Skogsextra 1 - 2026

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 1/2026 SKOGSEXTRA

Skogen behöver skötsel

Ritva Yliluoma låter yrkespersoner utföra skogsarbetet. I fortsättningen berättar AI arbetskostnaden. s. 2

SKÄNKA ELLER SÄLJA VID GENERATIONSVÄXLING? s.8

ENKELT ATT GÅ MED I FSC s.10

SKYNDA LÅNGSAMT EFTER STORMEN s.12

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

AI till hjälp vid prissättning av

Metsä Group har tagit fram en ny modell för prissättning av skogsvårdsarbeten. Den sparar tid för företagarna och ger ett fast pris för arbetet på förhand.

M etsä Group tar i år i användning en ny AI-applikation vid prissättningen av plantskogsvårds- arbeten, vilket innebär att man kan ange ett fast pris för skogsäga- ren redan innan arbetet inleds. Den nya applikationen baserar sig på satellit- bilds- och geodatamaterial och gör prissättningen av plantskogsvårdsarbeten noggrannare och mer för- utsägbar och transparent. Applikationen beräknar arbetstidsåtgången på ett objekt. Metsä Group har tidigare använt en metod där företagaren i samband med själva röjningsarbetet mäter hur många stammar som tagits bort och hur många som lämnats kvar. Priset har sedan beräk- nats i efterskott. Den nya applikationen sparar före- tagarnas arbetstid samtidigt som förbättrar arbets- säkerheten. Applikationen utnyttjar satellitbilder och en mängd andra geodata tillsammans med data som samlats in i samband med att röjningsarbeten utförts. Applikationen gör en prognos över plantskogs- vårdsarbetets svårighetsgrad genom att dela upp arbetsobjektet i block av en ars storlek och beräkna arbetets svårighetsgrad för varje block. Utifrån beräkningen ger applikationen en uppskattning av arbetsmängden och svårighetsgraden för hela områ- det. På så sätt kan skogsägaren få ett pris på arbetet redan i anbudsskedet. METSÄ GROUPS direktör för virkeshandel- och skogstjänster Juho Rantala påminner om att bola- get under de senaste åren har utvecklat flera nya applikationer som stöd för virkeshandel och skogs- tjänster. Nättjänsten Metsäverkko har regelbundet uppdaterats med nya funktioner, varav kolkalkyla- torn och naturvärdeskartan hör till de nyaste. ”Den AI-applikation som vi nu lanserar utgör ett steg mot en smidig och mer transparent planering och genomförande av skogsvårdsarbeten, vilket vi hoppas ger skogsägarna en ännu bättre kundupp- levelse. Vi eftersträvar också en klar tillväxt inom TEXT OCH FOTO METSÄ GROUP

försäljningen av plantskogsvård, och med den nya prismodellen kan vi utnyttja ännu mer exakt infor- mation för att kunna erbjuda våra ägarmedlemmar offerter som är skräddarsydda för just deras skogar”, säger Rantala. Plantskogsvården säkerställer att träden har till- räckligt med utrymme att växa. Det gör att de växer sig tjockare och snabbare än om plantskogen lämnas oskött. När plantskogen sköts vid rätt tidpunkt och det kvarvarande beståndet är lagom tätt kan även den första gallringen genomföras vid rätt tidpunkt. Det här ökar avkastningen från skogen. ”Den nya prismodellen är transparent och rättvis för både skogsägare och skogsbruksentreprenörer, eftersom alla parter är medvetna om arbetets svå- righetsgrad och prissättning innan arbetet påbörjas. Vårt mål är att kombinera ny teknik och metoder för plantskogsvården för att underlätta beslutsfattandet för skogsägarna och det dagliga arbetet för skogs- vårdsföretagarna”, fortsätter Rantala. SKOGSVÅRDSFÖRETAGAREN Juho Hiltula från Sievi deltog förra sommaren i utvecklingen av app- likationen. Han har arbetat som företagare i åtta år, till stor del med just plantskogsvård. ”Det är huvudsakligen röjningar jag sysslar med, de utgör säkert 95 % av arbetstiden. Ibland gör jag också motorsågsarbete, men planteringsarbeten gör jag inte. Sysselsättningsläget är bra och jag hittar mina arbetsobjekt antingen i hemkommunen eller grannkommunerna.” Förra hösten samlade han in information om sina arbetsobjekt och den arbetstid de krävde. Metsä Group använde sedan informationen då de utveck- lade AI-applikationen. Hiltula har i samband med utvecklingsarbetet kunnat jämföra den uppskatt- ning som applikationen ger för arbetets mängd och svårighetsgrad med de egna mätresultaten. ”Fyra månaders erfarenhet visar att resultaten är jämförbara, och det blir mer rättvist för både skogs- ägaren och skogsarbetaren” säger han. HITTILLS har det varit praxis att skogsvårdsentre- prenören först utför röjningsarbetet. Därefter mäter han eller hon hur många stammar som kapats, och registrerar den genomsnittliga diametern på de borttagna stammarna. Sedan tas provytor för att få fram antalet kvarstående stammar.

