Skogsextra 3 - 2025

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 3/2025 SKOGSEXTRA

En ledare för den nya tiden

Vår värld genomgår nu ett svårt skede, men vi ser en ljusning, säger Jussi Vanhanen. s. 2

SKOGSÄGARE VALDE ATT SKYDDA SKOG I SOTKAMO s.4

MER FSC-VIRKE BEHÖVS s.6

ESA KAIKKONENS NYCKLAR TILL FRAMGÅNG INOM KARTONGBRANSCHEN s. 10

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

De två viktigaste naturresurserna i Finland är hjärnan och skogen, säger Jussi Vanhanen.

Kapital- förvaltare Metsä Group betjänar å ena sidan sina kunder och å andra sidan sina ägarmedlemmar. Utvecklingen av värdet på ägarmedlemmarnas skogstillgångar är Metsä Groups centrala uppgift, säger Jussi Vanhanen, bolagets nya VD och koncernchef.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO MIKA NUORVA

J ussi Vanhanen började sitt jobb som kon- cernchef för Metsä Group i en svår tid: USA hade just slagit till mot Iran, kriget i Ukraina pågick för fjärde året i följd och handelsförbindelserna mellan världens länder sökte sig nya former. Under somma- ren har läget inte förbättrats särskilt mycket. Allt detta påverkar Metsä Group, vars vinstska- pande förmåga beror på den allmänna ekonomiska situationen och människors förväntningar på fram- tiden. Vanhanen vill ändå vara optimist. Han konsta- terar att om man ser på världens utveckling på lång sikt, kan man förvänta sig bättre tider. ”På kort sikt överväger det negativa, det kan man inte förneka. Men trots det har ekonomin alltid gått framåt.” VANHANEN HAR en lång karriär inom skogsindu- strin bakom sig. Metsä Group har blivit särskilt bekant de senaste åren, eftersom han var styrelse- ledamot i bolaget från 2022 fram till sin utnämning till koncernchef under våren. Vanhanen säger att Metsä Group fungerar som en kapitalförvaltare: För det första köper bolaget upp virke av sina ägare, det vill säga ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta. För det andra skapar Metsä Group ett mervärde för virket så att ränta kan beta- las på medlemmarnas andelskapital och tilläggspla- ceringar. För det tredje stöder företaget skogsägarna genom olika skogstjänster för att säkerställa att vär- det av deras skogsinnehav bibehålls och skogarna är så livskraftiga som möjligt också i framtiden. “Vår ägarbas är mångfacetterad och det finns mer än ett sätt att tänka kring hur skogsinnehavet ska förvaltas. Det här gör jobbet utmanande, men intressant.” Vanhanen bedömer att medlemmarna i Metsä- liitto främst är framåtblickande skogsägare som kan tänka mångsidigt. Han lärde känna dem när han

satt i Metsäliittos styrelse, och han berättar att han lärde sig mycket om skogsvård vid distriktskommit- téernas möten. Metsä Groups moderbolag, Metsäliitto, grun- dades för 91 år sedan och har, förutom de allra för- sta åren, verkat som ett andelslag. Då och då hör man i offentligheten att andelslagen hör till det för- flutna och att aktiebolag är bättre anpassade till den moderna världen. Vanhanen anser tvärtom att andelslaget inte bara representerar nuet utan också framtiden. ”Unga människor är framtidsinriktade och vär- desätter en gemenskapskultur. Ett andelslag, om något, är en företagsstruktur som baserar sig på gemenskap.” Han hoppas att allt yngre skogsägare ska bli intresserade av skogsvård och också av Metsäliitto. Det finns dock ett hinder på vägen som kan vara svårt att övervinna: skogen erhålls ofta genom arv, vilket innebär att den nya ägaren till skogen ofta redan är sextio år gammal. Vanhanen tror ändå att de tankemönster som formats i ung ålder bibehålls. ”Dagens ungdomar uppnår också de någon gång sextioårsåldern, och viljan att tänka via gemenska- per förändras knappast.” METSÄ GROUPS RESULTAT under det första halv- året var svagt, vilket är anledningen till att bolaget har startat ett resultatförbättringsprogram. Förra gången företaget uppvisade ett liknande resultat var 2009, när den globala finanskrisen skakade ekonomierna överallt. Bolaget befinner sig nu i ett helt annat skick än för 16 år sedan. Då var bolaget tvunget att ödmjukt be banken om pengar, men nu är balansräkningen stark och skuldsättningen är måttlig trots att bolaget gjorde stora investeringar under den tidigare koncernchefen Ilkka Hämälä . Det finns tre orsaker till den svåra situationen, alla externa. För det första skapar kriget i Ukraina osäkerhet,

och under sina första år orsakade kriget en snabb global inflation. ”För våra ägare är situationen bra eftersom pri- set på virke är högt. Men vi borde kunna ge dem mer mervärde än vad virkeshandeln erbjuder”, konstate- rar Vanhanen. Återuppbyggnaden av Ukraina, som vi hoppas kan inledas snart, skulle kunna skapa en ökad efter- frågan på byggnadsmaterial. Det är dock osäkert vem som kommer att betala för byggandet, påpekar Vanhanen. För det andra bromsar de tariffer som Washing- ton har introducerat exporten till USA, som är en viktig marknad för kartongbolaget Metsä Board. För det tredje minskar dispyterna mellan USA och Kina efterfrågan på massa i Kina, som är en viktig mark- nad för massaföretaget Metsä Fibre. Kineserna köper finländsk massa och gör förpackningar av den, i vilka bl.a. produkter som köpts i nätbutiker sänds till USA. Handelskriget har minskat den här handeln, vilket minskar efterfrågan på massa. Även om de akuta kriserna skulle lösas och han- delsavtal ingås, kan företagen förbli misstänk- samma och befara att spelreglerna snart kommer att

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

INFO Ny ledningsgrupp

Metsä Groups ledningsgrupp utökades i början av juli. I den nya ledningsgruppen sitter

JUSSI VANHANEN VD och koncernchef JAAKKO ANTTILA koncernens operativa chef WILHELM WOLFF direktör, strategi och investe- ringar TOMI SALO direktör, intressentrelationer MIIKA AROLA chefsjurist, Metsä Group PERTTI HIETANIEMI personalchef, Metsä Group VESA-PEKKA TAKALA finansdirektör, Metsä Group JUHA JUMPPANEN skogsdirektör, Metsä Group ESA KAIKKONEN VD, Metsä Board ISMO NOUSIAINEN VD, Metsä Fibre SARI PAJARI-SEDERHOLM VD, Metsä Tissue Jaakko Anttilas efterträdare som affärsdirektör för Metsä Wood utses senare. JUHA PILLI-SIHVOLA , affärsdirektör, Metsä Wood, är tillförordnad direk- tör för affärsområdet.

