Skogsextra 2 - 2025

METSÄ GROUPS TIDNING FÖR ÄGARMEDLEMMAR OCH INTRESSENTGRUPPER 2/2025 SKOGSEXTRA

Skogen ger arbete

Annika Suuronen är en av dem som siktar på ett jobb inom skogssektorn. s. 3

ILKKA HÄMÄLÄ: DET HÄR VAR MIN VIKTIGASTE PRESTATION s.6

PLANTERINGSSÄSONGEN ÄR NU SOM INTENSIVAST s.9

SÅ HÄR GÖR DU EN VIRKESAFFÄR s. 10

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Jag tar emot alla som är intresserade av arbetspraktik, säger Mika Kauppila.

skogsarbetare, är det svårt att hitta folk. Branschen har inte på länge lockat ungdomar, så medelåldern för de nuvarande skogsarbetarna börjar närma sig 60 år. ”På den fria arbetsmarknaden finns det fortfa- rande inga professionella skogsarbetare.” Kauppila har löst problemet genom att inleda ett samarbete med Harjun oppimiskeskus som utbildar skogsarbetare. Samarbetet har pågått i två år och antalet praktikanter har ökat år för år. ”Jag har sagt till skolan att jag tar emot alla prak- tikanter som vill komma. Förra året hade vi fem praktikanter, i år sex. En del börjar i april och fort- sätter till slutet av juni, och vissa kommer tillbaka under hösten för en andra praktikperiod.” Att erbjuda praktikplatser är en utmaning för många företag, eftersom minderåriga inte får utföra skogsarbete ensamma. ”I stora företag kan det här utgöra ett problem eftersom skogsarbete är självständigt och det inte finns någon arbetsledare. Jag kan däremot leda ungdomarna själv.” Praktikperioden kan dessutom ge ungdomarna möjlighet till anställning. Kauppila säger att han anställde en av förra årets praktikanter i sitt eget företag. MIKAN METSÄTYÖ verkar i Vederlax och i närlig- gande kommuner. Tjänsterna omfattar röjnings- arbete, plantering av skog och trädfällning på tom- ter. På vintern skottar företaget också snö från taken i trakten. ”Fast klimatförändringen gör i och för sig vint- rarna så snöfattiga att man kunde utföra röjning året runt.” Skogsägaren får information om det pågående röjnings- och planteringsarbetet via sms eller tele- fon. Även om markägaren sällan besöker platserna där röjning och plantering är på gång, är de som kommer alltid glada över att se de ungdomarna i fullt arbete. ”De är glada över att se att en yngre generation intresserar sig för branschen.” I mars tilldelades Kauppilas arbete med ungdo- mar Metsämiesten Säätiös stipendium ”Työyhtei- sön hyvä tyyppi”. Stipendiet på 500 euro motivera- des bland annat på följande sätt: ”Mika är en skogs- entreprenör som på ett fördomsfritt sätt utvecklat samarbetet med Harjun Oppimiskeskus Oy. Han har breddat sin verksamhet och erbjudit praktik- platser till studerande inom skogsbranschen. Mika är entusiastisk över att introducera unga människor i branschen och utgör samtidigt en förebild för dem. Han hjälper ungdomarna framåt i sina studier och underlättar för dem att få examen. Genom de arbetsmöjligheter han erbjuder får studerandena en kontakt med arbetslivet och samtidigt ett bra exem- pel på hur man kan sysselsätta sig själv som företa- gare. I allt som Mika gör finns det också yrkesstolt- het, omsorg och positivitet som genomsyrar hela arbetsgemenskapen.”

Erfaren skogsarbets- entreprenör investerar i unga talanger

M ika Kauppila har över 40 års erfarenhet av skogsarbete. När skogsbolagen i samband med 1990-talets lågkonjunktur sade upp sina egna skogsarbetare bestämde han sig för att starta ett eget företag, Mikan Metsätyö. ”Då var det det enda sättet att få arbete.” Kauppila inledde sin företagarbana som enskild näringsidkare, men grundade ett aktiebolag i febru- ari 2025. Det var den kraftiga ökningen av omsätt- ningen under de senaste åren som motiverade över- gången till aktiebolagsform. Även om det nuförtiden finns en efterfrågan på

Mika Kauppila samarbetar med Harjun oppimiskeskus och litar på att praktiskt arbete kommer att locka en ny generation till branschen.

TEXT MARIA LATOKARTANO FOTON MIKKO NIKKINEN

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

LEDARE

Metsä Group tar sitt ansvar

De unga skogsarbetarna tar en paus.

M etsä Group är den största aktören inom finländskt skogsbruk och skogsindustri. Andelslagets medlemmar äger mer än hälf- ten av privatskogsarealen i Finland. Koncer- nen betalar ca en miljard euro per år för virke som köps på rot, varav det mesta går till ägarmedlemmar. I snart trettio år har skogsbrukets miljöpåverkan varit föremål för allt större uppmärksamhet och kritik. Det hela började med en debatt om den snabba minsk- ningen av skogsarealen, särskilt regnskogar, i länder med helt andra miljöförhållanden, men snart flyttade debatten till den boreala barrskogsregionen. Hos oss orsakar skogsbruket emellertid inte någon avskogning, och vi ersätter inte heller naturliga trädslag med plan- tageskogar. Skogslagstiftningen hos oss är stark och omfattande. Alltid hittar vi ändå någonting att förbättra i våra skogsvårdskoncept. Under de senaste decennierna har målet för den nationella skogspolitiken varit att öka virkesproduk- tionsarealen genom att konvertera torvmarker till skogsmark. De kraftiga åtgärder som tidigare vidtogs tog inte tillräcklig hänsyn till miljöns tillstånd och åtgär- dernas effekter på skogsekosystemen. För 50 år sedan var det knappt någon som talade om naturtyper och ekosystem. Men tiderna har förändrats. Skogsbruket strävar nu efter en balans mellan ekonomisk nytta, skogens eko- logiska tillstånd och sociala effekter. En viktig fråga är också vilken roll skog och mark spelar i kolbindningen för att bromsa klimatförändringen. Det är den verklighet vi inom Metsä Group och med- lemmarna i Metsäliitto Osuuskunta nu lever i. Som branschens största aktör måste vi känna vårt ansvar och föra skogsbruket framåt och hitta en balans mel- lan de olika effekterna av vårt skogsbruk. Vårt arbete måste också säkerställa att vi har friska, producerande och mångsidiga skogar i framtiden – både när det gäl- ler ekonomin för andelslagets ägarmedlemmar, den biologiska mångfalden och samhällets olika mål.