LEDARE

I förändringsledningens kärna S om ägarmedlemmar i Metsäliitto Osuuskunta har vi under några år kunnat åtnjuta rekord- vinster, både när det gäller virkesaffärer och och andelslagets vinstutdelning. Tyvärr är läget nu ett annat, och vi har betydligt svagare medvind på våra marknader. Samtidigt utmanas vi på marknaden för slutpro- dukter av amerikanska exporttullar, skillnaden i väx- elkursen mellan euro och dollar, en allmänt trög kon- sumentefterfrågan och stigande råvarukostnader. Vår affärsmiljö förändrades exceptionellt mycket under 2025, vilket har orsakat problem för hela branschen. Koncernens resultat för 2025 var svagt, men vårt moderandelslag Metsäliitto gjorde vinst. Vi beslutade därför att föreslå en vinstutdelning på 88 miljoner euro. För 2024 betalades en vinstutdelning på 93 miljoner euro. Metsä Groups ledning har för närvarande en rea- listisk syn på situationen, och konkreta åtgärder för att förbättra lönsamheten är på gång. Vi strävar inte bara efter en engångsförbättring av lönsamheten, utan också efter en permanent kulturförändring där hela personalen uppmuntras att varje arbetsdag försöka hitta allt effektivare och kostnadseffektivare arbetssätt. Samtidigt uppdaterar andelslagets styrelse koncer- nens strategi för att vi ska kunna prestera bättre i den förändrade verksamhetsmiljön. På så sätt kommer vi också framöver att skilja oss från våra konkurrenter genom att dra nytta av de fördelar kooperativt ägande ger sina medlemmar – dvs. intäkter från virkesförsälj- ning, medlemsförmåner och vinstutdelning. Framgång uppstår inte av sig själv, utan vi skapar den också framöver tillsammans med våra ägare. För- ändring innebär alltid stora möjligheter.

Jussi Linnaranta Styrelseordförande Metsäliitto Osuuskunta

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

v plantskogsvårdsarbeten

På torvmoobjektet planterades plantor 2019–2020. En del av området har röjts i vinter, och resten görs på våren. AI-applikationen anger arbetets svårighetsgrad och visar dem med färgkoder.

LANTMÄTERIVERKET TERRÄNGKARTA 2026

”Provytor behövs för att beräkna hur många stammar som har avverkats och vilken deras medel- diameter är, eftersom priset för arbetet bestäms av antalet stammar som ska avlägsnas och deras stam- diameter”, säger Hiltula. Han bedömer att om objektet är en hektar stort tar mätningarna mer än en halvtimme efter att själva röjningsarbetet är utfört. Tack vare den nya AI-applikationen är det inte längre nödvändigt att räkna de bortröjda stammarna. Antalet stående stammar behöver fortfarande räknas, men det tar mindre tid. ”Mängden kvarvarande stammar kan mätas

under själva arbetet, det tar bara några minuter”, säger Hiltula. Förändringen i arbetsmetoderna som applikatio- nen medför bidrar också till en förbättrad arbetssä- kerhet. ”Nu behöver man inte vada genom redan röjd vegetation som är ett enda virrvarr av stammar. Det här har en viss betydelse för arbetssäkerheten”, säger Hiltula. Också skogsägaren Tuomas Piesanen har del- tagit i utvecklingen av AI-applikationen. Han är medlem i Metsä Groups utvecklargrupp, som består av aktiva skogsägare från hela landet. Gruppen

kommenterar produkter och tjänster som utvecklats av Metsä Group och kommer också med nya idéer. Piesanen äger skog i Jyväskylä i ett område som tidigare hörde till Korpilahti. Han säljer virke varje år och utför en del av skogsvårdsarbetena själv, bl.a. plantering, plantskogsvård och förröjning av stämp- lingar. Piesanen har ett klart mål för sitt skogsägande: ”Inriktningen är ekonomisk, men med allt större hänsyn till naturvärdena.” I slutet av fjolåret fick Piesanen se ett utkast till AI-applikationen för plantskogsvård – i prak- tiken var produkten då nära nog färdig. Han

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

”En välskött skog är en investering för framtiden”

Ritva Yliluoma har ett långsiktigt perspektiv då hon tar hand om skogarna på sin hemgård i Linnanmäki i Vörå. Arbetena beställs via en bekant skogsexpert och utförs av en pålitlig företagare, vilket gör skogsägandet problemfritt. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO KRISTA LUOMA R itva Yliluomas hemgård Pukkinen ligger i Linnanmäki i Vörå. Yliluomas föräldrar köpte i tiden gården på auktion. ”Gården är uppkallad efter sin tidigare ägare, Maija Pukkinen . Hon dog ogift”, berättar Yliluoma. Förutom åkermark omfattar gården cirka 25 hek- tar skog. När Yliluomas föräldrar tog över gården var skogarna helt orörda. ”Maija Pukkinen gjorde inga avverkningar. Hon köpte till och med sin brännved av andra.” Under föräldrarnas tid började skogen utnyttjas ekonomiskt. Förnyelsemogna bestånd avverkades, eftersom man behövde både ved och sågat virke för gårdens egna behov. Efter att hennes föräldrar avlidit övergick går- den till Ritva Yliluoma, som har fortsatt med aktiv skogsvård och också förvärvat mer skog. “Under de senaste åren har det utförts en hel del förnyelseavverkningar, så nu finns det gott om plantskog och ung skog. Det har varit nödvändigt att utföra plantskogsröj- ning, om inte varje år, så i genomsnitt vartannat.” Yliluoma arbetar som ambulanssjukvårdare på Österbottens välfärdsområde. Hon låter proffsen ta hand om skogsvårdsarbetena. ”Jag tycker att det är bättre att låta ett proffs sköta arbetet”, förklarar hon. Yliluoma beställer de skogsvårdstjänster hon behöver av Metsä Group. Hon anlitar skogsexperten Krister Hästbacka som hon länge har samarbetat med. ”Jag har känt Krister sedan 1980-talet. Jag litar på att han ger mig goda råd. Och om jag ringer honom kommer han redan samma dag.” Yliluoma tycker att det är enkelt att beställa skogsvårdsarbeten. Hon har ofta egna idéer om vad som bör göras i ett visst bestånd, men ibland kom- mer skogsexperten med förslag. ”Krister känner min skog så väl att han vet vad som finns var.” Metsä Groups system identifierar skogsvårdsbe- hoven baserat på skogsdata. Vissa skogsvårdsbehov, såsom plantskogsröjning, kan också identifieras på basis av den tid som har har förflutit sedan plante- ringen. Innan arbetet beställs bedömer en expert från