På lång sikt är den största frågan inte ekonomin, utan klimatförändringen.

långsamt förändras. Det här studeras som bäst och diskuteras också med skogsägare, säger Vanhanen. ”Det vi vet med säkerhet är att det lönar sig att satsa på flera olika trädslag. Det fungerar som en försäkring och skyddar skogen på många sätt. Effek- terna av klimatförändringarna är oförutsägbara, men när det finns många trädslag i skogen är det lättare att förbereda dig för dem.” VANHANEN SÄGER att han är nyfiken av naturen. Han är intresserad av människor och lyssnar gärna på folks tankar. Han tänker ofta högt och testar sina egna idéer. ”Man både får och bör utmana mig”, säger han ofta. Innan han tillträdde som koncernchef besökte Vanhanen flera av Metsä Groups fabriksanlägg- ningar. Han intervjuade personligen hundra anställda och gjorde en enkät till alla anställda om vad de förväntar sig av bolaget. Resultatet visade att till det som man vill bibehålla hör bolagets vär- deringar, starka rötter och sättet att utveckla skogs- vårdsmetoderna. Personalen önskade också att de interna funktionerna i bolagets kunde förenklas. Vanhanen säger att han vill att bolaget ska vara mer kundorienterat, det vill säga tänka på vad kun- derna behöver. För detta hoppas han på idéer från de anställda; Vanhanen har för avsikt att delegera mer än tidigare, det vill säga dela såväl arbete som ansvar. Hans ledstjärna är den kinesiska filosofen Lao Tses konstaterande, som på svenska lyder: “Den bästa ledaren är sådan att folk knappt vet att han finns. När hans arbete är gjort och hans mål uppnådda, kommer människorna att säga: ’vi gjorde det själva’.”

ändras igen. Det här minskar den ekonomiska akti- viteten. Vanhanen ser ändå positiva tecken. Den tyska förbundsdagen har t.ex. lättat skuldbromsen, vilket gör det möjligt för den tyska staten att investera mer. Detta kommer att stimulera hela den europeiska ekonomin. Också närmare finns det ljuspunkter: Metsä Groups laminerade träprodukter säljer bra, även om byggandet annars upplever en stagnationsfas. Bola- get bygger för närvarande en ny fabrik för lamine- rade träprodukter i Äänekoski. ”Det är en viktig investering. Metsä Groups huvudfokus ligger fortfarande på massa och kar- tong, men allt mer uppmärksamhet måste ägnas åt träbyggandet. Jag hoppas att investeringarna inom det här produktsegmentet kan fortsätta”, fortsätter Vanhanen. Nya produkter planeras också, viktiga projekt har varit textilfibern Kuura och förpackningsprodukten Muoto. ”Vi har investerat mycket i produktutveckling, nu måste fokus flyttas till att hitta och kommersiali- sera rätt affärsmodell.”

Han tillägger att utvecklingen av nya produkter är långsam och att om tio år kommer större delen av företagets omsättning fortsättningsvis att komma från de nuvarande produkterna. Detta dikteras redan av det faktum att skogsindustrifabrikernas livscykel kan räknas i decennier, vilket gör att pro- duktionsstrukturen förändras långsamt. SKOGSÄGAREN BEHÖVER INTE förlora sin natt- sömn. Vanhanen förutspår att efterfrågan på tim- mer och massaved inte kommer att försvinna. ”På lång sikt är den största frågan inte ekonomin, utan klimatförändringen. Den syns redan på olika sätt. Bland annat har insektskadorna ökat, särskilt i södra Finland, och kanske i framtiden också längre norrut. Å andra sidan kan man se det så att de fin- ländska skogarnas läge i förhållande till klimatför- ändringen kan höra till de bästa i världen.” Förutom nackdelarna finns det också positiva aspekter, eftersom träden växer snabbare när klima- tet blir varmare. På grund av den höga osäkerhetsni- vån är det ändå svårt att förutsäga förhållandet mel- lan fördelar och nackdelar. En möjlig utveckling är att trädslagsfördelningen

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Restaurering i stället för avverkning Jere Heikkinen skyddade ett torvmarksekosystem på sin hemgård i Sotkamo. Samtidigt genomfördes en restaurering.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO MIIKA MANNINEN

LEDARE

B revet från NTM-centralen kom som en överraskning. Skogsägaren Jere Heik- kinen hade planerat avverkning på sin hemgårds marker i Laakajärvi i Sot- kamo, och hade redan lämnat in en anmälan om användning av skog när det blev avbrott i pla- nerna. “Enligt NTM-centralen finns det värdefulla torv- marksarter i området. Det hade jag ingen aning om”, berättar Heikkinen. Det område inom vilket Heikkinen planerade att utföra avverkningen omfattade totalt ca 70 hektar, inkluderande öppna torvmarker i naturtillstånd, dikade myrar, tjärnar och skogsholmar. ELY-centra- len föreslog att området skulle skyddas genom livs- miljöprogrammet Helmi, eftersom den planerade avverkningen låg i ett område där man föreslagit komplettering av myrskyddsprogrammet. ”Det var frågan om ett förslag. De värdefulla torv- markväxterna fanns på den öppna torvmarken som jag ändå inte hade tänkt röra, så om jag skulle ha velat kunde jag ha utfört avverkningen.” Det aktiva skogsbruket i området hade varit mini- malt, och på större delen av arealen hade man inte avverkat på mer än 60 år. Förutom den orörda torv- marksnaturen har området skogsholmar som befin- ner sig nära naturtillstånd, spelplatser för orre och tjäder samt många olika fågelarter. “Det är ovanligt med ett livskraftigt bestånd av ripa i höjd av Sotkamo”, säger Heikkinen. Heikkinens farfar hade försökt skydda området redan för 20 år sedan eftersom han tyckte att områ- dets naturvärden var betydande och att det var svårt att använda skogen för virkesproduktion. HEIKKINEN TÄNKTE länge på saken. Det svåraste var att svälja den ekonomiska förlusten, eftersom anbudet han fick inte motsvarade beståndets fak- tiska virkesvärde. ”Vi talar om några tiotusentals euro. Jag funde- rade faktiskt på det ända tills kontraktet behövde skrivas under.” Så småningom beslutade sig Heikkinen för skydd. Heikkinen och en expert från NTM besökte området och NTM gjorde upp en restaureringsplan. Dikeslinjerna skulle huggas upp på vintern och proppas på hösten efter häckningssäsongen. Skogs- holmarna skulle inte röras.