För Antti Jäärni är skogsarbetet en livsstil

klockkort inte lämpar sig för honom. ”Bara tanken på det skapar ångest. Jag skulle nog sjunka in i en depression om jag måste jobba med sådant.” Lyckligtvis har det inte blivit behov av något kon- torsjobb, eftersom det har funnits tillräckligt med arbete i skogen. År 2019 köpte Jäärni en egen skogsmaskin. Pro Silvas 14-tons, fyrhjuliga skördare har en 9,5-meter lång bom och Keslas skördaraggregat. ”Det är en smidig maskin som är lätt att under- hålla. Med den avverkar jag både i mina egna och andras skogar.” DAGEN I SKOGEN brukar gå ungefär så här. Arbetet inleds runt nio, och den första servicepausen hålls 3,5 till 4 timmar senare. Då smörjer Jäärni skörda- raggregatet och tar samtidigt litet frisk luft. Sedan återgår han till själva avverkningarbetet. Han arbetar måttligt långa dagar eftersom det är farligt att bli trött vid arbete av det här slaget som kräver ständig uppmärksamhet. ”De sista två timmarna på dagen är de värsta. När man blir trött börjar tankarna vandra. Då kan det lätt hända att det inträffar en olycka.” Bytet av sågkedja är et bra exempel på ett riskfyllt arbete. ”Då har jag alltid handskarna på. Annars kan det bli skärsår på händerna.” Arbetssäkerheten blir bättre om man har en lugn arbetstakt och ser till att hålla sig koncentrerad. Jäärni spelar nog musik i hytten, men svarar inte på telefonsamtal under själva arbetet. ”Om någon ringer så lägger jag ned aggregatet på marken. Först sedan svarar jag.”

A ntti Jäärni bor i Simo och har som ett av sina tidigaste skogsminnen när han var 4 år gammal och sådde ett kalhygge med sin pappa och bror. Pappan gjorde markbered- ningsfläckar, brodern Pertti sådde, och Antti hade till uppgift att dra en fåra i marken med en pinne, dit fröna sedan såddes. ”Min pappa tog mig med ut i skogen redan som liten. Jag var nu bara så jäkla intresserad av skogen”, säger han och skrattar. När han sedan blev äldre fick han en egen såg. I åttonde klass röjde han upp efter stormen Mauri. Under vardagarna jobbade han i egen skog, under helgerna i andras. Framåt julen var han så trött att han somnade i skolan mitt under en lektion. ”Det blev ett besök på rektorns kansli.” Det var mycket arbete på kolonisationslägenhe- ten som hade byggts upp från noll, och pappa lät mig jobba. Man fick alltid försöka och på så sätt lära sej i jobbet. ”Det skapade den självtillit som behövs i en väx- ande människas liv och gav också förståelse för att mycket i livet till stor del hänger på en själv. Jag tror att det här hade långtgående konsekvenser för mitt liv som företagare. Skogen blev ett jobb, en hobby och en livsstil, också för min blivande familj.” Jäärni har alltid vetat att kontorsarbete och Antti Jäärni bor i Simo och har arbetat i skogen sedan barnsben och trivs fortfarande bäst med att köra skogsmaskin i sin egen takt. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO NINA SUSI

Esbo 8.5.2025 Ilkka Hämälä koncernchef, Metsä Group

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Jäärni har klarat sig undan allvarliga arbets- olyckor. Den enda olycka han hade var för fyra år sedan när de våta handskarna tappade greppet, och locket till verktygslådan föll på hans långfinger. ”Det krävde nio stygn, men fingret blev i skick.” Jäärni tycker att framtiden ser ljus ut för skogs- sektorn. Metsä Groups nya bioproduktfabrik i Kemi skapar tilltro till att industrin hålls livskraftig och det kommer att finnas tillräckligt med arbete. ”Särskilt i glesbygden sysselsätter skogssektorn många människor.” I slutet av dagen, när maskinen är parkerad och det är fyr i strandbastun, sitter Jäärni ofta på terras- sen, tittar på skogen runtomkring och lyssnar till Simo-älven som flyter förbi i närheten. ”Det känns som om man lever i världens cen- trum. Det är allt man behöver för ett gott liv.”

INFO

Anttis tips för tryggt skogsarbete

1. ORDENTLIG SKYDDSUTRUSTNING: Hjälm med visir, sågskyddsbyxor och halksäkra skor. 2. TÅLAMOD OCH LUGN arbetstakt framför allt. Fokusera på det du gör. 3. VAR INTE EN ARBETSHJÄLTE som alltid ska överträffa dig själv; ”Det är ingen vits att håsa med att komma i graven”.

Man måste vara alert när man arbetar, trötthet är farligt, säger Antti Jäärni.