Objektet bearbetades år 2021, och blandskog planterades året därpå. Röjning planeras för i år.

bekantade sig med den och skickade också infor- mation om sina egna skogar till Metsä Group för utveckling av applikationen. Piesanen tror att den färdiga produkten kommer att förbättra prissättningen av plantskogsvården, eftersom den kommer att öka noggrannheten och minska risken för mänskliga fel. ”Det kommer helt klart att bli en mer exakt pris- sättning, och arbetet kommer att få ett fast pris. Det kommer också att minska behovet av granskning i efterskott.” Han säger att det är svårt för en lekman att bedöma hur tillförlitlig AI-applikationen i slutän- dan är. Han säger ändå att han känner dem som utvecklar applikationen, och litar på dem. ”Jag litar på personerna bakom applikatio- nen och deras yrkeskunskaper. Jag kan ännu inte bedöma applikationens kvalitet mer detaljerat än för några pilotområden, men min erfarenhet av dem som utvecklat applikationen är att de är skickliga. Så jag tror nog att applikationen kommer att bli ett användbart tillskott till skogsvården.”

Metsä Group det verkliga skogsvårdsbehovet i fält. Detta säkerställer att arbetet utförs vid rätt tidpunkt och man undviker onödiga kostnader. När arbetet väl har beställts behöver Yliluoma inte oroa sig för de praktiska arrangemangen. Om det är möjligt att få Metka-stöd för ett objekt, sköter Metsä Groups skogsvårdsförman om att en stödan- sökan lämnas in. Stödet betalas sedan ut till skogs- ägaren. Själva röjningen utförs ofta av en bekant skogs- tjänstföretagare som Yliluoma litar på. ”Jag får ett sms när arbetet ska börja och ett till när det är klart.” Förutom plantskogsvård har Yliluoma också gett planteringsuppdrag till Metsä Group. De har lyckats bra, även om förhållandena inte alltid har varit de bästa. ”En sommar var extremt torr och

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

REDAKTIONSCHEFEN HAR ORDET

KAVLA UPP ÄRMARNA

Ilkka Luukkonen Redaktionschef Metsä Group

BÄSTA LÄSARE , hur många gånger har du hört det här uttalandet: ”Skogsin- dustrin måste tillverka produkter med högre förädlingsgrad”. Ganska många gånger, skulle jag gissa. Men hur många gånger har den som yttrat det här gjort något för att uppnå ett högre mervärde? Förmodligen min- dre ofta. Att prata är en helt användbar tek- nik när man behöver samla folkmassor bakom olika projekt. Men när talen är hållna och vi behöver kavla upp ärmarna är det nog bättre att kolla upp vad de tystlåtna ingenjörerna egentligen håller på med. I motsats till vad den offentliga debat- ten kan ge intryck av försöker skogsin- dustrin ständigt utveckla nya produkter, såsom textilfibrer, förpackningar, råma- terial för batterier, bränslen, förpack- ningsskum, bildäck, kemikalier och vem vet vad mer. Det tar ändå år, ibland årtionden, innan en ny idé blir en lönsam produkt. Under tiden kan en del få den uppfatt- ningen att företagen inte ens försöker sig på något nytt. I det här numret presenterar vi ett litet men intressant projekt. Ett företag i Joensuu har utvecklat en metod för att binda koldioxid i betong. Det är ännu inte fråga om någon affärsverksamhet i världsklass, men alla stora företag har som vi vet tagit sin början i ett garage. I motsats till vad den offentliga debatten kan ge intryck av försöker skogsindustrin ständigt utveckla nya produkter.

planteringsområdet var stenigt. Jag trodde att det nog blir till ingenting, men det lyckades bra.” Yliluoma är medlem i andelslaget Metsäliitto, så allt skogsvårdsarbete hon beställer ger henne bonus. Bonusen kan användas för att köpa tjänster eller tas ut som kontanter i samband med nästa vir- kesaffär. Yliluoma ser den skogsvård som utförs i början av omloppstiden som en investering i framtiden. ”Även om det kostar pengar att få arbetet utfört är allt relativt. Skogen behöver skötas, och när det görs i plantskogsskedet kommer pengarna tillbaka i slutet av omloppstiden.” Baserat på sin egen erfarenhet kan Yliluoma rekommendera Metsä Groups skogsvårdstjänster också till andra skogsägare. ”Jag har tyckt att de råd jag fått varit bra och samarbetet fungerat smidigt.”

Jag tycker det är bättre att låta ett proffs göra jobbet, säger Ritva Yliluoma.

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsäliitto finns för medlemmarna

Nyfikenheten tog Saara Kallinen till fullmäktige.

”Samtidigt ville man bekräfta att jag inte hade någon betydande roll i skogsvårdsföreningen, efter- som det inte är möjligt att samtidigt ha en fot i båda lägren. Sedan behövdes också mitt medlemsnum- mer i andelslaget.” Då hennes kandidatur hade bekräftats skulle hon svara på valmaskinens frågor. Kallinen uppmuntrar kandidaterna att satsa på det här skedet. ”Jag tycker det är bra att valmaskinen ger en möj- lighet för kandidaterna att berätta mer om sig själva än bara sitt namn, sin bostadsort och sitt yrke.” Röstningsinstruktioner och röstsedlar skickades hem med posten, och det var också möjligt att rösta elektroniskt. Kallinen anser att introduktionen som anordna- des i början av mandatperioden var grundlig och gav en bra överblick över Metsä Groups verksamhet. ”Vi gick igenom affärsverksamheten, ekonomin och investeringarna. Så här i efterskott har jag tänkt att fullmäktige är ett utmärkt forum för den som är intresserad av skogsindustrin. Man diskuterar visserligen inte praktiskt skogsbruk, men om man blivit fullmäktigeledamot kan man bli vald till distriktsrådet, där själva skogsbruket har en mer framträdande roll.” Att sitta i fullmäktige har motsvarat hennes för- väntningar. ”Det har varit ett nöje att träffa nya människor och utöka mitt nätverk. Samtidigt har min förståelse för skogssektorn som helhet fördjupats; utan skogs- industri har vi inte heller något skogsbruk.” Kallinen vill också uppmuntra andra att överväga att ställa upp som kandidater. ”Det är definitivt värt att göra. Det kostar ingen- ting, och i bästa fall blir du vald och får också vara med i distriktsrådet. Jag tror att ju bredare och mer mångsidig gruppen av kandidater är, desto högre blir valdeltagandet.”