Världshandelns sorger och glädjeämnen

Heikkinen godkände planen och avverkningen genomfördes vintern 2024. I samma veva lades en fastighet bestående cirka 33 hektar moskog, bäck- stränder och dikad myr ut för försäljning invid Heik- kinens hemgård. ”Området utgjorde en gång i tiden en del av vår gård, och jag hade försökt köpa det tidigare. När möj- ligheten nu erbjöds, tog jag vara på den.” Heikkinen föreslog för NTM-centralen att cirka 13 hektar av området skulle kunna inkluderas i natur- skyddshelheten. ”De behövde inte tänka länge på saken, för ju bättre ju större en helhet är, desto bättre ur restaure- ringssynpunkt.” EFTERSOM ERSÄTTNINGEN enligt Helmi-program- met bestäms av virkesförrådet, kom man överens om att Heikkinen före skyddsavtalet trädde i kraft skulle få utföra en restaureringsavverkning på skif- tet i enligt med NTM-centralens instruktioner. På så sätt skulle staten ha mindre kostnader för res- taureringen och Heikkinen skulle få intäkter från virkesförsäljningen. Men det viktigaste kriteriet för avlägsnandet av träden var ändå det ekolo- giskt behovet. Vid avverkningen återskapades ett mer naturligt trädbestånd på området. Samtidigt minskade avdunstningen och landskapet blev mer öppet. Samtidigt kom man överens om att man kunde utföra en restaureringsavverkning i ett tidigare skyddat område i enlighet med NTM-centralens riktlinjer, som också skulle omfatta röjning av diken från träd som hindrar proppningen av dikena. “Eftersom det fanns ett behov att ta bort träd i skyddsområdet som en skötselåtgärd, hade jag som skogsägare rätt att utnyttja virket upp till en volym som motsvarar avverkning för husbehov”, berättar Heikkinen. Restaureringsavverkning i ett skyddsområde krä- ver undantagstillstånd. Heikkinen behövde också lämna in en separat anmälan om användning av skog till Skogscentralen för det berörda området så att förnyelseskyldigheten efter avverkningen inte skulle träda i kraft. AVVERKNINGEN GENOMFÖRDES i enlighet med skötselmodellen Metsä Group Plus. De tidigare öppna mossarna som nu blivit

M etsä Group är ett av de finländska före- tag som har dragit mest nytta av globali- seringen. All vår produktion sker i Europa – främst i Finland – men en tredjedel av vår försäljning går till länder utanför Europa. Metsä Groups tillväxt under de senaste 10–20 åren har till stor del baserats på möjligheten att sälja effektivt pro- ducerade, högklassiga produkter till Asien och Norda- merika. Den här försäljningen har gynnat såväl våra anställda, skogsägarna och det omgivande samhället. I slutet av juli presenterade vi ett mycket svagt finansiellt resultat. De främsta orsakerna hittas också nu i fjärran länder – i Kina och Nordamerika. Kinas för- säljning till USA stannade upp, vilket betydde att våra kunder gjorde mindre inköp. Den ökad konkurren- sen ledde till fallande priser, särskilt på massamark- naden. Våra kunder i Nordamerika blev å andra sidan skrämda av de tullar som införts för europeisk produk- tion och beställde färre produkter av oss än tidigare. En del av nedgången kan vara tillfällig, men till en del också permanent. Attityderna till världshandeln har förändrats i många länder. Tidigare trodde man att frihandel skulle skapa välfärd för alla, medan man nu opererar allt närmare hemmabasen. Det känns riska- belt att göra sig beroende av en leverantör någonstans i fjärran. Vad kan vi då göra? Kostnadskonkurrens är alltid en bra medicin. Våra fabriker är huvudsakligen i gott skick, men nu måste vi fokusera på att trimma icke-vä- sentliga utgifter. Alla företag utvecklar med tiden en praxis för sin verksamhet som det kan vara bra att ifrågasätta då och då. Det här är en lämplig tid för oss att modigt överväga var vi kan agera mer effektivt. I år och nästa år kommer två nya fabriker att färdig- ställas för Metsä Group: en mjukpappersfabrik i Sverige och en Kerto LVL-anläggning i Äänekoski. Huvudmark- naden för dem är lämpligt nog i Europa just nu.

Jussi Vanhanen VD, koncernchef Metsä Group

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Skogsägare Jere Heikkinen arbetar vid Metsä Groups virkesanskaffning och skogstjänster i Kajanas anskaffningsdistrikt.

trädbevuxna på grund av dikningen höggs kala så att de småningom kan återgå till naturtillstånd. På myrarna med gles tallskog utfördes plockhuggning, men på skogsholmarna vidtogs inga åtgärder. Natur- vårdsträd och konstgjorda högstubbar lämnades också i området. NTM-centralens tjänsteman bedömde att det kommer att bli vanligare med avverkning före skyd- det träder i kraft, som en operativ modell. “Det ger en vettigare lösning för alla parter. Res- taureringen är lättare att utföra om virket drivits ut. Förutom ersättningen för skyddet får markägaren inkomster och industrin får virke”, säger Heikkinen. Ersättningen från Helmi-programmet beta- las till markägaren som en klumpsumma, och den utgör skattefri inkomst som inte behöver redovisas i skogsdeklarationen. ”Pengarna kom ungefär en månad efter under- tecknandet av skyddsavtalet. Den enda som frågade något var banken, som ville veta varifrån pengarna kom”, skrattar Heikkinen. När de sista dikena proppats i höst lämnas områ- det så att det kan återgå till naturtillstånd. Vatten- hushållningen förändras småningom efterhand och