Skogen fångade Metsuritrio Attityden är avgörande i skogsarbetet, säger Ella Hautaviita. TEXT OCH FOTO KATRIINA PIKKARAINEN

M etsuritrio, ett företag som Metsuritrio via systrarnas Instagram-konto, där de med sin autentiska och ärliga stil delar sin vardag i skogsbranschen. Det var Ella som först hittade sig själv i skogen då hon började sommararbeta i pappans företag. Sko- gen verkade lockande med sina flexibla arbetstider, lediga helger och god lön. En god kompis gav dess- utom tilläggsinspiration. Anna i sin tur utbildade sig först till närvårdare, men också hon kom via livets olika vändningar att arbeta på faderns företag. På erbjuder skogsvårdstjänster och som den här våren fyller fem år, drivs av Anna och Ella Hautaviita och deras far Jari Hautaviita . Många har stött på den vägen är de båda syskonen fortfarande. Uppmuntrad av pappa Jari grundade de sitt eget företag, Metsuritrio. Den snabbt växande Instagram-kanalen uppmuntrade också den till före- tagarskapet. Idag sysselsätter Metsuritrio fem perso- ner året runt, och på sommaren ökar antalet till tio.

Flexibla arbetstider, lediga helger – det är några av fördelarna med skogsarbete, räknar Anna och Ella Hautaviita upp.

ÄVEN OM företaget och de sociala medierna kräver sin tid, strävar syskonen till att arbeta i skogen minst tre dagar i veckan. Det rent fysiska arbetet, skogs- naturen och beaktandet av mångfalden i det egna arbetet är alla viktiga för Metsuritrio. Vem passar branschen för? ”Man måste ha rätt attityd. Och i själva skogsar- betet behöver man visa friska tag”, säger Ella. Skogen ger upphov till en hel rad känslor, allt från underbara soluppgångar till svettiga kamper mot knotten. Kanske just det är arbetets socker och salt, genom utmaningarna känns framgångarna ännu bättre. De sociala medierna har varit en del av Metsuri- trio redan från början. Autentiska postningar som

visar inte bara framgångarna utan också misstagen och lärprocessen har fått mycket beröm av dem som följer kanalen. Men den största känslan av framgång uppstår när någon säger att kanalen inspirerat till att gå in i skogsbranschen. Ett av målen med Metsuritrio är just att uppmuntra ungdomar från olika bakgrunder att välja skogsbranschen som arbetsfält. Branschen är lämplig för alla oavsett kön – det är attityden som avgör.

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Efterfrågan oförändrad

M etsä Groups första kvartal 2025 fort- satte i likhet med föregående år med svag efterfrågan och svagt ekono- miskt resultat. ”Jämfört med första kvartalet 2024 förbättra- des det jämförbara resultatet, främst på grund av de politiska strejkerna under jämförelseperioden”, säger bolagets VD och koncernchef Ilkka Hämälä . Marknadsbilden visar likheter med vad som tidi- gare rapporterats. Virkesanskaffningsverksamheten fortsätter som planerat, men efterfrågan på meka- niska skogsindustriprodukter signalerar ännu inte att byggbranschen skulle hålla på att återhämta sig. Efterfrågan på laminerat trä har varit god och priset på sågvaror har stigit i början av året, säger han. ”Affärsverksamheten inom massaproduktionen påverkas av osäkerhetsfaktorerna i den kinesiska ekonomin och den ökade kapaciteten för produktion av eukalyptusmassa inom Metsä Groups affärsom- råden.” Marknaden för falskartong störs fortfarande av den stora överkapaciteten hos asiatiska tillverkare

Affärsverksamhetsområdens resultat

Omsättning , milj. euro

Jämförbart rörelseresultat , milj. euro

1–3 2025

1–3 2024

1–3 2025

1–3 2024

Virkesanskaffning och skogstjänster 742,2

615,6

13,0

12,6

Träprodukter

127,2

140,1

-1,3

7,4

Massa och sågvaror

788,7

584,5

38,3

-14,7

Kartong

480,8

483,7

22,8

31,5

Mjuk- och pergaminpapper

283,9

297,7

15,6

41,1

för motsvarande produkter. Marknaden för bestru- ken kraftliner fungerade normalt. De tulltariffer för den amerikanska marknaden som offentliggjordes efter rapportperioden skapar osäkerhet i leverans- prognoserna. Marknaden för mjuk- och pergamin- papper har varit stabil. Den globala efterfrågan på skogsindustripro- dukter fortsätter att växa och skogsbrukets och

skogsindustrins betydelse i det finländska samhället är fortsättningsvis stor. ”Förutsättningarna för att bedriva en lönsam affärsverksamhet i Finland är fortfarande goda trots den senaste tidens turbulens inom den globala politiken och den ekonomiska osäkerheten”, säger Hämälä.

VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

Utmärkt samarbete med ägarmedlemmarna

D e importtullar som USA utannonserat skapar osäkerhet i den globala ekono- min, och marknadssituationen inom skogsindustrin kan beskrivas som däm- pad. Virkeshandeln i Finland har ändå varit fortsatt livlig under början av året. Prisnivån har bibehållits på en mycket hög nivå, vilket gör att situationen fortfarande är osund i förhållande till marknaden för slutprodukterna. Efterfrågan på baltisk massaved var i balans i början av året. Priset på obarkad massaved vid väg var lägre än de finländska priserna. I Sverige var efterfrågan på virke och massaved stark och pri- serna på obarkad massaved nära nivån i Finland. Våra virkesinköp lyckades bra under första halv- året med stöd av den förnyade prisgarantimodel- len och medlemskampanjerna. I Finland köpte vi i enlighet med vår ägarstrategi det mesta av virket av medlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta, med vilka samarbetet har förlöpt ypperligt. Skötselmodellen Metsä Group Plus som foku- serar på skoglig mångfald var fortsättningsvis populär. Försäljningen av skogstjänster ökade med mer än 25 procent. Skogsägarnas kundupple- velse utvecklades fortfarande i positiv riktning och nådde igen rekordnivå. Stort tack för den feedback

