Skogsextra 3 - 2025

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Skogsägare Jere Heikkinen arbetar vid Metsä Groups virkesanskaffning och skogstjänster i Kajanas anskaffningsdistrikt.

trädbevuxna på grund av dikningen höggs kala så att de småningom kan återgå till naturtillstånd. På myrarna med gles tallskog utfördes plockhuggning, men på skogsholmarna vidtogs inga åtgärder. Natur- vårdsträd och konstgjorda högstubbar lämnades också i området. NTM-centralens tjänsteman bedömde att det kommer att bli vanligare med avverkning före skyd- det träder i kraft, som en operativ modell. “Det ger en vettigare lösning för alla parter. Res- taureringen är lättare att utföra om virket drivits ut. Förutom ersättningen för skyddet får markägaren inkomster och industrin får virke”, säger Heikkinen. Ersättningen från Helmi-programmet beta- las till markägaren som en klumpsumma, och den utgör skattefri inkomst som inte behöver redovisas i skogsdeklarationen. ”Pengarna kom ungefär en månad efter under- tecknandet av skyddsavtalet. Den enda som frågade något var banken, som ville veta varifrån pengarna kom”, skrattar Heikkinen. När de sista dikena proppats i höst lämnas områ- det så att det kan återgå till naturtillstånd. Vatten- hushållningen förändras småningom efterhand och

FLYGBILDER SOM VÄGLEDNING SUVI SCHRODERUS OCH RIKU ELFVING, EXPER- TERNA vid NTM-centralen i Kajanaland använde flygbilder från 1950-talet. ”Flygbilderna hjälpte oss att se var torvmarken hade varit öppen vid den tiden och var den var träd- bevuxen. Målet var att återställa området så nära dess ursprungliga tillstånd som möjligt, berättar Schroderus. Från de områden där det på bilderna var öppen torvmark togs träden bort. Landskapsträd, grova björkar och gamla torrfuror lämnades, och de träd- bevuxna skogsholmarna avgränsades utanför mängden ytvatten ökar. ”På karga marker är den här förändringen lång- sam och sker inte under min livstid. Men om man jämför med gamla flygbilder från 1950-talets kan man se hurdant landskapet småningom kommer att bli.”

avverkningen. Restaureringen fortsätter nästa höst, då dikena ska proppas. Samtliga diken inne i området ska proppas, men rådikena lämnas öppna så att inte de intilliggande fastigheterna får problem med vattnet. ”Sedan börjar grundvattnet i området att stiga, och den naturliga försumpningen fortsätter. För- ändringen i växtligheten är ganska långsam, men bland annat fågelbeståndet kan reagera snabbt”, säger Elfving.