FLYGBILDER SOM VÄGLEDNING SUVI SCHRODERUS OCH RIKU ELFVING, EXPER- TERNA vid NTM-centralen i Kajanaland använde flygbilder från 1950-talet. ”Flygbilderna hjälpte oss att se var torvmarken hade varit öppen vid den tiden och var den var träd- bevuxen. Målet var att återställa området så nära dess ursprungliga tillstånd som möjligt, berättar Schroderus. Från de områden där det på bilderna var öppen torvmark togs träden bort. Landskapsträd, grova björkar och gamla torrfuror lämnades, och de träd- bevuxna skogsholmarna avgränsades utanför mängden ytvatten ökar. ”På karga marker är den här förändringen lång- sam och sker inte under min livstid. Men om man jämför med gamla flygbilder från 1950-talets kan man se hurdant landskapet småningom kommer att bli.”

avverkningen. Restaureringen fortsätter nästa höst, då dikena ska proppas. Samtliga diken inne i området ska proppas, men rådikena lämnas öppna så att inte de intilliggande fastigheterna får problem med vattnet. ”Sedan börjar grundvattnet i området att stiga, och den naturliga försumpningen fortsätter. För- ändringen i växtligheten är ganska långsam, men bland annat fågelbeståndet kan reagera snabbt”, säger Elfving.

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

I Brasiliens FSC-certifierade skogar plockas träden ut ett och ett, men det handlar då ofta om enorma stammar.

I mars förra året satt FSC®-chefen Janne Näräkkä i Sao Paulo, Brasilien, på ett möte med styrelsen för det internationella FSC. Efter mötet tog han sig en läcker, lokalt producerad nötköttsbiff. Nästa dag flög han till Porto Velho i västra Brasilien och körde bil i några timmar i regnskogen - eller vad som fanns kvar av den. Under åren hade skogen avverkats så långt ögat kan nå, än för boskapsskötsel, än genom olagliga avverkningar. Där skogen en gång stått odlades också soja, och oändliga långtradarköer transpor- terade soja till hamnarna därifrån den skeppas till Kina. Omfattningen av avskogningen blev kristallklar för Näräkkä. Brasilianskt nötkött har inte smakat sedan den resan, och soja känns inte heller bra. Att bekämpa avskogningen i Brasilien är svårt och regeringen har inte hittat medel eller vilja att göra det. Ett effektivt sätt är ändå skaffa ett FSC-cer- tifikat för skogen, ett certifikat som utvecklades för över 30 år sedan just för att bekämpa avskogningen i tropikerna. I Brasilien arrenderar staten ut sina egna naturskogar till privata företag, samtidigt som man ställer strikta villkor för behandlingen av skog- arna. Villkoren gör det lätt för företaget att få ett FSC-certifikat. FSC öppnar upp världsmarknaden för virket och garanterar ett bättre pris. Samtidigt bibehålls skogstäcket, eftersom det från de FSC-cer- tifierade skogarna endast får avverkas ett fåtal träd åt gången. “I Brasilien är det ett faktum att man kan upp- rätthålla skogstäcket med hjälp av skogsbruk. Om skogen inte har något värde förblir den inte länge en skog”, säger han. Han säger att han kollade gränsen mellan en FSC-certifierad fastighet och resten av skogen, både i terrängen och med hjälp av en drönare. I prakti- ken är det en gräns mellan skog och skräpmark. På andra håll avverkas det urskillningslöst, men FSC garanterar att trädbestånden bevaras. Det räcker ändå inte med certifiering, utan företagets har anställt vakter som patrullerar FSC-skogarna och ser till att ingen stjäl virke från dem. ”Besöket öppnade mina ögon. FSC förhindrar verkligen avskogning.” Även om staten ofta kan bidra till kampen mot avskogning genom den här typen av arrenden, kvar- står problemet att Brasilien inte har tillräckligt med FSC-skogar, mindre än två procent av alla stora skogsområden.

FSC KÄMPAR MOT AVSKOGNING I Brasilien upprätthåller skogsbruket skogarna, säger Janne Näräkkä. Han vill göra certifieringen mer populär runt om i världen.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO JANNE NÄRÄKKÄ

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group höjer tillägget för FSC-virke Efterfrågan på FSC-certifierat virke är god, vilket motiverar ett högre pris, säger Juho Rantala. Pristillägget träder i kraft i början av december.

NÄRÄKKÄ HAR SUTTIT i internationella FSC:s sty- relse sedan år 2020. Han valdes till styrelsen i ett val där 1200 medlemmar i FSC, både enskilda per- soner och organisationer från hela världen, hade rösträtt. Han är ledamot av styrelsens ekonomiska kammare, som han enligt FSC:s stadgar företräder i styrelsen. Hans lön betalas emellertid av fyra fin- ländska skogsindustriföretag, av vilka Metsä Group är ett. Näräkkä definierar FSC sitt uppdrag så här: Att göra FSC till ett så attraktivt certifikat att det lönar sig för skogsägaren att ansluta sig. Men det finns ännu mycket att göra. Det finns cirka 4 miljarder hektar skog i världen, men bara cirka 160 miljoner hektar är FSC-certifierad skog. För fyra år sedan var arealen betydligt större, men när Ryssland invaderade Ukraina föll både Ryssland och Vitryssland bort. Omkring 70 miljoner hektar FSC-skog gick på det sättet förlorad. Det finns cirka 13 miljoner hektar tropiska FSC-skogar i världen. Vi behöver en större FSC-areal, säger Näräkkä. “Hektarerna behövs eftersom vi bara på det sättet på riktigt kan påverka hur skogarna sköts runtom i världen. Vi kan ha ett hur bra system som helst, men om ingen använder det gör vi onödigt arbete.” För att uppnå detta betonar han ändå att vi inte bör sänka ribban för lågt, dvs. överge FSC-princi- perna. Det finns andra sätt. Ett av problemen med FSC är den byråkrati som en anslutning innebär, och den höga tröskeln, efter- som skogsägaren bland annat måste ha en skogs- bruksplan. I bl.a. Finland är det enkelt eftersom Metsä Group i stor utsträckning hanterar pappersar- betet för skogsägarens räkning, men i många länder har det för småskaliga skogsägare blivit alldeles för komplicerat att ansluta sig. Ett annat område som borde förbättras har att göra med kriterierna. Näräkkä vill att FSC-styrel- sen ska se till att kriterierna inte ändras alltför ofta, eftersom det skrämmer bort medlemmar. I detta ingår också anpassningen av kriterierna till lokala förhållanden. Det är uppenbart att Finland inte kan följa samma skogsvårdsmetoder som Brasilien, men samtidigt måste man se till att de allmänna FSC-principerna gäller överallt. FSC får inte heller vara för dyrt. I vissa med- lemsländer kostar till exempel auditeringarna, dvs. inspektionerna i skogen, alltför mycket. “Jag vill också ta i detta eftersom kostnaderna för certifiering måste fås ned. Det är i våra händer hur FSC-regelverket fungerar. Dessutom söker audite- rarna i vissa länder efter minsta brist i skogsvården för att de ska uppfattas som trovärdiga auditerare”, säger han. När FSC blir tillräckligt attraktivt kan det uppstå en självförstärkande spiral: ju fler skogsägare som får ett FSC-certifikat, desto fler vill ha det. FSC-cer- tifiering är eftertraktad bland Metsä Groups kun- der, och inom t.ex. handeln med kartong är det ofta en förutsättning för att ens inleda förhandlingarna med kunden. ”Jag besökte ett lokalt sågverk i Brasilien. De sade att man kan sälja bräder i Brasilien utan FSC, men om man vill producera något för export är FSC ett måste”, berättar Näräkkä.