vi fått. Vi vill fortfarande aktivt förbättra våra tjänster. I januari-mars var drivningsförhållandena i södra Finland krävande på grund av den milda vin- tern. Vi kunde dock leverera virkesvolymer som motsvarade fabrikernas efterfrågan, och leverans- volymerna ökade klart jämfört med föregående år. Vi fortsätter att aktivt köpa in virke. Vi är fort- farande mest intresserade av sommardrivningar i gallringsskog, av leveransvirke samt av energived i form av grot och energislanor. Vi har avtalat om att sälja vår lettiska virkeshan- delsverksamhet till det lettiska företaget ACA Tim- ber. Affären förväntas slutföras innan slutet av juni. Vi har gjort ett avtal med köparen om långsiktiga leveranser av massaved och flis till Metsä Group. I mars antogs de nationella kriterierna för gamla skogar, vilka Metsä Group kommer att följa. Vår verksamhet begränsar sig till ekonomiskog, vilket betyder att vi inte köper virke till våra fabriker från skogar som är gamla, i naturtillstånd eller på annat sätt skyddsvärda. Detsamma gäller för våra externa inköp. Virkesanskaffning och skogstjänster inom Metsä Group kommer att sysselsätta mer än 130 ungdo- mar nästa sommar. En del av dem är 16–17-åringar

Juha Jumppanen skogsdirektör Metsä Group

som utför planteringsarbete, vi kommer alltså att fortsätta med det koncept som vi introducerade förra sommaren, där ungdomar får bekanta sig med branschen. Förutom de här unga plantörerna arbe- tar studerande i skogssektorn på sommaren med bland annat virkeshandel, logistik och fabriksmot- tagning. Det är många skogsvårdsarbeten som utförs just under sommaren. Tillsammans ska vi ta väl hand om våra skogar och investera i god skogsvård så att kolsänkorna stärks och vi har livskraftiga skogar också framöver. Glad försommar till alla läsare!

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Det regenerativa skogsbruket innebär en stor förändring och förhoppningsvis blir det mainstream inom skogssektorn, säger Ilkka Hämälä.

Arbetet är slutfört

Metsä Group har under ledning av koncernchef Ilkka Hämälä fört skogsvården i en mer ekologisk riktning, någonting som han själv ser som en viktig prestation. Historian av linjedragningar sträcker sig långt tillbaka, ända till Hämäläs barndom.

TEXT ILKKA LUUKKONEN FOTO SEPPO SAMULI

I lkka Hämälä föddes i en ingenjörsfamilj i Uleåborg och bodde som barn granne till Oulu Oy:s massafabrik. Bara lite längre bort låg Toppila Oy:s massafabrik. Någon av dem luktade alltid illa. Dessutom fanns Typpi Oy:s gödselfabrik i närheten, däri- från tjock rök bolmade ut ur skorstenen. ”Ungefär den färgen”, säger Hämälä och pekar på en grön penna som ligger på bordet. Uleåborg var en miljökatastrof, minns han. Tal- larna hade dött fyra meter ner från toppen och havet stank. Fisken från Uleåborgsvattnen smakade fabrik. “Min far och jag gick för att köpa fisk från torget i Uleåborg. Köpmannen skar en liten bit av fiskstjär- ten med en kniv och smakade på den framför kun- den för att testa om den smakar som avloppsvatten från massafabriken. Om den hade fångats från vatt- nen nära Uleåborg var den nämligen oätlig.” Hämälä berättar att han upplevde miljöångest i ung ålder, precis som många ungdomar idag. Ändå, eller kanske just därför, började han studera massa- och pappersteknik i Otnäs. Under hela hans karriär har man inom skogsin- dustrin funderat på hur man kan minska miljöpå- verkan. En viktig förändring skedde när Ahlström i början av 1970-talet byggde den första massafa- briken i världen som samlade upp de illaluktande gaserna. Andra företag följde snart efter. Också vattenskyddet började förbättras när man i anslutning till fabrikerna byggde aktivslamanlägg- ningar, där bakterier bryter ner organiska fören- ingar i avloppsvattnet. Den första anlades år 1985 vid massafabriken i Äänekoski, där fabriken och lokal- befolkningen länge hade grälat om vattenskyddet. En aktivslamanläggning byggdes också vid Jout- seno massafabrik, där Hämälä arbetade som forsk- ningsingenjör i slutet av 1980-talet. Han påpekar att

anläggningen också krävde förändringar i driften av själva fabriken. “Den biologiska process som slamanläggningen baserar sig på kräver att massafabrikens kemiska processer körs noggrant. För om det uppstår extrema utsläpp, dör den biologiska processen. Anlägg- ningen kräver att belastningen från fabriken hålls inom rimliga gränser.” Under sina år i Joutseno kom Hämälä för första gången i kontakt med miljöaktivister. Användningen av gasformigt klor vid massa- blekningen var problematisk eftersom det uppstår dioxin i processen, och dioxin orsakar cancer. Det här gjorde att skogsindustrin utvecklade metoder som inte krävde klor. I Joutseno övergavs klor 1991 och företagets produkt kallades Ekopine. Miljöorganisationen Greenpeace tyckte att det handlade om gröntvätt. Fyra aktivister körde med en båt till stranden av massafabriken med en meter- hög grön anka av tyg – organisationen ansåg Ekopi- nes miljövänlighet vara en ”anka”, dvs. ett felaktigt påstående. Hämälä tog emot aktivisterna, men de valde att i stället klättra upp på reningsverket. Reningsverket har en luftningsanläggning där elmotorer driver stora rotorer, som i sin tur blåser in luft i avloppsvattnet. Strukturen är öppen för att luf- ten skall kunna flöda fritt. Avloppsvattnet bubblar kraftigt av luftflödet och stänket flyger omkring. Det finns såpa i vattnet, vilket gör att ytorna blir hala. Han såg med skräck när aktivister klättrade upp på anläggningen medan stora rotorer rör sig under dem i snabb takt. ”Jag skrek att ni måste komma ner, ni kommer att dö om ni faller.” Hans ord hade ingen effekt. Efter att besökarna hade visat upp sina protestlakan uppe på renings- verket för fotograferna, klättrade de ned på eget