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIKKO KANKAINEN S aara Kallinens beslut att ställa upp som kandidat i Metsäliitto Osuuskun- tas fullmäktigeval uppstod av en enkel anledning: nyfikenhet. ”Jag ville veta vad fullmäktige egent- ligen sysslar med”, berättar Kallinen. Kallinen beskriver sig själv som en som gillar att göra saker grundligt. Därför tog hon i förväg reda på hur mycket tid uppdraget skulle kräva. ”Jag följer ändå med skogsbruksnyheterna, så just det innebar inget extra arbete. Fullmäktige sam- manträder en gång om året och distriktsrådet två gånger om året. Med tanke på min egen tidtabell ver- kade det vara möjligt att organisera.” Valet till Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige genomförs enligt distriktsindelningen. Kallinens skogar ligger i Uleåborgstrakten där hon också bor, så det var naturligt för henne att ställa upp i valet för Uleåborgs distrikt. ”Om en kandidat bor i ett annat distrikt än där skogsfastigheten ligger, kan hen ställa upp i valet för någondera av distrikten.” Före valet hålls två valmöten i varje distrikt där kandidater kan ställas upp. Kallinen deltog i ett av mötena men registrerade sig inte där. ”Att ställa upp i valet till fullmäktige är litet som när partierna nominerar kandidater till riksdagsvalet. Gruppen sammanställer sin egen lista över kandida- ter. Jag hade i förväg försäkrat mig om att jag skulle få stöd från den grupp som nominerar kandidater.” Efter evenemanget kontaktade Kallinen den fullmäktigeledamot som var ansvarig för att sam- manställa kandidatlistan och bad om att få läggas till på den.

S kogsägaren Heikki Manninen valdes in i Metsäliitto Osuuskuntas fullmäk- tige i valet 2023. Att ställa upp i valet var hans eget beslut, men det att hans familj uppmuntrade honom spelade en viss roll. ”Också mina föräldrar är medlemmar i Metsä- liitto Osuuskunta, och vår familj är också annars socialt aktiv. Så i mitt fall handlade det kanske om en önskan att dra mitt strå till stacken.” I början av valåret anordnades valmöten i distrikten. Manninen tycker är det värt att delta i de här mötena eftersom de ger en förståelse för valpro- cessen och fullmäktiges roll. ”Valprocessen i sig är, ärligt talat, ganska byrå- kratisk.” Fullmäktigevalen använder ett proportionellt valsystem, som liknar partival. Kandidaterna pla- ceras på listor som konkurrerar med varandra. Väl- jarna röstar på enskilda kandidater, men rösterna läggs till det totala antalet röster för hela listan.

Det här arbetet gör vi för medlemmarna. Det är för dem Metsäliitto finns till, säger Heikki Manninen.

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Jag tycker det är bra att valmaskinen gör det möjligt för kandidaterna att berätta mer om sig själva än bara sitt namn, sin hemort och sitt yrke, säger Saara Kallinen.

FULLMÄKTIGE UTÖVAR DEN HÖGSTA BESLUTANDERÄTTEN PÅ MEDLEMMARNAS VÄGNAR METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE utgör andelslagets högsta beslutande organ. Det representerar medlemmarna och fattar beslut i de viktigaste frågorna inom andelslaget. Fullmäktige godkänner bokslutet, beslu- tar om vinstutdelning till medlemmarna, bevil- jar ansvarsfrihet för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören samt väljer för- valtningsrådets ledamöter och revisorer. Fullmäktige fungerar också som en vik- tig länk mellan medlemmarna och andelsla- gets ledning och tar skogsägarnas synpunkter i beaktande i beslutsfattandet. Följande fullmäktigeval anordnas våren 2027. Sökandet efter kandidater har redan bör- jat, och för dem som är intresserade lönar det sig att kontakta någon medlem i det egna distriktets distriktsråd eller skicka ett e-post- meddelande till adressen metsavaalit@metsagroup.com.

”Listorna sammanställs ofta slumpmässigt vid valmötena, och min egen åsikt är att en listbaserad modell inte är nödvändig. Jag har också meddelat om mina synpunkter om den här saken. Valsystemet är ändå inte så pass byråkratiskt att det inte skulle vara värt att ställa upp som kandidat.” Manninen ställde upp som kandidat i S:t Michels valkrets. ”Medlemskap i Metsäliitto Osuuskunta är en för- utsättning för att vara valbar, men det krävs inte att man har varit medlem särskilt länge, det räcker med att ha varit medlem sedan året före valet.” Efter att han bekräftat sin kandidatur var det dags att fylla i uppgifterna för valmaskinen. ”Valmaskinen ställde frågor om bland annat min bakgrund, mina värderingar och min expertis. Jag arbetar som lektor i skogsbruk vid yrkeshögskolan Xamk, vilket innebär att jag utbildar framtida skogs- experter, så jag har en god förståelse för gränssnittet mellan skogsägare och skogsexperter.” Manninen minns inte längre exakt om beskedet kom via telefon eller sms, men oberoende var det ett välkommet meddelande. “Jag hade fått flest röster på min lista. Det var en överraskning.”