TEXT OCH FOTO METSÄ GROUP

M etsä Group höjer det tilläggspris som betalats för FSC®-certifie- rat virke som bolaget anskaf- far. Det nya priset kommer att börja betalas från nästa prisga- rantimånad, som börjar i början av december. Juho Rantala , direktör för virkes- handel och skogstjänster, säger att höjningen kom- mer att bli betydande. Metsä Groups avtalskunder bör nu överväga att ansluta sig till FSC-certifikatet, konstaterar han. “Med god planering kan ofta de krav som FSC ställer på skogsskötseln lätt kombineras med skogs- ägarens egna mål. Många av de begränsningar som berör användningen av skog och behandlingen av värdefulla livsmiljöer finns inskrivna redan i våra lagar.” Rantala påpekar att en diversifiering av behand- lingsmetoderna för torvmarksskog och att gynna lövträd i lämplig omfattning i alla händelser är ett klokt sätt att förbereda sig för ett förändrat klimat. ”Det finns också efterfrågan på FSC-certifierat virke på virkesmarknaden, så det ger ett bättre pris för virket.” Den stora efterfrågan på FSC-virke beror på att Metsä Group har kunder som tillverkar konsument- produkter som kräver FSC-märkning för sina egna produkter. FSC står för Forest Stewardship Council och målet med certifieringen är att säkerställa att

träråvaran kommer från hållbart skötta skogar. I Finland har FSC-certifiering kunnat göras sedan 2011. Cirka 10 % av Finlands skogar omfattas av FSC. Certifieringen är frivillig för skogsägaren, men efter anslutningen förbinder sig skogsägaren att följa FSC-reglerna. Metsäliitto Osuuskuntas avtalskunder kan gå med i FSC genom att ansluta sina skogar till Metsä Groups FSC-certifiering. Medlemskapet är kostnads- fritt. ”Anslutningsprocessen för att gå med i FSC-certi- fieringen tar ändå sin tid, så det lönar sig att komma överens med den egna skogsexperten i god tid före nästa virkesaffär”, säger Rantala. FSC kräver att skogsägaren avgränsar minst fem procent av skogsarealen utanför virkesproduktio- nen. Dessutom ska specialobjekt på minst tio pro- cent av arealen bevaras för att förbättra skogarnas mångfald eller för att göra skogarnas struktur mer varierad, till exempel genom kontinuerlig bestånds- vård. Om det inte finns tillräckligt med areal för det här, kan Metsä Groups avtalskunder utnyttja före- tagets naturobjektstjänst. Metsä Group kommer att göra användningen av naturobjektstjänsten enklare i samband med att bolaget höjer det tilläggspris som betalas för FSC-virke.

FSC-C111942

INFO Så här ansluter du dig till FSC • KONTAKTA DIN EGEN SKOGSEX- PERT Skogsexperten kontrollerar skogsbruksplanen för din lägenhet och beställer en ny om det behövs. • SKOGSEXPERTEN MÄRKER I PLANEN UT de naturobjekt som ska bevaras och gör vid behov en kartering av dem i terrängen. Sam- tidigt kontrolleras att din lägenhet uppfyller kraven för FSC-certifie- ring. • SKOGSEXPERTEN GÖR UPP ETT AVTAL med dig om anslutning till FSC-certifieringen.

Om det inte finns tillräckligt med skyddsvärda objekt i den egna skogen kan skogsägaren utnyttja Metsä Groups naturobjektstjänst.

FSC-C014476

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

I väntan på bättre tider

M etsä Groups resultat för andra kvartalet 2025 var klart förlustbringande. Den främsta orsaken till detta är den ökade osäkerheten i världshandeln. ”Metsä Groups kunder reagerade på situationen så som rationellt fungerande företag gör: med försik- tighet. Osäkerheten kring tullnivån utgjorde under en period ett lika stort problem som tullavgifterna själva”, säger bolagets koncernchef Jussi Vanha- nen . Också konsumentförtroendet minskade under första halvåret, både Europa och USA. Metsä Groups massaleveranser under andra kvartalet minskade med över 30 procent jämfört med första kvartalet. ”Särskilt våra kunder i Asien var oroade över hur den egna försäljningen och lönsamheten skulle utvecklas och drog ned avsevärt på sina inköpsvo- lymer i början av kvartalet. De här ledde till en pris- nedgång.” Mot slutet av kvartalet återhämtade sig