initiativ. Ingen blev skadad, men Hämälä minns fortfarande situationen med förskräckelse. ”I efterhand tänkte jag att jag definitivt borde ha slagit på nödbrytaren och stoppat anläggningen.” GENOM ÅREN har miljöorganisationerna blivit bekanta för Hämälä. Synpunkterna ligger ibland långt ifrån varandra, men ibland förvånansvärt nära. Han tror att det delvis är tack vare de här organisationernas arbete som skogsindustrin har minskat sina utsläpp och ändrat sina skogsvårds- metoder. ”Jag är rädd för att om det inte hade funnits någon yttre press, skulle det inte heller ha skett någon förändring.” Under det här millenniet har fokus legat på att bevara skogens biologiska mångfald och bereda sig för klimatförändringar. Redan på 1990-talet inrät- tades certifieringssystem för skog, till en början för att förhindra att tropisk regnskog konverterades till plantageskogar. Senare har certifieringssystemen anpassats till det nordliga skogsbruket. Plantager påminner om intensivt jordbruk: trä- den fälls, avverkningsområdet behandlas med gif- ter och en ny generation drivs upp innan de skadliga organismerna hinner komma tillbaka. Då finns det inget kvar av den naturliga ekologin, medan 70 pro- cent av den finns kvar i de finländska ekonomiskog- arna, enligt en uppskattning gjord av Metsä Group. Också den här siffran har Hämälä strävat till att förbättra under sin tid som koncernchef. För två år sedan presenterade Metsä Group principerna för regenerativt skogsbruk, vars grundtanke är att sam- tidigt som skogarna utnyttjas ekonomiskt, förbätt- ras också skogarnas ekologiska tillstånd. De här principerna tillämpas nu i prakti- ken i form av skogsvårdsmodellen Metsä Group Plus. Modellen innebär att man lämnar fler

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

på 1990-talet, eftersom tidskrifter och böcker ännu då lästes flitigt. ”Redan i slutet av 1970-talet sades det att digita- liseringen ersätter tryckpapperet. Men det skedde först då skärmtekniken hade nått en sådan nivå att papperet kunde ersättas.” Han påminner om att skogsindustrin under hela sin historia ofta har varit tvungen att förändras då världen förändrats och ny teknik utvecklats. En del av förändringarna är små, en del är stora. Till- verkningen av elektrotekniska papper upphörde till exempel när papper inte längre användes som iso- lering för kablar. Sulfitmetoden för massakokning övergavs när sulfatmetoden som gav starkare massa blev mainstream. Förändringar sker långsamt eftersom när anlägg- ningen väl är byggd, förväntas den fungera i minst 30 år. En viss fabriks produkt utformas så att efter- frågan är tillräcklig under hela fabrikens livscykel. Ibland frågar folk varför Metsä Group inte för- ädlar massan ännu längre. Hämälä förklarar att företaget fokuserar på basindustri som baseras på en råvara, virke, som produceras av företagets ägar- medlemmar. ”Inte frågar man heller av Outokumpu varför de gör stål när de kunde göra tvättmaskiner.” Metsä Group sågar upp den mest värdefulla delen av stammen, stockdelen, till trävaror eller så gör man plywood av den. Övre delen av stammen och fli- sen från sågningsprocessen kokas till massa. Massa är en basråvara som till exempel kan göras till pap- per, kartong och tygfiber. Metsä Group vidareföräd- lar själv ungefär hälften av den massa man produ- cerar. ”För närvarande finns det inget vettigare alter- nativ till att förädla massaved än att göra massa och sedan förädla den vidare. Att använda virke för att producera energi är inte ett gångbart alternativ.” Han uppmanar ägarmedlemmarna i företaget att dels skåda långt in i framtiden men att ändå leva idag med de randvillkor som råder. ”Blicka in i framtiden, men gör ändå det som behöver göras idag.” VAD SKA DU GÖRA NÄR DU GÅR I PENSION? ILKKA HÄMÄLÄ, SOM avslutar en nästan 40-årig karriär inom Metsä Group, går i pen- sion från posten som koncernchef i slutet av juni och Jussi Vanhanen blir ny koncernchef. Hämälä går i pension i oktober. Tre platser i olika styrelser fram till början av nästa år gör att det blir en mjuklandning i pensionen. Det handlar om styrelsen för Metsä Fibre som är Metsä Groups massa- och sågverks- division, och ordförandeskapen i Ilmarinens förvaltningsråd och i Excellence Finland. En ny och intressant öppning för teaterentusiasten Hämälä är uppgiften som medlem i styrelsen för Suomen Kansallisteatteri. För övrigt kommer han att ”pensionera sig på riktigt”, han planerar inga storskaliga arbets- projekt i framtiden. ”Det har blivit ganska många arbetsår. En människa måste också nån gång kunna leva ett liv fritt från arbete.”