De som väljs in i fullmäktige är också medlem- mar i det lokala distriktsrådet. Utöver dem består distriktsrådet av ledamöterna i distriktets förvalt- ningsråd samt de som har fått näst flest röster i distriktet. “Även om antalet fullmäktigeplatser är begränsat lönar det sig att ställa upp just för att kandidaturen kan öppna dörren till distriktsrådet, som för skogs- ägaren är en konkret och betydelsefull påverkanska- nal”, säger Manninen. Arbetet i fullmäktige har motsvarat Manninens förväntningar. Särskilt givande tycker han att det har varit att se hur aktiv och mångsidig gruppen av skogsägare är som har valts in i fullmäktige. ”Vi utgör ett riktigt intressant gäng som väl speg- lar Metsäliitto Osuuskuntas medlemskår. De diskus- sioner som förts har varit intressanta och uppdraget har fördjupat förståelsen för hela koncernens verk- samhet.” Manninen tycker att möjligheten att göra med- lemmarnas röst hörd och vid behov få diskutera också med bolagets högsta ledning gör förtroende- uppdraget betydelsefullt. Samtidigt fungerar full- mäktige som en viktig plats för nätverkande. Manninen uppmuntrar så många som möjligt att

ställa upp i det kommande valet. “Ju fler kandidater, desto hårdare konkurrens och desto kunnigare fullmäktige får vi. Det här arbetet görs ju för medlemmarna. Det är för dem Metsäliitto finns till.”

INFO Saaras och Heikkis tips till kandidater

1. FUNDERA ÖVER hur just din expertis kan gynna andelslaget.

2. VAR PROAKTIV.

3. VÄLJARNA MÅSTE HA VALMÖJLIGHETER , och hur det än går så blir det rätt. 4. NÄR DU HAR BESTÄMT DIG FÖR ATT KANDI- DERA , skaffa ett professionellt foto av dig själv. Du kommer att behöva det för valmaskinen.

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Ibland är det bättre att sälja än att skänka Att minimera gåvoskatten kan ibland leda till överraskande höga sidokostnader.

TEXT OCH FOTO METSÄ GROUP

N är du vill överlåta en skogsfastighet till nästa generation är en gåva inte alltid det bästa eller billigaste alternativet. Det kan ofta vara bättre att sälja fastigheten till den som tar över, särskilt om skogen är väl- bestockad. Den här bedömningen gör Markku Juuso , skogsexpert på Metsä Group. Fördelen med en försäljning är att köparen slip- per gåvoskatt och kan göra ett skogsavdrag, dvs. dra av en del av köpeskillingen för skogen från skatten. Skogsavdraget höjdes dessutom till 75 procent i bör- jan av det här året. ”En förutsättning för försäljningen är naturligt- vis att köparen har en realistisk möjlighet att betala köpeskillingen”, säger Juuso. Han tillägger att köparen och säljaren kan upp- rätta ett ömsesidigt skuldebrev, vilket kan under- lätta betalningen av köpeskillingen. I enlighet med skuldebrevet tar köparen ett lån från säljaren för att köpa fastigheten och återbetalar sedan skulden allt- eftersom skogen genererar intäkter. ”Skatteverket kräver realistiska och dokumen- terade åtgärder för att återbetala skulden”, påpekar Juuso. När man planerar en generationsväxling för en skogsfastighet betraktar många frågan ur ett ”skat- teperspektiv”, dvs. de fokuserar på att minimera gåvoskatten eller maximera skogsavdragen. Gåvo- skatten kan visserligen minskas, till exempel genom att bibehålla en besittningsrätt till gåvan, vilket kan verka attraktivt. Juuso påpekar att det här kan inne- bära risker. ”Det leder till en situation där mottagaren av gåvan äger skogsfastigheten men inte kan fatta beslut om skogen, till exempel när det gäller skogs- vård och virkesförsäljning. De kan inte heller få inkomster från skogen, eftersom givaren bibehåller de här rättigheterna.” Gåvoskatten kan också minskas genom att sam- manlänka gåvor, dvs. överföra skogsmarken i delar. I sådana fall ser man till att gränsen för gåvoskatt inte uppnås för varje enskild gåva. Juuso påpekar att varje överlåtelse kräver en lagfart, vilket medför kostnader. ”Lagfarts- och andra kostnader kan uppväga METSÄ GROUP ERBJUDER även i år sommarjobb för 16–17-åringar runt om Finland. Virkesanskaffningen anställer plantörer och vid produktionsanläggning- arna tar vi emot praktikanter inom ramen för pro- grammet ”Lär känna arbetslivet och förtjäna”. Lönen för planteringsarbetet bestäms av anta- let planterade plantor, medan praktikplatserna i programmet ”Lär känna arbetslivet och förtjäna” erbjuder en fast lön. SOMMARJOBB FÖR UNGDOMAR

Gåva eller affär? En fråga att fundera på i samband med en generationsväxling.

skatteinbesparingarna. En besparing på en euro kan resultera i kostnader på fem euro.” Han konstaterar att det inte lönar sig att göra alltför komplicerade planer för en generationsväx- ling. Det viktigaste är att alla parter vet vad som har avtalats, vad som kommer att hända härnäst och vem som är ansvarig för vad. En välplanerad gene- rationsväxling kan innebära en betydande inbespa- ring för alla parter.

INFO Planerar du en generationsväxling?

KONTAKTA Metsä Groups skogsexpert och begär en fastighetsvärdering.

ATT UTVECKLA NYTT

De två veckor långa arbetsperioderna vid pro- duktionsanläggningarna och de fyra veckor långa arbetsperioderna inom skogsplantering inträffar i juni och juli. Ansökningsperioden för båda typerna av jobb är 9–27 mars 2026. Mer information finns på Metsä Groups webb- plats.