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

4–6 2025

4–6 2024

4–6 2025

4–6 2024

Virkesanskaffning och skogstjänster 636,2

549,4

5,4

1,0

Träprodukter

127,3

155,8

1,8

7,8

Massa och sågvaror

587,8

574,6

-31,9

-49,4

Kartong

460,1

509,8

-22,7

-0,8

Mjuk- och pergaminpapper

281,0

283,6

10,2

18,5

efterfrågan i Asien något. Efterfrågan i Europa minskade något i de flesta slutanvändarsekto- rer i takt med att den ekonomiska osäkerheten ökade. ”Våra amerikanska kartongkunder mins- kade sina ordervolymer på grund av den osäkra situationen kring tullarna. Hittills har vi undvikit permanenta förluster av kunder, men i takt med att men de ligger fortfarande på en högre nivå jäm- fört med vad vi var vana vid under 2000-talet, före kriget i Ukraina. Också i förhållande till marknaden för slutprodukter ligger virkespri- serna på en mycket hög nivå. I Baltikum och Sverige har priserna på massaved börjat sjunka under sommaren på grund av mark- nadsläget inom skogsindustrin. I de baltiska län- derna ligger priset vid väg för obarkad massaved under de finländska priserna och i Sverige på unge- fär samma nivå. Vi lyckades bra med våra virkesinköp under första halvåret, delvis tack vare den förnyade prisgaranti- modellen och medlemskampanjerna. Vi fortsätter aktivt att köpa in virke. Vi är fortfarande mest intres- serade av stämplingar som lämpar sig för sommar- drivning, av leveransvirke och av grot. Leveranserna under första halvåret ökade klart och uppgick till 16,6 miljoner kubikmeter (15,2 mil- joner under 2024). Det första kvartalet var utmärkt, men den minskade efterfrågan på slutprodukter gjorde att våra leveransvolymer minskade under andra kvartalet. Vår virkesförsörjning är god. Vi slog också rekord då det gäller arbetssäker- heten, skogsägarnas kundupplevelse och försälj- ningen av skogstjänster. Bland våra tjänstemän inom virkesanskaffningen inträffade under början av året inga arbetsolycksfall under en 196-dagar lång period. Försäljningen av skogstjänster ökade med mer än en femtedel jämfört med motsvarande period året innan, och medlemmarnas försäljning var ännu större än så. För hösten har vi fortfarande en del resurser tillgängliga för plantskogsvård, så nu lönar det sig att vara snabb och se till att plantskogen kom- mer i gott produktionsskick. I början av året upptäcktes i vår verksamhet inga miljöavvikelser relaterade till skogslagen eller naturvårdslagen, även om en certifieringsavvikelse

osäkerheten fortsätter ökar riskerna. Efterfrågan i Europa var fortsatt stabil”, säger Vanhanen. De ökade kostnaderna, särskilt när det gäller träråvaror, försvagade lönsamheten för Metsä Groups affärs- verksamhet också under andra kvartalet. Metsä Groups inköpspriser för virke sjönk under andra kvartalet men låg kvar på en historiskt hög nivå. noterades. Med tanke på omfattningen av våra akti- viteter kan resultatet ses som utmärkt. Metsä Group Plus-modellen, skötselmodellen som fokuserar på skogens mångfald, är fortsatt populär och tillämpa- des vid nästan en tredjedel av rotaffärerna i början av året. Vi sålde vårt lettiska trävaruföretag till det let- tiska företaget ACA Timber under det andra kvarta- let. Vi förbereder oss för EU:s förordning om avskog- ning, och våra informationssystem är redo för detta. Skogslagstiftningen kommer troligen att ändras. Jord- och skogsbruksministeriet har introducerat ett omfattande åtgärdspaket med målet att stärka skog- arnas kolsänkor på lång sikt. Det här kan innebära att det blir förändringar i skogslagen beträffande skogarnas täthet och tidsgränserna för förnyelse. Planeringen av det nationella genomförandet av EU:s förordning om restaurering av natur fortsätter i arbetsgrupper som ministeriet har tillsatt. Det pågår fortfarande en livlig debatt om våra skogar, vilket visar att skogarna uppfattas som vik- tiga. Fokus i debatten har förskjutits från klimatpo- litik till handel med naturvärden och skogsbrukets effekter på vattendragen. Handeln med naturvärden kan, om den görs rätt och är inriktad på att uppfylla de nationella åtagandena, vara en smart grej, men ett misslyckat genomförande kan leda till en katastrof som ger den fossila industrin tilläggstid. Vi strävar efter att kontinuerligt utveckla skogsbruket på ett sådant sätt att påverkan på vattendragen minimeras. Det här är ett arbete som bör fortsätta. Hösten är en utmärkt tid att njuta av skogens gåvor på många olika sätt. Vi ska tillsammans ta väl hand om våra skogar och investera i god skogsvård så att kolsänkorna stärks och skogarna förblir livskraf- tiga också framöver. Glad höst till er alla!

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

G eopolitiken och de importtariffer som införts av USA skapar osäkerhet på skogs- industrins marknader för slutprodukter, och efterfrågan är svagare. Virkeshan- deln var livlig i början av året och priserna var rekordhöga. Virkespriserna har nu vänt nedåt, Rekord i början av året – osäkerheten i handelspolitiken fortsätter

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

REDAKTIONSCHEFEN HAR ORDET

Skogsbruket tvingar oss till ett generationsöverskridande tankesätt, säger Antti-Lassi Tikka.

FAKTA

Antti-Lassi Tikka

ÅLDER: 43 år

FORSKNING BEHÖVS

BOSTADSORT: Kiuruvesi

FAMILJ: fru och tre barn

LEDAMOT I FÖRVALTNINGSRÅDET: sedan april 2025

YRKE: utvecklingschef på Ponsse

MOTTO: Lyckan står den kunniga bi

Ilkka Luukkonen redaktionschef Metsä Group

I JUNI tecknade Metsä Group ett sam- arbetsavtal med Jyväskylä universitet. Det inkluderar studentsamarbete, gäst- föreläsningar och nya forskningsinitia- tiv. Metsä Group erbjuder universitetet forskningsteman och -objekt, och man kan också finansiera projekt. Vi måste studera världen för att öka förståelsen för den. All forskning är inte högkvalita- tiv, men det betyder inte att man borde forska mindre. Tvärtom blir det allt vikti- gare att beslutsfattandet inom alla områ- den bygger på forskning. Det finns en risk att trenden ute i världen där politiker serverar rena lögner för att få sin vilja ige- nom också sprids till oss. Skogsvården och -forskningen står lyckligtvis inte i centrum för när det gäl- ler de här tendenserna, men vi måste bekämpa desinformation och felaktiga uppfattningar också hos oss. Det här görs bäst genom högkvalitativ naturveten- skap. Metsä Group har under årtionden utvecklat sin skogsvård och sökt allt bättre sätt att öka värdet på sina ägar- medlemmars skogar. Det här har base- rats på den goda skogsforskning som har utförts och fortsättningsvis utförs i Finland. Samarbetet med Jyväskylä uni- versitetet är en fortsättning på den här traditionen.