naturvårdsträd och konstgjorda högstubbar i skog- arna än vad skogscertifieringen kräver, och man strävar också till att öka mängden död ved. Längs vattendragen lämnas breda skyddszoner. Metsä Groups ägarmedlemmar bestämmer själva hur deras skogar ska behandlas, men förra året genomfördes redan en tredjedel av virkesaffärerna enligt Metsä Group Plus-modellen. SEDAN HÄMÄLÄ tillträdde som koncernchef år 2018 har Metsä Group gjort stora investeringar och flera produktionsanläggningar har uppgraderats för att förbättra konkurrenskraften. Företaget är i god form, vilket ger en välbehövlig buffert när den glo- bala ekonomin är i kaos. Ändå lyfter han fram upp- dateringen av skogsvårdsprinciperna som det allra viktigaste. ”Jag har bidragit till den att utveckla skogsbru- ket i en mer ekologisk riktning som stöder den bio- logiska mångfalden. Det tycker jag att är min vikti- gaste prestation.” Det regenerativa skogsbruket kunde kritiseras för att man lämnar värdefullt virke kvar i skogen, vilket påverkar skogsägarens ekonomiska resultat. Enligt Hämälä har det ändå inte hörts mycket protester. En anledning är att det är just ekonomiska skäl som gör de här principerna sunda. ”Mångfald förbättrar skogarnas motståndskraft, vilket behövs när klimatet förändras. Vi kan minska skogsskaderiskerna, vilket har ekonomisk betydelse för skogsägaren.” HÄMÄLÄ FÖRUTSPÅR att skogarnas ekonomiska betydelse i framtiden inte kommer att baseras på enbart virkeshandeln. Samhällsutvecklingen går i en sådan riktning att också natur- och kolkompen- sation börjar generera inkomster för skogsägarna. ”I framtiden kommer skogens ekonomiska värde att bestå av både virkeshandel och andra faktorer. Vår utmaning är att se till att de alla är i balans.” Han påminner om att för att skogen ska binda kol på lång sikt måste virke ibland avlägsnas, annars kommer kolsänkan att upphöra. Det här måste beaktas när man utvecklar modeller för

koldioxidkompensation. Handel med naturvärden kan å andra sidan inte bara innebära att stora områ- den blir permanent och strikt skyddade. Det måste vara möjligt att hitta lämpliga objekt också i ekono- miskogarna. ”Lagstiftningen måste utvecklas i den här rikt- ningen. Behovet av virke i världen minskar inte på något vis, människor behöver produkter av trä i sin vardag.” SKOGSINDUSTRIN har genomgått en stor föränd- ring under detta årtusende, då pappersproduk- tionen har krympt till en bråkdel av vad den varit. En del tror att skogsindustrin gjorde ett misstag när den fortfarande fokuserade på papper för 30 år sedan, även om den elektroniska kommunikatio- nen redan var på väg. Hämälä håller inte med. Han påpekar att tryck- papper fortfarande var en mycket lönsam produkt

Sedan Ilkka Hämälä tillträdde som koncernchef har Metsä Group gjort stora investeringar och flera produktions- anläggningar har uppgraderats. Bilden är från den nya bioproduktfabriken i Kemi.

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

De granplantor som levereras i södra och mellersta Finland är i genomsnitt 20 cm höga.

D et lönar sig att etablera en ny Metsä Group. ”Det finns ingen anledning att medvetet skjuta upp förnyelsen med ett år, och en försenad förnyelse kan inte ersättas med stora plantor.” Genom att beställa plantor, markberedning och plantering redan i samband med att man gör vir- kesaffären för en slutavverkning, kan man säker- ställa att skogsodlingen lyckas utan onödiga för- seningar. Metsä Group har som mål att alla objekt som slutavverkats före slutet av oktober ska förnyas nästa vår. skog så snart som möjligt efter för- nyelseavverkningen, eftersom varje bortkastat år ökar risken för att för- nyelsen misslyckas, säger Teppo Oijala , skogsvårdens resurschef på “Vi kan inte garantera att det finns plantor och plantörer till nästa vår om slutavverkningen har utförts senare än det. Naturligtvis kan vi i vissa situ- ationer också reagera snabbare, om vädret är gynn- samt och det fortfarande finns plantor kvar.” METSÄ GROUP kommer redan ett drygt år före planteringstidpunkten överens med plantleveran- törerna om hur många plantor som behöver pro- duceras. Efter det blir det svårt att få ytterligare kvantiteter eftersom plantproducenterna odlar upp plantor i enlighet med kontrakten. För några år sedan förenklade Metsä Group sitt plantsortiment. Nu är principen den att det finns ett huvudplantslag av varje trädslag för försäljning. I södra och mellersta Finland säljs främst täck- rotsplantor av tall och gran, med målsatta höjder på 15 cm för tall och 20 cm för gran. I norra Finland säljs mest små täckrotsplantor med målsatta höjder på 12 cm för tall och 15 cm för gran. Men beroende på produktionsförhållandena varierar storleken på plantorna från år till år, och viktigare än storleken är att plantorna är friska och livskraftiga. ”I norra Finland är skogsbrukets avkastning lägre och förnyelsekostnaderna kan sänkas något om man använder mindre plantor. Små plantor är väl läm- pade för kargare, torrare marker där konkurrensen med markvegetationen är mindre.” För vårtbjörkens del har Metsä Group övergått till en planta med en snitthöjd på 25 cm, som kan planteras med samma planteringsrör som barrträds- plantor. Ännu i vår kommer Metsä Group att leverera större björkplantor, men i framtiden kommer de inte längre att ingå i sortimentet. TEXT MARIA LATOKARTANO FOTO HANNE MANELIUS Kom ihåg att beställa plantorna i tid Våren är den viktigaste planterings- säsongen, men höstplantering fungerar också.

