmåner får du. Metsä Groups virkesinköp motsvarade i början av året fabrikernas behov. FSC-skogscertifieringen ökade klart i popularitet. Våra fabriker behöver mer FSC-virke eftersom efterfrågan på slutproduktmarknaden ökar. Jag uppmuntrar alla ägarmedlemmar att fördomsfritt bekanta sig med fördelarna med FSC-certifiering, till exempel det förhöjda pristillägget som började beta- las för certifierat virke i höstas. Du får mer informa- tion om det här av din egen skogsexpert. Marknaden för slutprodukter är fortfarande svag och lönsamheten inom industrin är låg. Virkesupp- köpen fortsätter dock i normal ordning. Mest efter- frågan är det på stämplingar med grov gran på bärig

Juha Jumppanen Skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

U tbudet av virke från privatskogarna har under början av året varit lamt i Finland. Det är ett faktum att marknadspriserna på virke sjönk under andra halvåret i fjol, men i början av det här året har priserna på massa- ved stabiliserats och stockpriset stigit. Det är dock Medlemsförmånerna ger betydande ekonomiska fördelar

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12