”Metsäliitto vidtar rätt åtgärder”

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO EEMELI KIUKKONEN I april valdes Antti-Lassi Tikka in i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd. De stora linjerna är i ordning och bra arbete görs för klimat och mångfald, säger han. I april 2025 valdes Antti-Lassi Tikka från Kiuruvesi in i förvaltningsrådet för Metsä- liitto Osuuskunta. Han har varit medlem i Metsäliitto Osuuskunta sedan 2007 och har arbetat både i distriktskommittén och i fullmäk- tige. ”När en plats i förvaltningsrådet blev ledig beslu- tade distriktskommittén efter diskussion att föreslå mig. Jag har varit engagerad i Metsäliitto Osuus- kuntas verksamhet i tio år och när platsen blev ledig kändes det som rätt tid att gå vidare”, säger Tikka. Tikka säger att han som ledamot i förvaltningsrå- det inte vill driva någon särskild fråga. De stora lin- jerna är i skick. ”Metsäliitto Osuuskunta har profilerat sig genom att ta skogens biologiska mångfald, hälsa och kli- matförändringarna på allvar och genom egna åtgär- der främja sektorns acceptans. Det är rätt gjort. Det är också fint att se Metsäliitto Osuuskuntas starka satsning på nya produkter.” KIURUVESIBON TIKKA blev själv skogsägare genom en generationsväxling på hustruns hemgård. På den tiden hade gården en ladugård med plats för över 20 mjölkkor, och år 2012 grundades Milkki- vei Oy, ett aktiebolag bestående av tre gårdar, som bedriver mjölkproduktion.

Tikka är involverad i Milkkiveis verksamhet på deltid. Han är diplomingenjör i produktionseko- nomi och arbetar med produktutveckling på skogs- maskinföretaget Ponsse. Hans team ansvarar bland annat för produktsäkerhet, verksamhetsutveckling och ansvar inom produktutveckling. ”Jag sökte sommarjobb på Ponsse år 2005 och blev på den vägen. Genom åren har jag fått syssla med en hel del olika uppgifter på Ponsse”, säger Tikka. Paret köpte senare mera skog. Tikka försöker själv utföra allt röjsågsarbete. “Jag gillar när resultatet av arbetet syns så tyd- ligt. Det är andra som får ta hand om de större avverkningarna, jag gör inte leveransaffärer.” Under de senaste åren har Tikkas tankar ofta rört sig kring till skogarnas hälsa. Lövträd som björk, rönn och asp lämnar han allt oftare att växa. ”Om vi får ett centraleuropeiskt klimat, kanske ett rent granbestånd inte är det bästa valet.” För Tikka är gynnandet av blandskog en del av riskhanteringen. ”Skogsbruket tvingar oss till ett generationsöver- skridande tankesätt. De val jag gör idag berör nästa generation eller därpå följande generation.” Även om mycket av hans tid går åt till huvudsyss- lan på Ponsse, till jordbruket och till att köra barnen till olika hobbyer, gillar han också att röra sig i sko- gen. En särskilt trevlig plats ligger på en fastighet som förvärvades för några år sedan. ”Där finns ett kargt bergsområde där det växer gamla tallar. Utsikten från toppen av berget är verk- ligt fin. Jag har tänkt att dit kommer jag nog inte att släppa in ens en Ponsse.”

Vi måste studera världen för att öka förståelsen för den.

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

U nder Esa Kaikkonens 27-åriga blev anställd som jurist. Sedan dess har Kaikkonen gjort en mångsidig karriär som omfattar ledande befattningar inom alla Metsä-koncernens affärsverksamheter, bland annat som affärsområdesdirektör för Metsä Wood, VD för Metsä Tissue och strategidirektör för hela koncer- nen. karriär slöts cirkeln när han i april utnämndes till VD för Metsä Board. Hans långa karriär på Metsä Group inleddes år 1998 på Metsä Serla, dvs. Nuvarande Metsä Board, där han Kaikkonen säger att en lång karriär i koncernen är en klar fördel i det nya jobbet. Han har kontroll på helheten, och både själva affärsverksamheten, kol- legerna och intressentgrupperna har blivit bekanta genom åren. “Det här ger en bra grund när vi söker nya

Våra styrkor tar oss genom svåra tider Kartongmarknaden är mycket utmanande just nu, men utsikterna är ljusa på längre sikt. Vi kommer att hitta lönsam tillväxt genom våra egna styrkor, säger Esa Kaikkonen, ny VD för Metsä Board.

områden för tillväxt inom Metsä Board. Samtidigt måste vi se till att upprätthålla vår nuvarande kon- kurrenskraft och effektivitet”, konstaterar Kaikko- nen, och fastslår därmed sina centrala mål. MARKNADSLÄGET för Metsä Boards produkter är besvärligt just nu. Den ökade konkurrensen och ett mer försiktigt köpbeteende bland konsumenterna har minskat efterfrågan på förpackningskartong. Företagets lönsamhet belastas också av det höga priset på virke och de låga priserna på marknads- massa. Under ledning av Kaikkonen har Metsä Board börjat genomföra ett kostnadsbesparings- och lön- samhetsprogram med målet att öka rörelseresultatet med 200 miljoner euro per år. Dessutom kommer företaget att definiera sina försäljningsprioriteringar och målgrupper mer exakt. Försäljningen kommer att inriktas på att

TEXT MATTI REMES FOTO SUVI-TUULI KANKAANPÄÄ / KEKSI

3/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

EU-skogarna i skick, finländarna visar vägen Stéphane Séjourné är redan den andra EU- kommissionären som på kort tid besöker en av Metsä Groups fabriker. TEXT METSÄ GROUP FOTO EU-KOMISSIONEN

Man bör fokusera på det väsentliga i affärsverksamheten, säger Esa Kaikkonen.