“Stora vårtbjörksplantor måste planteras med hacka, vilket är mer arbetsdrygt. De är också dyrare och de har inte gett ett bättre förnyelseresultat. En större planta avdunstar mer vatten, vilket ökar ris- ken för uttorkning. Hantering av stora plantor för- packade i säckar är också besvärligare än om plan- torna är förpackade i lådor.” Förutom tall-, gran- och vårtbjörksplantor levere- rar Metsä Group också små mängder lärk-, klibbals-, ek- och glasbjörksplantor. ÅRLIGEN LEVERERAR Metsä Group mellan 35 och 40 miljoner plantor till sina medlemmar. Granens andel av plantorna har sjunkit snabbt de senaste åren. I år är endast drygt hälften av plantorna gran- plantor, ca 40 % tallplantor och resten är huvud- sakligen vårtbjörksplantor. Andelen lärk och andra trädslag är mindre än 0,1 %. Våren är den viktigaste planteringssä- songen. Plantorna börjar planteras när jorden har värmts upp tillräckligt och målet är att slutföra planteringarna till midsommar. ”Om våren är sen måste planteringen fort- sätta ända in i juli. Då är det viktigt att komma ihåg att sköta om plantorna på rätt sätt. Plantlå- dorna ska öppnas i tid och plantorna ska vattnas både under lagringen och medan planteringen pågår.” I slutet av juni och början av juli planteras huvud- sakligen gran och så kallade sommarplantor av vårt- björk som producerats speciellt med tanke på som- marplanteringar. De här plantorna har redan börjat

växa och är av samma storlek som de djupfrysta vårtbjörksplantor som levereras på våren. Det här plantslaget gör att man kan möta den snabbt väx- ande efterfrågan på björkplantor. Plantering av plan- tor som redan växer kräver omsorg, men de brukar komma bra igång. ANDELEN HÖSTPLANTERINGAR är fortfa- rande låg, även om hösten ofta är en bra tid att plantera. Under de senaste åren har vårarna varit varma och mycket torra och plantorna har lidit brist på vatten. På hösten är det vanligtvis tillräck- ligt med fukt i marken för att plantorna skall rota sig bra. Nästa vår står plantorna redan vara färdigt i marken innan marken torkar upp. Naturresursin- stitutets forskning visar att särskilt höstplantering av gran i medeltal har lyckats riktigt bra. ”Viktigast är att jorden ännu är varm vid plan- teringstidpunkten. Höstplantering måste utföras senast i slutet av september, men helst redan tidi- gare.” Höstplantering är inte lämplig på finkorniga ler-, mjäl- eller torvjordar, eftersom det under kalla dagar kan uppstå uppskjutning pga så kallad pipkrake, som skjuter upp plantorna från marken just när plantorna håller på att rota sig. Höstplanteringar rekommenderas inte heller på mycket stenig och torr mark. Metsä Group ger garanti mot skador pga pipkrake för sina höstplanteringar i fall där företa- gets skogsexpert har bedömt att ståndrten är lämp- lig för höstplantering.

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

METSÄ GROUP LEDER IN I SKOGSBRANSCHEN

TA REDA PÅ FASTIGHETSBETECKNINGEN FÖR DIN SKOG. FUNDERA PÅ VAD DU FÖRVÄNTAR DIG AV DIN SKOG. FASTIGHETSBETECKNINGEN HITTAR DU till exempel i skattedeklarationen eller i Lantmäteriverkets karttjänst. Vår skogsexpert kan också hjälpa dig att hitta fastighetsbeteckningen. Gör klart för dig dina egna mål och önskemål, eftersom det hjäl- per skogsexperten att föreslå åtgär- der som är lämpar sig för din skog. Skogsexperten gör sedan upp en plan för hur du får den bästa tillväx- ten och avkastningen av din skog.

SKOGSEXPERTEN ARRANGERAR ETT BESÖK I DIN SKOG MED DIG. SÄRSKILT FÖR EN ny skogsägare är ett fältbesök tillsammans med en yrkeskunnig person ett bra sätt att lära känna sin egen skog. När ni dis- kuterar tillsammans ute i skogen förstår skogsexperten dina mål som skogsägare allra bäst.

Katariina Saelan kommunikationsdirektör Metsä Group

I ÅR ERBJUDER Metsä Group igen som- marjobb till hundratals ungdomar, i skogen, i fabriker och på kontoren. De får en bra introduktion till arbetet och handledning från första början så att arbetet löper smidigt. Jag vågar påstå att arbetsgemenskapen är fantastisk. Ungdomarna söker sig inte till bola- get bara för att bekanta sig med det, utan de ges genast möjlighet att bidra med arbete som är viktigt för bolaget. Och när arbetet är meningsfullt, är det roligt och intressant. Ungdomar lär sig snabbt. De är för- domsfria och de introducerar nya per- spektiv och idéer i Metsä Group. Det är viktigt att notera att samtidigt som som- marjobbarna hos Metsä Group lär sig arbetslivets spelregler, lär också vi oss nya saker av dem, även om vi har job- bat länge inom bolaget. Ungdomarna utgör en viktig del av förnyelsen av Metsä Group. Ofta stannar ett sommarjobb på Metsä Group inte bara vid en enstaka, värdefull erfarenhet. För många är det ett viktigt steg framåt; ett sommarjobb kan leda till ett examensarbete eller till och med till ett första, fast jobb. Välkommen på jobb!

DU FÅR ETT ANBUD FÖR VIRKESAFFÄREN OCH FÖR SKOGSVÅRDSARBETENA.

KONTAKTA VÅR LOKALA SKOGSEXPERT I DEN KOMMUN DÄR SKOGSFASTIGHETEN ÄR BELÄGEN. KONTAKTUPPGIFTER FINNS PÅ Metsä Groups webbplats metsagroup. com/sv/virkesanskaffning/ta-kon- takt/var-lokala-skogsexpert/, där du också kan lämna in en kontaktförfrå- gan. Skogsexperten svarar på kon- taktförfrågan inom en vecka.

SKOGSEXPERTEN GÅR IGENOM anbudet med dig och hjälper dig att tolka det. Om du vill göra änd- ringar i anbudet kan det fortfa- rande korrigeras. I det här skedet förklarar skogsexperten också hur skogens biologiska mångfald beaktas vid avverkningen. Dessutom kan du ta upp dina egna specialönskemål, så som placeringen av naturvård- sträden eller vilka områden som ska bevaras vid avverkningen.