FÖLJANDE ÄGARMEDLEMMAR i Metsäliitto Osuuskunta har valts till Metsä Groups utvecklargrupp: Tero Hannonen från Laukas, Mervi Juntunen från S:t Michel, Juha Lamminsalo från Polvijärvi, Janne Lähteenmäki från Tammerfors, Rauno Numminen från Eurajoki, Anniina Paukkunen från Högfors, Tuomas Piesanen från Jyväskylä, Petri Penttinen från Joensuu, Juhana Salmenpohja från Lojo, Timo Seppälä från Kangasala, Risto Ukkonen från Rovaniemi och Minna Valkiala från Birkala.

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

nyheter i framtiden. Det här kommer oundvikligen att återspeglas i konsumenternas framtidstro. Det viktigaste är att vi i alla situationer anpassar våra kostnadsnivåer till de prisnivåer som de internatio- nella marknaderna möjliggör. På strategisk nivå är vi beredda att investera mer i de verksamheter där vi ser möjligheter till lönsam tillväxt också i framti- den”, säger Vanhanen. Besparingarna börjar uppvisa resultat

M etsä Groups jämförbara rörelseresul- tat sjönk och uppvisade en förlust på 85 miljoner euro, främst på grund av lägre försäljningspriser och högre fasta kost- nader. I juli meddelade företaget att man eftersträ- var årliga inbesparingar på 300 miljoner euro som genomförs stegvis med start 2026. ”Vi är på god väg att uppnå målet. Som läget ser ut nu kommer cirka två tredjedelar av program- mets mål att uppnås 2026. Dessutom kommer våra resultat för 2026 att stödas av den nedgång i vir- kespriserna som vi sett sedan sommaren 2025. Det här kommer att återspeglas i våra resultat efter- hand som de stämplingar som köptes före somma- ren 2025 avverkas”, säger Jussi Vanhanen , VD och

koncernchef för Metsä Group. Han säger också att ljuspunkten under 2025 var ett mycket starkt operativt kassaflöde på över en halv miljard euro. ”Det här beror främst på den målmedvetna opti- meringen av lager och annat rörelsekapital under andra halvåret. Koncernens investeringar uppgick också till drygt en halv miljard euro, så vår finansiella ställning hölls stabil. Under 2026 minskar våra inves- teringar avsevärt, eftersom den enda betydande nya investering som för närvarande pågår, Kerto LVL-fa- briken i Äänekoski, kommer att tas i drift.” År 2026 inleddes med en eskalering av den geo- politiska situationen och nya hot om tullar. ”Vi måste vara beredda på mer dramatiska

88 miljoner i vinstutdelning

plantskogsvårdsarbetena, vilket är möjligt tack vare en ny AI-applikation baserad på satellitbilder och geodata. Under 2026 kommer vi att inrätta en egen PEFC-certifieringsgrupp, till vilken våra bonusmed- lemmar och avtalskunder kan ansluta sina skogar. På så sätt får vi bättre kontroll på att certifierings- kraven verkligen uppfylls. Vi anser att inte alla aktö- rer i det nuvarande regionala systemet är tillräckligt engagerade då det gäller att uppfylla certifierings- kraven. Under 2025 skapade vi hundra nya brandmiljöer i skogar runt om i landet tillsammans med våra ägar- medlemmar. Det här är en mycket viktig åtgärd för arter som är beroende av bränd ved. Tack till alla er som bidrar till det här arbetet. Inom intressebevakningen är den mest ange- lägna frågan just nu möjliga begränsningar av avverkningar under fåglarnas häckningssäsong. Skogsbrukets aktörer har länge tagit hänsyn till fågellivet i samband med skogsbruksåtgärder. Efter ett beslut av Europeiska domstolen har dock en pro- cess för ändring av lagstiftningen inletts i Finland. Det är viktigt att vi kan säkerställa en lösning som är rimlig både för fågellivet och för vår verksamhets- miljö. Väderleken i början av året kunde inte ha varit bättre. Det har varit sträng kyla i hela landet sedan årsskiftet, vilket har inneburit utmärkta avverk- ningsförhållanden. Låt oss alla njuta av en riktig vinter och se till att sköta våra skogar så att de upp- rätthåller sin livskraft att hålla samhällets hjul i rullning. METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE föreslår att ränta betalas för år 2025 enligt följande: för medlemmarnas stadgeenliga grundandelar: 5,0 procent (5,5 år 2024), för Metsä1-tilläggsande- lar 4,5 (5,0) för A-tilläggsandelar 1,0 (2,0) och för B-tilläggsandelar 0,75 (1,0). Dessutom föreslår styrelsen att som överskottsåterbäring ska utgå 0,30 euro per kubikmeter mottaget industriellt gagnvirke av medlemmen under fyra föregående, avslutade räkenskapsperioder. Den totala föreslagna vinstutdelningen skulle uppgå till cirka 88 miljoner euro (93), varav den vinstutdelning som baseras på virkeshandeln och som ska betalas ut som överskottsåterbäring skulle utgöra cirka 17 procent.