stödja strategiskt lönsam tillväxt. “Jag tror absolut på att vi kommer tillbaka på en tillväxtbana med lönsam tillväxt. Det kräver ändå att vi fokuserar på företagets styrkor.” Den här framtidstron stärks av Kaikkonens egen erfarenhet under karriären, under vilken tryck- papperstillverkaren har utvecklats till ett modernt skogsföretag. Förändringarna i marknaden och verksamhetsmiljön har ibland krävt svåra beslut inom Metsä Group. Under sin tid som chef har Kaikkonen lärt sig att det viktigaste i all affärsverksamhet är att fokusera på det väsentliga. Allt annat kräver onödigt mycket tid och resurser. ”Dessutom måste vi alltid fundera på hur vi betjänar våra kunder på bästa möjliga sätt.” I Kaikkonens lednings-

öka kartongproduktionskapaciteten betydligt och samtidigt öka effektiviteten i produktionen. Dess- utom görs i fabriken i Simpele för närvarande en investering som kommer att förbättra produktens kvalitet. En hög självförsörjningsgrad av såväl massa som energi utgör en annan konkurrensfördel. ENLIGT KAIKKONEN skapar EU-lagstiftningen nya möjligheter för fiberbaserade förpackningar och Metsä Boards expertis. Han nämner också spårbar- heten för råvarorna och en materialeffektiv produk- tion som konkurrensfördelar för bolaget. Bolaget har kunnat visa hur det låga koldioxidav- trycket i den egna produkten avspeglas på förpack- ningens koldioxidavtryck, något som verifierats av

oberoende granskare. Detta är ett allt viktigare tema för kun- der som fokuserar på hållbar- hetsfrågor. Också virkets ursprung intresserar allt fler kunder. All träråvara som används av Metsä Board är spårbar och kommer från hållbart skötta, nordeuropeiska certifierade eller kontrollerade skogar. ”Till våra nära kundrelatio- ner hör samarbete inom pro-

principer ingår att fördela ansvaret inom organisa- tion så att det hamnar där det hör hemma. Målen bör vara tuffa men realistiska. “Företaget måste ha en kultur och företagsanda där det finns en viss hunger efter framgång. Det är vik- tigt med effektiva maski- ner, men i näringslivet är det alltid människor som skapar resultatet.”

I juni besökte EU-kommissionens vice ord- förande Stéphane Séjourné Metsä Groups bioproduktfabrik i Kemi, och bekantade sig samtidigt med finländska skogsvårdsmeto- der på ett av Metsä Groups objekt. Till Séjournes portfölj hör EU:s industristrategi och ekonomiska välstånd. Hans mål är att få EU:s industrimiljö i sådant skick att det blir lättare för företag att investera här och förbättra sin konkur- renskraft. Ett annat av hans mål är att minska koldi- oxidutsläppen. På bioproduktfabriken bekantade sig Séjourné framför allt med hur traditionella industrier kan förnyas och hur automatisering kan förbättra pro- duktiviteten. En annan viktig aspekt var de möjlig- heter bioekonomin erbjuder EU och dess självför- sörjning. ”Kommissionärerna representerar EU och ser på saker och ting ur ett EU-perspektiv. Samtidigt är det viktigt för dem att förstå de olika medlemsstaternas särdrag och industristruktur”, säger Tytti Pelto- nen , PR-chef för Metsä Group i Bryssel. Även om Séjournes hemland Frankrike också bedriver skogsbruk har en skogsindustri, är företa- gen ofta små och fabrikerna föråldrade jämfört med dem Finland (se Viesti 4/2024). Värdarna för besöket upplevde att kommissionsledamoten var imponerad av den moderna tekniken i bioproduktfabriken. Metsä Group har också tidigare stått värd för EU:s beslutsfattare: den nya jordbrukskommissi- onären Christophe Hansen besökte Äänekoski i våras. Peltonen säger att det lönar sig att visa upp och tala för den finländska skogsvården i Bryssel. ”Det är viktigt att vi kan förklara för beslutsfat- tarna till exempel vilken typ av skogar Finland har, hur de sköts och hur vi tar hand om den biologiska mångfalden och får skogarna att växa. Vi försöker all- tid att också erbjuda beslutsfattarna lösningar.”

Effektiva maskiner är viktiga, men människorna gör alltid resultatet.

duktutveckling, där mer hållbara lösningar utfor- mas som lever upp till dagens krav och bestämmel- ser. De bidrar till att minska överpaketeringen och förbättra återvinningsbarheten.” FÖR ATT KOMPENSERA för de långa arbetstim- marna sysslar Kaikkonen med olika slags idrott. Den käraste grenen är längdskidåkning, där det blir cirka tusen kilometer i spåret varje år, om man också inkluderar turerna på rullskidor. En annan viktig hobby för honom, förutom idrott, är deltagandet i frivilliga försvarsaktiviteter. Han är bl.a. medlem i styrelsen för Försvarsutbild- ningsföreningen MPK. ”Genom att delta i frivilligverksamhet av det här slaget vill jag bidra till att främja den övergripande säkerheten i Finland.” Förutom säkerhetspolitik är Kaikkonen intres- serad av andra samhälleliga frågor, och läser ofta böcker med det här temat. Han är särskilt intresse- rad av historia och biografier. ”Jag läste nyligen Robert Coopers bok The Ambassadors, som behandlar den internationella diplomatins utveckling på ett mycket intressant sätt. Finlands speciella ställning mellan öst och väst framhävs där tydligt.”

Kaikkonen anser att den viktigaste uppgiften för en ledare är att få människor att spela mot samma mål. Samtidigt är det är också det svåraste att åstad- komma för en ledare. TROTS den osäkra situationen i världen har enligt Kaikkonens uppfattning de långsiktiga förutsätt- ningarna för lönsam tillväxt inte förlorats. Megatrender som befolkningstillväxt och urba- nisering ökar efterfrågan på fiberbaserade för- packningsmaterial. Samtidigt övergår man från att använda plast till produkter tillverkade av förnybara råvaror. ”De långsiktiga utsikterna för fiberförpackningar är utmärkta och vi har ett starkt fotfäste på de vikti- gaste marknaderna.” I Europa är Metsä Board marknadsledande inom falskartong som används som förpackningsmaterial för konsumentprodukter som livsmedel, läkemedel och kosmetika. Även inom högkvalitativa bestrukna vita kraft- linerkartongprodukter är bolaget bland de ledande aktörerna i världen. Kaikkonen påpekar att investeringarna i produk- tionsanläggningar ytterligare kommer att förbättra Metsä Boards ställning. De stora investeringarna som gjorts i Kemi och i Husum i Sverige kommer att

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12