Lyckad virkesaffär, steg för steg Om du vill göra en virkesaffär, kontakta Metsä Groups lokala skogsexpert. Experten finnas

När arbetet är meningsfullt, är det roligt och intressant.

där för dig i alla skeden av virkeshandeln. TEXT LAURA LENKKERI BILDER METSÄ GROUP

2/25

METSÄ GROUPS SKOGSEXTRA

Metsä Group delade ut vinst

FÖR STADGEENLIGA GRUNDANDELAR som ägar- medlemmarna placerat i betalade Metsäliitto Osuuskunta 5,5 procent i ränta baserat på resul- tatet för år 2024 (6,5 procent för år 2023). För Metsä1-tilläggsandelar betalades 5,0 procent (6,0), för A-tilläggsandelar 2,0 procent (3,0) och för B-tilläggsandelar 1,0 procent (1,0). Som överskottsåterbäring betalades 0,30 euro per kubikmeter för från medlemmen mottaget industriellt gagnvirke under de fyra föregående, avslutade räkenskapsperioderna. Överskottsåterbäringen betalas i huvudsak ut i form av andelslagets Metsä1-tilläggsandelar, men i pengar till den del det är fråga om den enskilda medlemmens förskottsinnehållning. Den totala vinstutdelningen för året uppgår till cirka 93 miljo- ner euro (101).

NÄR DU HAR GODKÄNT ANBUDET GÖR VI UPP ETT VIRKESFÖRSÄLJNINGSAVTAL.

METSÄ GROUP SKICKAR ETT MÄTBESKED FÖR DE SLUTGILTIGA VIRKESVOLYMERNA. NÄR VIRKESDRIVNINGEN HAR slut- förts gör skogsexperten upp ett mät- besked som du får per post eller i Metsäverkko. Virkeslikviden kom- mer på ditt konto ungefär en månad efter mottagandet av mätbeskedet. Om du beställt skogsodlingsarbete i samband med virkesaffären rullar beställningen vidare och du behöver inte bekymra dig över den. En skogsskattedeklaration ska alltid lämnas in för inkomsterna från en virkesaffär. Det här kan du lätt sköta via Metsäverkko före slutet av februari påföljande år.

SKOGSEXPERTEN AVGRÄNSAR EVEN- TUELLA naturobjekt, riskobjekt eller sådana delar av stämplingen, dvs. avverkningsområdet, som skogsäga- ren vill bevara. Skogsexperten lämnar in en anmälan om användning av skog. Om det på avverkningsområdet finns naturobjekt som myndighe- terna känner till, ger myndigheterna information om hur dessa skall beak- tas vid avverkningen. Det är bra att känna till vägrättig- heterna före virkesförsäljningen, för att till exempel veta om man behöver transportera virke på grannens sida. Också här bistår skogsexperten.

OM DET UPPSTÅR FRÅGOR UNDER ELLER EFTER VIRKESAFFÄREN, KONTAKTA DIN EGEN SKOGSEXPERT.

Delta i en skogskväll UNDER ÅTERSTODEN AV året kommer Metsä Group att anordna 16 skogskvällar i olika delar av Fin- land. Under skogskvällarna går vi igenom hur en ansvarsfull användning av skogarna kan säkerstäl- las i Finland och vilka fördelar det kan medföra för en skogsägare. Datum och plats för skogskvällarna finns på Metsä Groups virkesanskaffningssidor metsagroup. com/sv/virkesanskaffning/agarmedlems-forma- ner/tillfallen/. Vid varje tillställning lottas toalett- och hushållspapper för ett år ut bland deltagarna. Kvällsbit serveras.

AVVERKNINGEN UTFÖRS VANLIGEN INOM NÅGRA MÅNADER EFTER DET ATT VIRKESAFFÄREN TECKNATS. TIDPUNKTEN FÖR AVVERKNINGEN påverkas av drivningsförhållandena, resurserna, lagersituationen och det aktuella virkesbehovet i våra fabri- ker. Drivningen påbörjas ibland mycket snabbt, men som längst kan det ta 2-3 år från själva affären tills virket har dri- vits ut. Du får ett SMS-meddelande innan virkesdrivningen inleds. Dessutom ringer skogsmaskinföraren eller skogs- entreprenören dig innan arbetet i sko- gen börjar. De särdrag inom avverkningsområ- det som skogsexperten har registrerat, så som naturobjekt, syns på kartan på skogsmaskinförarens skärm. Om du vill besöka avverkningsplat- sen, kom ihåg att följa säkerhetsin- struktionerna. Ring skogsmaskinsfö- raren i förväg och berätta att du är på väg. Du kan också följa med hur arbe- tet framskrider via Metsäverkko.

INFO Skogsexpert Teemu Lahdensivus virkeshandelstips:

Samarbetet med scouterna

• DET LÖNAR SIG att skaffa ett FO-nummer och registrera sig som moms-skyldig. Då kan du få återbäring på momsen på tjäns- ter och produkter som köpts för skogs- bruket. • TÄNK REALISTISKT på vad du själv hinner göra i skogen. När du beställer ett proffs för att göra skogsvårdsarbetena, kommer det säkert att utföras i tid och du får dessutom en kvalitetsgaranti för arbetet. • OM DU TVEKAR det minsta beträffande vad som borde göras i din skog, kontakta Metsä Groups skogsexpert.

METSÄ GROUP OCH Finlands Scouter har avtalat om att Metsä Group blir en av huvudsamarbetspar- terna vid evenemanget Johtajatulet 2025. Bolaget erbjuder skogsexpertis vid evenemanget och tack vare samarbetet kan deltagaravgifterna för Johta- jatulet hållas så låga som möjligt. Johtajatulet är ett evenemang där tusentals scouter samlas för att lära sig mer om ledarskap. Talarna är toppexperter inom olika områden. I år anordnas Johtajatulet i Evois i slutet av augusti.

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12