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–12 2025

1–12 2024

1–12 2025

1–12 2024

Metsä Group

5832,9

5747,2

–84,6

203,0

2328,3

–121,0

2,2

Virkesanskaffning och skogstjänster 2578,1

1775,7

1938,6

–80,2

Träprodukter

1135,4

1152,9

72,1

103,2

Massa och sågvaror

469,0

553,9

–12,3

20,8

Kartong

2465,4

2360,1

34,0

28,4

Mjuk- och pergaminpapper

våra bästa resultat någonsin beträffande arbets- miljö, kundupplevelse och försäljning av skogs- vårdstjänster. Enligt de undersökningar som gjorts har vi det bästa ryktet bland skogsägare i branschen och är den mest eftertraktade virkeshandelspart- nern bland de stora aktörerna. Allt det här ger oss en god grund för att vidareutveckla vår verksamhet tillsammans med våra ägarmedlemmar. Trenden med sjunkande virkespriser, särskilt för massaved, har fortsatt i Finland på grund av den synnerligen dåliga lönsamheten inom industripro- duktionen. I de baltiska länderna råder det överut- bud på massavedsmarknaden och priserna ligger under finländska nivåer. Även i Sverige försvaga- des efterfrågan på massaved under andra halvåret 2025, och priserna har fallit snabbt under de senaste månaderna. Även om slutproduktmarknaden är mycket utmanande vad gäller lönsamheten, köper vi fort- farande upp alla virkessortiment som vanligt. Vi är mest intresserade av FSC-virke och granstock, sär- skilt om bestånden ligger på mark med god bärighet. Virkespriset ligger i Finland fortfarande på en god nivå om vi tittar på virkesprishistoriken. Nu är det ett bra tillfälle att sälja virke och trygga avkast- ningen på skogstillgångarna. Det ger arbetstillfällen och gynnar samtidigt det finländska näringslivet. Vi utvecklar aktivt tjänsterna för våra ägarmed- lemmar. Det senaste exemplet är naturvärdeskartan som lanserades i Metsäverkko-tjänsten. Den gör det möjligt för ägarmedlemmarna att se var de största naturvärdena finns i den egna skogen. I början av året berättade vi att vi ökar noggrannheten och transparensen i planeringen och prissättningen av

Juha Jumppanen Skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

F örra året var ett svårt år för Metsä Group som helhet. Vi hade motvind på många håll och resultatet var svagt. Å andra sidan fanns det också tecken på en positiv utveckling. Jag är mycket nöjd med att vi slog flera rekord inom virkesupphandling och skogstjänster. Vi uppnådde FSC-certifierat virke och granstock toppar vår inköpslista

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Det finns efterfrågan

på FSC-virke på marknaden, säger Aaro Möller.

FSC? Ett förvånande lätt val

N är en skogsägare börjar fundera på att med beslutsrätten, hur mycket kostar det, vilka begränsningar finns och är det förenligt med aktivt skogsbruk? ansluta sig till FSC®-certifieringen uppstår oftast en hel del frågor. Vilka är förde- larna, hur mycket ska skyddas, vad händer

Skogscertifieringen väcker frågor, men bra svar är i allmänhet lätta att hitta, säger Aaro Möller.

TEXT METSÄ GROUP FOTO MIKKO KANKAINEN

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group grundar en egen PEFC-certifierings- grupp Bolaget vill stärka PEFC:s ställning, säger Juha Jumppanen. M etsä Group grundar under år 2026 en egen TEXT METSÄ GROUP PEFC-certifieringsgrupp, till vilken Metsä- liitto Osuuskuntas bonus- och avtalsmed- lemmar kan ansluta sin skog. I inled- ningsskedet kommer vissa utvalda storkunder att ingå i gruppen, men under kommande år kommer också skogar som tillhör avtalsmedlemmar och bonusmed- lemmar i Metsäliitto Osuuskunta att tas med. “Genom att bilda en ny grupp vill vi stärka PEFC-certifieringens ställning och synlighet och ta ett allt större ansvar för att PEFC-certifieringen följs och på så sätt säkerställa tillgången till PEFC-certifierat virke för våra industrikunder också i fortsättningen”, säger skogsdirektör Juha Jumppanen på Metsä Group. Skogsägare ansluter sig vanligtvis till PEFC-certifie- ringen genom en grupp som bildats för ändamålet. Alla medlemmar i gruppen förbinder sig då att följa certifie- ringskraven. Att organisera sig i en certifieringsgrupp gör det lättare för små, privata skogsägare att ansluta sig, eftersom det minskar den administrativa bördan. Ägarmedlemmarna i Metsä Group har under de senaste åren kunnat ansluta sig till den regionala gruppcertifieringen via Metsä Group. ”Anledningen till att vi grundar en egen PEFC-grupp beror också på att vi anser att det i det nuvarande regi- onala systemet finns enstaka aktörer som inte är till- räckligt engagerade för att uppfylla certifieringskraven och åtgärda de brister som upptäcks. Vi vill hålla saken i egna händer.” Metsä Group erbjuder också sina avtalskunder möj- lighet att ansluta sig till ett annat centralt skogscerti- fieringssystem, nämligen FSC-certifieringen. Samma skogsfastighet kan ingå i båda certifieringssystemen. Och om man vill ha en ännu högre naturvårdsnivå kan skötselmodellen Metsä Group Plus tillämpas vid enskilda virkesaffärer. Den här modellen innebär att fler naturvårdsträd och konstgjorda högstubbar läm- nas än vad som är normal skogsvårdspraxis idag. Metsä Group betalar ett tillägg för virke som köps från certifierade skogar. FSC-certifierat virke håller ett betydligt högre pris än PEFC-certifierat virke. Vid de virkesaffärer där Metsä Group Plus tillämpas betalas utöver certifieringstillägget en extra bonus per hektar. Metsä Group är en av de största aktörerna inom skogssektorn i Finland. ”Därför anser vi att det är särskilt viktigt att vår verksamhet baseras på en hållbar skötsel och använd- ning av skogen. Återförsäljare och slutanvändare av skogsindustrins produkter är också alltmer intresse- rade av virkets ursprung och av hållbart skogsbruk och hänsyn till biologisk mångfald i skogsbruket”, säger Jumppanen.

Aaro Möller och skogsägaren Juha Kaikkonen besökte ett FSC-objekt i Heinola.

