Skogsextra 3 - 2025

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Restaurering i stället för avverkning Jere Heikkinen skyddade ett torvmarksekosystem på sin hemgård i Sotkamo. Samtidigt genomfördes en restaurering.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIIKA MANNINEN

LEDARE

B revet från NTM-centralen kom som en överraskning. Skogsägaren Jere Heik- kinen hade planerat avverkning på sin hemgårds marker i Laakajärvi i Sot- kamo, och hade redan lämnat in en anmälan om användning av skog när det blev avbrott i pla- nerna. “Enligt NTM-centralen finns det värdefulla torv- marksarter i området. Det hade jag ingen aning om”, berättar Heikkinen. Det område inom vilket Heikkinen planerade att utföra avverkningen omfattade totalt ca 70 hektar, inkluderande öppna torvmarker i naturtillstånd, dikade myrar, tjärnar och skogsholmar. ELY-centra- len föreslog att området skulle skyddas genom livs- miljöprogrammet Helmi, eftersom den planerade avverkningen låg i ett område där man föreslagit komplettering av myrskyddsprogrammet. ”Det var frågan om ett förslag. De värdefulla torv- markväxterna fanns på den öppna torvmarken som jag ändå inte hade tänkt röra, så om jag skulle ha velat kunde jag ha utfört avverkningen.” Det aktiva skogsbruket i området hade varit mini- malt, och på större delen av arealen hade man inte avverkat på mer än 60 år. Förutom den orörda torv- marksnaturen har området skogsholmar som befin- ner sig nära naturtillstånd, spelplatser för orre och tjäder samt många olika fågelarter. “Det är ovanligt med ett livskraftigt bestånd av ripa i höjd av Sotkamo”, säger Heikkinen. Heikkinens farfar hade försökt skydda området redan för 20 år sedan eftersom han tyckte att områ- dets naturvärden var betydande och att det var svårt att använda skogen för virkesproduktion. HEIKKINEN TÄNKTE länge på saken. Det svåraste var att svälja den ekonomiska förlusten, eftersom anbudet han fick inte motsvarade beståndets fak- tiska virkesvärde. ”Vi talar om några tiotusentals euro. Jag funde- rade faktiskt på det ända tills kontraktet behövde skrivas under.” Så småningom beslutade sig Heikkinen för skydd. Heikkinen och en expert från NTM besökte området och NTM gjorde upp en restaureringsplan. Dikeslinjerna skulle huggas upp på vintern och proppas på hösten efter häckningssäsongen. Skogs- holmarna skulle inte röras.

Världshandelns sorger och glädjeämnen

Heikkinen godkände planen och avverkningen genomfördes vintern 2024. I samma veva lades en fastighet bestående cirka 33 hektar moskog, bäck- stränder och dikad myr ut för försäljning invid Heik- kinens hemgård. ”Området utgjorde en gång i tiden en del av vår gård, och jag hade försökt köpa det tidigare. När möj- ligheten nu erbjöds, tog jag vara på den.” Heikkinen föreslog för NTM-centralen att cirka 13 hektar av området skulle kunna inkluderas i natur- skyddshelheten. ”De behövde inte tänka länge på saken, för ju bättre ju större en helhet är, desto bättre ur restaure- ringssynpunkt.” EFTERSOM ERSÄTTNINGEN enligt Helmi-program- met bestäms av virkesförrådet, kom man överens om att Heikkinen före skyddsavtalet trädde i kraft skulle få utföra en restaureringsavverkning på skif- tet i enligt med NTM-centralens instruktioner. På så sätt skulle staten ha mindre kostnader för res- taureringen och Heikkinen skulle få intäkter från virkesförsäljningen. Men det viktigaste kriteriet för avlägsnandet av träden var ändå det ekolo- giskt behovet. Vid avverkningen återskapades ett mer naturligt trädbestånd på området. Samtidigt minskade avdunstningen och landskapet blev mer öppet. Samtidigt kom man överens om att man kunde utföra en restaureringsavverkning i ett tidigare skyddat område i enlighet med NTM-centralens riktlinjer, som också skulle omfatta röjning av diken från träd som hindrar proppningen av dikena. “Eftersom det fanns ett behov att ta bort träd i skyddsområdet som en skötselåtgärd, hade jag som skogsägare rätt att utnyttja virket upp till en volym som motsvarar avverkning för husbehov”, berättar Heikkinen. Restaureringsavverkning i ett skyddsområde krä- ver undantagstillstånd. Heikkinen behövde också lämna in en separat anmälan om användning av skog till Skogscentralen för det berörda området så att förnyelseskyldigheten efter avverkningen inte skulle träda i kraft. AVVERKNINGEN GENOMFÖRDES i enlighet med skötselmodellen Metsä Group Plus. De tidigare öppna mossarna som nu blivit

M etsä Group är ett av de finländska före- tag som har dragit mest nytta av globali- seringen. All vår produktion sker i Europa – främst i Finland – men en tredjedel av vår försäljning går till länder utanför Europa. Metsä Groups tillväxt under de senaste 10–20 åren har till stor del baserats på möjligheten att sälja effektivt pro- ducerade, högklassiga produkter till Asien och Norda- merika. Den här försäljningen har gynnat såväl våra anställda, skogsägarna och det omgivande samhället. I slutet av juli presenterade vi ett mycket svagt finansiellt resultat. De främsta orsakerna hittas också nu i fjärran länder – i Kina och Nordamerika. Kinas för- säljning till USA stannade upp, vilket betydde att våra kunder gjorde mindre inköp. Den ökad konkurren- sen ledde till fallande priser, särskilt på massamark- naden. Våra kunder i Nordamerika blev å andra sidan skrämda av de tullar som införts för europeisk produk- tion och beställde färre produkter av oss än tidigare. En del av nedgången kan vara tillfällig, men till en del också permanent. Attityderna till världshandeln har förändrats i många länder. Tidigare trodde man att frihandel skulle skapa välfärd för alla, medan man nu opererar allt närmare hemmabasen. Det känns riska- belt att göra sig beroende av en leverantör någonstans i fjärran. Vad kan vi då göra? Kostnadskonkurrens är alltid en bra medicin. Våra fabriker är huvudsakligen i gott skick, men nu måste vi fokusera på att trimma icke-vä- sentliga utgifter. Alla företag utvecklar med tiden en praxis för sin verksamhet som det kan vara bra att ifrågasätta då och då. Det här är en lämplig tid för oss att modigt överväga var vi kan agera mer effektivt. I år och nästa år kommer två nya fabriker att färdig- ställas för Metsä Group: en mjukpappersfabrik i Sverige och en Kerto LVL-anläggning i Äänekoski. Huvudmark- naden för dem är lämpligt nog i Europa just nu.

Jussi Vanhanen VD, koncernchef Metsä Group