Metsä Groups skogsexpert Aaro Möller säger att det oftast går att hitta bra svar på frågor av det här slaget. Han anser att FSC och effektivt skogsbruk inte utesluter varandra. ”Vi identifierar de områden och objekt som behö- ver skyddas eller behandlas med specialmetoder och fokuserar på ekonomin på andra områden.” Möller säger att det är enklare att ansluta sig än många tror. De skyddskrav som certifieringen inne- bär kan uppfyllas nästan utan att det märks. ”Många skogsägare har områden som omfattas av ”tyst skydd”, såsom stränder och särskilt viktiga livsmiljöer som ofta uppfyller kraven för certifiering. Genom FSC får skogsägaren ett sätt att också dra ekonomisk nytta av de här områdena.” Han hänvisar till FSC-certifieringskravet att minst fem procent av skogsarealen måste vara per- manent undantagen från skogsbruket. Det här inkluderar till exempel områden som skyddas av lag, såsom strandzoner. Om det inte finns tillräck- ligt med sådana områden erbjuder Metsä Group sina avtalskunder Naturobjektstjänsten som kan använ- das för att uppfylla kravet. ”FSC:s inverkan konkretiseras för skogsägaren när skogsbruksplanen FSC-anpassats och presen- terats.”

Möller påpekar att det finns en efterfrågan på FSC-virke på marknaden. Detta innebär att priset på FSC-virket stiger – Metsä Group betalar till exempel en FSC-tillägg för det virke som man köper. Samti- digt gynnas också skogsnaturen. Det är viktigt att skogsägare funderar över sina egna mål. Det är väl värt att sätta sig in i FSC-krite- rierna för att se hur väl de stämmer överens med de egna tankarna kring skogsbruket. Om man sedan ansluter sig till FSC via Metsä Group är kostnaderna låga, säger Möller. ”Den enda kostnaden för att ansluta sig till FSC-certifieringssystemet är en eventuell ny skogs- bruksplan eller en uppdatering av den befintliga, eftersom skogsdata måste vara uppdaterade för att man ska kunna ansluta sig.” Skogsägarna är enligt Möller mer positiva till FSC än tidigare, vilket framgår av att FSC-arealen stän- digt växer. ”Min erfarenhet är att bättre information, prak- tisk erfarenhet och gott samarbete har bidragit mest till att förbättra attityderna.” FSC-C111942

1/26

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Skynda långsamt i stormdrabbad skog Om en storm drabbar skogen på vintern ska man inte ha onödigt bråttom: skadan är redan skedd.

TEXT KRISTA KIMMO FOTO TOMI HIRVINEN LEHTIKUVA

N är en katastrof drabbar den egna skogen är det första man gör att gå ut och se vad som har hänt. En noggrann bedömning av skadornas omfattning gör det lättare att planera vidare åtgär- der, men man ska inte äventyra sin egen hälsa och säkerhet, säger Tobias Käld , distriktschef på Metsä Group i Vasa. ”Var särskilt försiktig när du rör dig i områden som drabbats av stormska- dor. Farliga områden är

bland annat trädstammar med spänningar, rotvältor och avbrutna toppar eller grenar som sitter kvar i träd- kronorna.” Han rekommenderar

TITTA PÅ WEBBINARIET OM STORM- SKADOR HÄR

skogsägare att använda säkerhetsutrustning som hjälm med hakrem, ögon- skydd, varselkläder, första hjälpen-kit och en 112-app installerad på sin telefon när de arbetar i stormska- dade områden. ”Ta om möjligt med dig en bekant till skogen”, råder Käld. Janne Muhonen, distriktschef på Metsä Group i Seinäjoki, säger att det är en bra idé att kontakta den egna skogsexperten när man har fått en uppfattning om skadornas omfattning och vet vilken typ av vir- kesförsäljning som är aktuell. ”Om du inte får tag på din skogsexpert, lämna en återuppringningsbegäran. Vi kontaktar alla som har lämnat sina kontaktuppgifter. Om skadeområdet är omfattande, som i fallet med stormen Hannes, flyt- tar vi personal från andra områden för att hjälpa till. Därför kan du få ett återuppringningssamtal från någon annan än din egen skogsexpert.” Vid virkesaffärer som berör stormskadade objekt prioriterar Metsä Group ägarmedlemmar som har ett skogsvårdsavtal eller ett medlemsförmånsavtal. I vilken ordning avverkningarna utförs är också bero- ende av hur snabbt virkeskvaliteten börja sjunka när vädret blir varmare.

Röjsåg gick till Ylikiiminki BLAND DEM SOM deltog i Metsä Groups kundundersökning lottades även i år ut en röjsåg. Den vanns av skogsförbundet Antti och Matti Kaveri från Yli- kiiminki i Norra Österbotten. Priset var en glad överrask- ning för bröderna, eftersom de sköter sina skogar flitigt. Förra året gjorde de ungskogsvård på ett område om 13–14 hektar, och för den kommande sommaren planeras omkring tio hektar sköt- selarbete.

Kom ihåg att uppdatera dina uppgifter HÅLL DIG UPPDATERAD om Metsä Groups evenemang, kampan- jer och förmåner för ägarmed- lemmar. Se till att Metsä Group har din e-postadress och att du har gett bolaget tillstånd att skicka infor- mation om evenemang, kam- panjer och medlemsförmåner till dig. Du kan enkelt uppdatera dina medlemsuppgifter på mets- averkko.fi eller genom att skicka ett e-postmeddelande till jasen- palvelut@metsagroup.com.

VI ÄR OCKSÅ PÅ SOCIALA MEDIER

VÅR KUNDBETJÄNING KAN NÅS

SKOGSEXTRA

UTGES AV METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Chefredaktör: Tomi Salo tomi.salo@metsagroup.com

Facebook: Metsä palvelee Instagram: @metsagroupvasa

må–fre på svenska kl. 9–15 010 7770 jasenpalvelut@metsagroup.com

Redaktionschef: Ilkka Luukkonen ilkka.luukkonen@metsagroup.com Redaktionens postadress: PB 10, 02020 METSÄ Textöversättning: Romi Rancken Layout: Tipos Ab

Chat-tjänst erbjuds på:

www.metsagroup.com/virkesanskaffning och www.metsaverkko.fi/sv

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12